• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke : En litteraturöversikt / Patients experiences of everyday life after stroke : A literature review

Frimpong, Elizabeth, Kaneza, Munira January 2016 (has links)
Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna som kan drabba unga och äldre och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke varav ungefär 8 000 avlider. Att drabbas av stroke innebär också ofta rollförändringar när det gäller roller i hemmet, på arbetet också vidare. Detta i sin tur ställer höga krav på samhället och närstående. Vård av personer med stroke har stor tonvikt på omvårdnad, som ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt finna omvårdnadsinsatser som är anpassade efter patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke. Metod: Litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa medan en hade mixad metod. Vid datainsamlingen användes databaserna CINHAL complete, Medline och Pubmed. Sökningen begränsades med Peer reviewed, abstract och full text samt en avgränsning mellan år 2004 till 2016 Resultat: Fem teman och två sub-teman identifierades: 1. Upplevelser av den förändrade kroppen, 2. Upplevelser av hinder i praktiska aktiviteter, 3. Upplevelser av förändringar i det sociala livet med två sub-teman: Social interaktion och Hinder som begränsar deltagandet i sociala aktiviteter, 4. Självuppfattning och emotionella upplevelser samt 5. Upplevelser i nära relationer.  Diskussion: Metodens styrkor och svagheter diskuteras. Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodellens fyra adaptiva funktionsområden: fysiologiska funktioner, självuppfattning, rollfunktioner samt relationer och samhörigheter samt konsensus begreppet människa och andra studier. / Background: Stroke is one of the most common diseases that can affect both young and older people. This disease is one of the most common causes of death in Sweden.  Every year almost 30 000 of the population becomes diagnosed with stroke of which 8000 die as a result. When a person is affected by stroke, different stages in life changes such as the role the individual has or bares at home, at work, at school and many more. This disease can sometimes create a higher demand on the society, family members and even the people in your surroundings. The role of a healthcare professional in caring for people with stroke is to have emphasis on care which must be based on scientific and proven experience and have a nursing intervention that is suitable for the patient’s needs.  Aim: To describe patients’ experiences of everyday life after stroke Method: Literature review was based on ten scientific articles of which nine have qualitative design and one uses mixed method design. Data were collected through the databases CINAHL complete, Medline and Pubmed. The searching of data was limited with peer reviewed, abstract, full text and a limitation between the year of 2004 and 2016. Results: Five main themes and two sub-themes were identified: 1. Experience of changed body, 2. Experiences of barriers in practical activities, 3. Experiences of changes in the social life with two sub- themes: Social interaction and Barriers limiting participation in social activities, 4. self- concept and emotional experiences and 5. Experience in close relationships. Discussion: The methods strength and weakness were discussed. The results were discussed based on Roy adaptations model’s four adaptive modes (physiological needs, self-concept, role function and interdependence) and consensus concept of person and other studies.
2

Children’s participation in everyday activities: Differences and similarities between children with intellectual disabilities in China and South Africa

Eichler, Sharon January 2020 (has links)
BACKGROUND Children and youth with intellectual disabilities have a right to participation in life just like any other children. AIM This study aims to explore the most influential factor on the participation of a child with intellectual disability and to compare the level of participation between children with ID from South Africa and China. To this day there is still insufficient information on what can influence the participation of children with intellectually disability and how to improve their attendance in everyday activities. METHOD A cross-sectional study using secondary data was conducted. The data was collected through the ‘Picture my participation’ tool that explores the self-perceptions of children with ID in everyday activities. Study participants were 191 children and youth from South Africa and China, ages 6 to 21, who have intellectual disabilities. A multiple linear regression was conducted to find an answer to the research questions. Data of this study was retrieved from the CHILD group at Jönköping University. RESULTS The findings of this study show that children with intellectual disabilities have a lower participation rate in social and community activities than in home activities. It shows that children who live in South Africa have a higher participation mean than children in China. Within China children who live in an urban area show higher participation than the children living in the rural area CONCLUSION The level of participation of children and youth with intellectual disabilities is highly influenced by the social environmental factors in the child’s life. Cultural contexts include the country, socio-economic status, poverty, and ethnicity. A child and his environment are all part of a greater cultural context.
3

Boendestöd, vardagliga aktiviteter och meningsfull sysselsättning : En kvalitativ studie om hur klienter och boendestödjare uppfattar boendestöd, aktivitet och meningsfull sysselsättning

Mermer, Tuba, Schedin, Therese January 2014 (has links)
Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

Page generated in 0.0453 seconds