Bakgrund: Den 1 juli år 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Diskussionerna före avskaffandet var många och det spekulerades om vilka följder detta skulle få för de små revisionsbyråerna. Efter avskaffandet finns det ingen undersökning som fastställer hur det verkligen blev, blev det som spekulanterna trodde? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda de faktiska konsekvenser som avskaffandet av revisionsplikten medfört för de små revisionsbyråerna utifrån den diskussion som föregick lagändringen. Studien ämnar kartlägga utfallet av en del av de spekulationerna som fördes fram då. Metod: För att undersöka utfallet av spekulationerna före lagändringen har en kvantitativ studie genomförts där små revisionsbyråer i hela Sverige studeras. Slutsats: Studien kommer fram till att de spekulationer som undersöktes i stor utsträckning inte infriades. De små revisionsbyråerna har inte påverkats på det sätt som de undersökta spekulationerna antydde och lagändringen har inte medfört så betydande effekter som befarades. / Background: The 1st of July 2010 the audit requirement for small business entities in Sweden was annulled. The discussions prior the annulment where many and there was speculations regarding what consequences this would have on the small audit firms. There are no studies post-annulment that establish the outcome from the amendment, did it turn out as speculated? Purpose: The purpose of this thesis is to examine the actual consequences of the annulment of the audit requirement for small audit firms on basis of the discussion that preceded the amendment. The study aims to identify the outcome of some of the speculations put forward then. Method: A quantitative study has taken place to examine the outcome for small audit firms in Sweden based on the speculations prior the amendment. Conclusion: The study concludes that the speculations that where investigated largely where not fulfilled. The small audit firms have not been affected in the way that the investigated speculations suggested and the amendment have not lead to as significant effects as where feared.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning.De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna. För att få en ökad förståelse, har tidigare litteratur studerats samt ett antal intervjuer genomförts. I uppsatsen har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas, kommer banker och leverantörer ändå begära att företagen revideras eller granskas för att få pålitlig information. Studien visar på att revision är väsentlig och ett bra hjälpmedel för intressenterna. Vi anser att små företag borde ha någon form av granskning. / Uppsatsnivå: D

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten. Datumet för implementering av de nya bestämmelserna har utredningen satt till den 1 juli 2010. Uppsatsen syfte är att beskriva hur bankerna ser på den reviderade informationen för att skapa förståelse om hur de kommer att agera vid ett avskaffande av revisionsplikten. I ett vidare syfte är denna förståelse viktig för att se om förändringen får det genomslag som förutspåtts. Detta kan vi göra genom att besvara våra forskningsfrågor. Vi vill se vilken betydelse den reviderade årsredovisningen har för banker i deras kreditberedning, se om bankernas kreditberedning kommer att ändras efter ett avskaffande av revisionsplikten samt om den nuvarande kreditberedningen skiljer sig mellan en bank i en storstad och en bank på en mindre ort. Vår uppsats är skriven med ett hermeneutiskt synsätt. Två kvalitativa undersökningar har genomförts. Dels en förstudie för att se på bankernas kreditberedning i dagsläget, dels en studie med djupgående intervjuer angående bankernas syn på den reviderade årsredovisningen och avskaffandet av revisionsplikten. Våra slutsatser är dragna utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. De slutsatser som vi kunde dra var att den reviderade årsredovisningen inte var den viktigaste delen i kreditberedningen i sig men en mycket viktig del i hela processen. Sedan kan man särskilja den reviderade årsredovisningen från dess syfte, att kvalitetssäkra företags räkenskaper. Det är inte nödvändigt för banken att kvalitetssäkringen utförs av en revisor, däremot att kvalitetssäkringen i sig själv är det mest betydelsefulla för banken. Bankerna som vi intervjuat tror inte att deras kreditberedning kommer att förändras i framtiden till följd av avskaffandet men de säger även att de är öppna för förändring om det krävs. De säger också att de kan tänka sig att inte kräva reviderade bokslut av vissa bolag. Vi har även kommit fram till att kreditberedningen inte skiljer sig åt i större utsträckning mellan en stor bank i en storstad och en mindre fristående bank på en mindre ort inom samma koncern. Det som skiljer sig åt är kännedomen om den lokala marknaden samt de kortare beslutsvägar som finns inom en fristående bank / Uppsatsnivå: C

