Forskning visar att förskolans personal inte uppnår de mål Skolverket har satt upp angående språkutvecklande arbete, trots att regeringen har gjort en satsning för att öka kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan lyfter fram att barnen i förskolan ska få ta del av högläsning och diskutera litteratur för att utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att undersöka hur högläsning kan bidra till barns språkutveckling. Metoden vi använt oss av för att få reda på förskollärarnas strategier och metoder vid högläsning är enkät. Vid analysen av resultatet har vi använt oss av sociokulturell teori och begrepp som vi ansett är relevanta för vår studie. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är synnerligen viktig för barnens språkutveckling. Det framkom även att de ansåg att bokvalet och dess tillgänglighet var betydelsefullt. Viktig slutsats som uppkom i studien var att strategier för högläsning spelar en stor roll för barnens syn på högläsning. Även granskningen av böcker är en viktig uppgift för förskolläraren, och boksamtal är en möjlighet för barnen att bli aktiva deltagare i högläsning.

Examensarbetet syftar huvudsakligen till att undersöka vad de yngsta barnen på förskolan upplever och erfar genom att befinna sig i läshörnan utan vuxenstöd, samt vad bilderboken skapar och bidrar till i barns vardagsliv. För att uppnå mina syften tillämpade jag en kvalitativ metod i form av en etnografisk fältstudie, där jag med hjälp av deltagarobservationer och korta tematiskt inriktade intervjuer samlade in mitt empiriska material. Materialet samlades in på en mindre förskola i södra Sverige, och jag fokuserade på en given miljö på förskolan, nämligen på läshörnan. Totalt deltog 11 barn i studien, vilka samtliga befinner sig i åldern 1–3 år. I analysarbetet av empirin hade jag två perspektiv som utgångspunkt: literacy och barndomsgeografi. Jag fokuserade på teoretiska modeller utvecklade av Chambers (2014), Halldén (2001 & 2007) och Corsaro (2015), samt på väsentliga teoretiska begrepp som behandlas inom ämnesområdet för min studie. Resultatet av undersökningen visar att de yngsta barnen på den här förskolan ständigt involveras i literacyaktiviteter, då de befinner sig i läshörnan. De är samtidigt ytterst kunniga läsare i den bemärkelsen att de tolkar och förstår bilder, under tiden som de interagerar med bilderboken. Ett utmärkande resultat i min studie är dessutom att literacy tydligt kommer till uttryck i barnens samspelssituationer på många vis, då barnen ägnar sig åt bilderboken utan vuxenstöd. Under olika läsaktiviteter kunde jag bland annat se att de samspelar med varandra genom gemenskap, bekräftelse och respons. Barnen synliggör även utmärkande delar av rådande kamratkultur, då de befinner sig på den här specifika platsen. Detta sker i form av exempelvis delandet av materiella ting inom vänskapskretsen, aktivt socialt deltagande och lek.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sex förskollärare på sex olika förskolor beskriver sitt arbete med högläsning och vilka uppfattningar de har om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande. För att kunna närma oss förskollärarnas egna uppfattningar om högläsningens betydelse och ta del av deras redogörelser för deras arbete med högläsning i förskolans verksamhet, har vi utfört vår undersökning som en kvalitativ intervjustudie. I vår genomgång av tidigare forskning har det klargjorts att högläsningen har betydelse för barns utveckling och lärande ur flera aspekter. Samtidigt påvisar forskningen att högläsningen ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. Resultatet av vår undersökning visar att de förskollärare som omfattas av studien har haft likartade uppfattningar om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande inom flera områden. Dessa uppfattningar har också i hög grad överensstämt med forskningens bild av högläsningens betydelse, och har berört områden såsom barnens språkutveckling och socioemotionella utveckling, ämnesinlärning och självbild. Vår studie visar att någon form av högläsning sker dagligen i alla förskolor som omfattas utav den. Däremot har resultatet av vår studie visat på skillnader mellan olika förskolor vad gäller exempelvis högläsningens utformning, vilken tid på dagen man väljer att läsa, hur man väljer vilka böcker som ska läsas och hur högläsningen knyts an till den övriga verksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar. / <p>2020-06-08</p>

I tidigare forskning har förskolans läsmiljö främst undersökts genom studier av barns perspektiv och genom observationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur förskollärare beskriver läsmiljön i förskolan. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vad beskriver förskollärarna är viktigt att tänka på för att skapa en inspirerande läsmiljö för barnen? Hur beskriver förskollärarna att läsmiljön väcker barnens nyfikenhet kring böcker och läsning? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor som skickas ut till förskollärare på olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och filosofin Reggio Emilia eftersom en central del inom teorierna är miljön och barnens samspel i den. I studiens resultat framgår hur de flesta förskollärarna medvetet utformat läsmiljön i förskolan. Det som de framförallt beskriver är hur böckerna ska vara tillgängliga för barnen. Det framgår också att många av dem använder sig av tekniska hjälpmedel vid läsning. Barnen visar stort intresse för böcker och tittar mycket i dem, både själva och tillsammans med andra barn. Resultatet visar även att barnen ofta tar med sig böcker till pedagogerna för att få dem upplästa.

Enligt resultatet av flera läsvaneundersökningar sker årligen en minskning av antalet barn och unga som läser skönlitteratur av eget intresse. Utifrån detta resultat har en fråga väckts angående hur lärare menar att de genom stöttning samt skapandet av stimulerande läsmiljöer kan främja intresset för skönlitterär läsning hos elever i årskurs 1–3. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare behöriga att undervisa i svenska för årskurs 1–3. Resultatet av undersökningen visar att den stimulerande läsmiljön som främjar läsintresse främst utformas genom den sociala och den didaktiska miljön. Detta på grund av att den fysiska miljön kan innefatta begränsningar utifrån skolans enskilda resurser som lärare själva inte kan påverka. Utifrån studiens resultat uppmanas en social miljö som uppmuntrar till läsning och en didaktisk miljö där elever tar del av läsning i sociala gemenskaper. Dessutom framställs lärares stöttande funktion i såväl undervisning som val av litteratur som en faktor som påverkar elevers läsintresse. Slutligen belyser resultatet även lärares viktiga roll som läsande förebild som inspirerar elever till läsning och därigenom stimulerar deras läsintresse. / <p>Svenska</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar om och arbetar med utformningen av den stimulerade läsmiljön i förskoleverksamheten. Undersökningen riktar sig mot förskollärare som är verksamma i förskolan och arbetar med barn mellan ett och fem år. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Frågorna berör inredning och utformning av rummet, samarbetet med hem och bibliotek samt på vilket sätt boken används i verksamheten. I studien har en kvalitativ metod använts och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori där relevanta begrepp för studien lyfts fram. Intervjumaterialet har transkriberats och har därefter ordnats tematiskt i fyra olika kategorier. Vårt resultat tyder på att förskolors samarbete med bibliotek är en central del i skapandet för stimulerande läsmiljöer. Biblioteket är dock inget som förskolorna kontinuerligt besöker med barngruppen. Resultatet visar att tillgänglighet av böcker i läsmiljön är viktig för barnen och att förskollärare strävar efter att visa ett intresse och engagemang för böcker. Boken används på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheten som bland annat i temaarbeten, i relationsskapande och för att främja barnens språkutveckling. Resultatet synliggör att det blir tydligt att böcker som visar sin framsida och är lättillgängliga fångar barnens intresse, vilket bidrar till ett mer aktivt användande av boken. Det blir även enklare för förskollärarna att se vilka böcker som används mest av barnen. / The purpose of this study is to analyze how preschool teachers resonate and work with the design of a stimulated reading environment in preschools activities. The survey aims for preschool teachers who work in preschools with children in the ages 1-5. Three questions have been formulated based on the purpose. The questions concern the interior and design of a room, the cooperation with the home and library and the way the book is used in the activities. The study is carried out by a qualitative method and the empirical has been collected with semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural theory where relevant concepts for the study is highlighted. The interview material has been transcribed and has been arranged in four different categories. Our result indicates that preschools’ collaboration with libraries is a central part of the creation of stimulating reading environments. However, the library is not something that preschools continuously visit with the children's group. The results show that accessibility of books in the reading environment is important for children and that preschool teachers strive to show an interest and commitment to books. The book is used in different ways and in different contexts in the activities, including in thematic work, as a relationship creation and to promote children's language development. The result also makes it clear that books that show their front page and are easily accessible, capture children's interest and contribute to a more active use of the book. It also makes it easier for preschool teachers to see which types of books children used the most.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där elevers uppfattningar av sina skönlitterära läsmiljöer undersöks. Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilka olika synsätt elever har på de skönlitterära läsmiljöer de erbjuds, både i skolan och hemmet. Jag vill med denna studie bidra med ett elevperspektiv på läsmiljöer, där barns egna tankar, upplevelser och uppfattningar ges utrymme inom ett forskningsfält som annars till största del präglas av ett vuxenperspektiv. Undersökningen har utförts genom semistrukturerade elevintervjuer med sju stycken fjärdeklassare. Därefter har materialet transkriberats och tolkats mot bakgrund av ett antal teorier och inriktningar som på olika sätt belyst och möjliggjort ett fokus på kontexten inom vilken läsning sker. Tidigare forskning visar att den estetiska och fysiska läsmiljön har betydelse för barns motivation, engagemang och intresse för läsning. Därutöver utgör goda läsmiljöer en avgörande faktor för barns läsglädje. Vidare visar forskning att vi genom utformning och konstruering av läsmiljöer signalerar till elever vilka aktiviteter de förväntas ägna sig åt när de vistas i läsmiljön. Miljön inom vilken läsning äger rum har dessutom betydelse för barns möjlighet att leva sig in i fiktionens värld. Resultatet av studien visar att eleverna ser läsmiljön som en central och avgörande del för sin läsning. Vidare pekar eleverna ut faktorer för en god läsmiljö, så som koncentration, bekvämlighet, tilldragande atmosfär, utbud av och tillgång till skönlitteratur och specifika platser avsedda för läsning. Därutöver visar resultatet på den syn på läsning som skolan förmedlar till eleverna samt hur denna påverkar dem och deras egna syn på läsning. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.