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken. I detta läge minskas bankens intryck respektive förtroendet till företaget. Syftet med studien omfattar att skapa en förståelse angående en av dessa aspekter, det vill säga företagets revisionsberättelse. Undersökningsområdet för studien är om företagets revisionsberättelse har en avgörande betydelse för bankernas kreditbeslut. Problemet kommer att behandlas utifrån bankers och revisionsbyråers perspektiv för att framhäva en större och bredare bild av området, genom att granska hur de olika branscherna uppfattar revisionsberättelsen.Uppsatsen har skrivits som en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Intervjuer har utförts med både banker och revisionsbyråer enligt ett semistrukturerat upplägg. Denna metod har valts för att kunna få tillgång till en stor mängd information om ett mindre antal företag och att det samtidigt fanns större chans att få forskningsfrågan korrekt besvarad.Resultatet visar att det bankerna granskar och lägger störst vikt på är återbetalningsförmågan och relationen mellan parterna. Detta innebär att utan ett bra kassaflöde kommer företaget inte långt med sin verksamhet. Vår slutsats är att revisionsberättelsen inte har en avgörande roll för bankernas kreditgivningsbeslut. Revisionsberättelsen är en viktig del, men är enbart ett av flera kriterier i bankens undersökningsprocess och totalbedömning. Vi anser att den däremot är ett bra verktyg för att bedöma tilliten av företaget. Anledningen till att denna rapport inte har den största påverkan är för att den inte visar information gällande företagets fullständiga ekonomiska situation respektive framtida verksamhet. En ytterligare iakttagelse från studien är att bankerna granskar revisorns uttalanden angående företagets räkenskaper medan revisionsbyråerna ser till rapportens användningsområde. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa. Det faktum att ett företags räkenskaper är granskat av en oberoende part anses dock som en trygghet för företagets kreditgivare. Om företagen väljer bort revision förlorar kreditgivaren denna trygghet och frågan är hur de ställer sig till oreviderade bokslut. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att påverka marknaden för revision och liknande tjänster. Därmed kan priserna på dessa komma att förändras. Syfte: Syftet med studien är att ge insikt i om avskaffandet av revisionsplikten kan komma att leda till de önskade effekterna i form av kostnadsbesparingar. Då främst för de företag som är i behov av finansiering via bankkrediter. Dessutom ingår i syftet att skapa en uppfattning om priserna för revision kan komma att påverkas. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom sjutton intervjuer. Intervjuer har genomförts med representanter från banker, revisionsbyråer och småföretagarförbund. Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna även fortsättningsvis kommer att kräva en granskning. Därmed kommer inte de företag som har ett kreditbehov att erhålla någon större kostnadsbesparing. Det kommer att uppstå en viss prispress både på revision och alternativa tjänster, men detta kommer att ta tid. Företagen kan genom alternativa tjänster få mer nytta för pengarna.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar. Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. De strategiska förändringarna påbörjades redan innan år 2011, men eskalerades efter revisionspliktens avskaffande. Uppsatsen bidrar med en större förståelse och kunskap om hur affärsstrategin för de fem största revisionsbyråerna i Sverige ser ut år 2011 efter avskaffandet av revisionsplikten. Resultaten av undersökningen är intressant för revisionsbranschen och revisorer, men även för studenter med avsikt att bli revisor. / The Audit obligation abolition has led to that 72 percent of the Swedish limited companies do not need statutory audit. This means that audit firms have had to adapt their business strategy to meet the current market and customer needs. Historically the profession was heavily regulated by their own restrictions on how to respond to clients and competitors. The entire audit profession has now had to adapt in order to become more open to changes. The purpose of this paper is to describe and analyze how auditors view the audit firms’ business strategy after the abolition of the audit obligation. We have used an abductive research approach and a qualitative method, involving four interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, we supplemented this with a documentary study of the firms’ websites and annual reports. According to the interviewed auditors the audit firms’ business strategy in 2011 still includes auditing. But today it is even more focused on consulting, accounting, sales, and to a greater extent than in previous years the firms market themselves to new and potential customers. These strategic changes began before 2011, but escalated after the audit obligation abolition. The study contributes to a greater understanding and knowledge of the business strategies for the five largest auditing firms in Sweden in 2011, after the abolition of the audit obligation. The survey results are interesting for the accounting profession and auditors, but also for students intending to become auditors.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300 Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Handledare: Ulla Pettersson  Datum: 31 maj 2012 Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats: Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning?  Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna?  Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats? Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta. Delsyftet med studien är att ta redan på hur SRF och FAR, men även de valda revisorerna uppfattar förändringarna av avskaffandet av revisionsplikten i avseende redovisningskonsultens uppdrag. Metod: Genom att studera teori och insamlad data från både personliga och nätbaserade intervjuer får vi en kvalitativ undersökning som leder till pålitliga och relevanta slutsatser.  Empiri: Intervjusvaren vi fått från redovisningskonsulter, revisorer och representanter för branschorganisationen presenteras genom en sammanställning för varje yrkesgrupp. Slutsats: Vår slutsats är att det är för tidigt att uttala sig om hur vida redovisningskonsulternas uppdrag har ökat i antal och omfattning, att branschorganisationerna har påverkat kompetenskravet genom införandet avReko och auktorisationer och att kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete har ökat. Nyckelord: Redovisningskonsult, revisor och revisionspliktens avskaffande. / Title: The accounting consultants work - how has it been influenced by the abolition of audit requirement? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, accounting and auditing, 15 ECTS, FÖA300 Author: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Supervisor: Ulla Pettersson Date:  31st May 2012 Problem description: The audit has undergone changes in the law during a period of time. The essential knowledge of the auditor would be changed based on the law changes. The law that carried out recently (2010) through the abolition of mandatory auditing for small companies in Sweden, increasing demand on accounting consultants. To find out which are entailed consequences, the following questions are formulated: Have the accounting consultants assignments increased in quantity and scope?  Have the professional institutes of SRF and FAR influenced knowledge requirement for the accounting consultants? Has the control of the accounting consultant's knowledge and work changed? Purpose: The main purpose of this paper is to investigate how the selected accounting consultant’s consider that the abolition of the audit requirement has affected theirs knowledge and work, as well as the control of those. The aim of this study is to find out not only how the selected auditors but also how SRF and FAR perceive the changes of the abolition of the audit requirement considering on accounting consultant's duties. Method: A qualitative research is used to study various theories. Collecting data from questionnaires and interviews lead to find out reliable and relevant conclusions. Empirical: A statement of each occupational group will present the answers that are collected from accounting consultants, auditors and the representatives of the professional institute. Conclusion: It is too early to express an opinion regarding an increase of assignments for accounting consultants. The professional institutes of SRF and FAR have affected the skill requirements for the accounting consultants through the introduction of Reko and authorizations. The essential knowledge and profession of accounting consultants has increased. Keywords: Accounting consultant, auditor and the abolition of mandatory auditing.

This study examines how a company adapts its operating control when the environmental circumstances are changing. This is a case study with a qualitative approach which is based on interviews. The main purpose is to examine how an accounting firm adjusts its operating control in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Another purpose is to describe how the abolishment of the statutory auditing will influence or have influenced the choice of measures in the balanced scorecard. The question this study aims to examine is: How do audit firms adapt its operating control in order to meet changes in the environment? This question lead to a second question which the study also aims to examine and is How is the abolishment of the statutory auditing influencing the accounting firms goals, measures and focus in the balanced scorecard? The conclusion of this study shows that the abolishment of the statutory auditing has had an influence on the balanced scorecard. The interviews have manifested that both the customer and the development/leadership perspective have been adapted in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Nevertheless the study also indicates that the balanced scorecard contains central key performance indicators which are essential in the management control of an accounting firm.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.