Spelling suggestions: "subject:"pedagogers uppfattningar"" "subject:"ipedagogers uppfattningar""
1 |
Naturvetenskap i förskolan : Ur pedagogers perspektivVestman, Linda, Vestman, Therese January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>
|
2 |
Lekens betydelse för barns matematiska lärande : Pedagogers uppfattningar om vilken betydelse leken kan ha för barns lärande av matematikOrrell, Maria January 2016 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagoger i förskolans uppfattningar om lekens betydelse för barns matematiska lärande. Detta har gjorts genom sex intervjuer med sammanlagt sju pedagoger verksamma i sex olika förskolor i tre olika kommuner. Tidigare forskning har visat på hur barnen lär sig i och av leken, och att det i leken finns många möjligheter att göra matematiska upptäckter. Det finns i lek och vardagliga situationer många möjligheter för barnen att spontant använda sig av matematiska begrepp. Forskare menar också att pedagoger behöver finnas med i barnens lek för att stödja dem och kunna rikta deras uppmärksamhet mot olika lärandeobjekt. Resultatet i denna studie visar precis som tidigare forskning på lekens vikt för barnens lärande och pedagogerna som deltagit berättar om hur barnen i vardagliga situationer och lekar kan stöta på många tillfällen där de kan lära sig matematik, samt att pedagogerna finns där som ett stöd för barnen där de kan utmana barnen i deras matematiska tänkande och därmed lärande. Pedagogerna i denna studie anser att matematiken är något som ständigt finns med i barnens vardag och de flesta av dem försöker ta tillvara de tillfällen som uppstår att stödja barnen i deras matematiska lärande. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>
|
3 |
I Ur och Skur : En jämförelse mellan pedagogernas uppfattningar ochFriluftsfrämjandets policydokument kring verksamhetens syften,arbets- och förhållningssättNilsson, Frida, Sommarström, Elin January 2010 (has links)
<p>Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.</p><p>Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.</p>
|
4 |
Kunskap genom lek : En studie om pedagogers uppfattningar om den styrda leken som pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare årHansson, Emma, Lindberg, Anna January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den. Somliga pedagoger var mer medvetna om lekens betydelse och funktion än andra. Att leka och lära med kroppen är ett genomgående tema som nämns i intervjuerna, likaså nämns den sociala aspekten av lek då elever lär sig tillsammans. Lek är ett stort och svårdefinierbart begrepp enligt pedagogerna och även tidigare forskning har visat på det. Vår slutsats är att pedagogernas inställning till styrd lek samt deras utbildning är det som avgör i vilken utsträckning de arbetar med lek.
|
5 |
”Åh så mycket leksaker” : Pedagogers tankar om förskolan i skogenKarlsson, Sara January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>
|
6 |
Att skapa mötesplatser : Pedagogers reflektioner om elevnära religionsundervisningLempinen, Jennifer January 2014 (has links)
Religionskunskap är ett brett och komplext ämne, som behandlar såväl kunskap om religioner och livsåskådningar, som livsfrågor, identitet och etik. I dagens skola där mångfalden av religioner bland eleverna blir alltmer påtaglig, skiftar religionsundervisningen form efter dess förutsättningar hos såväl pedagoger som elever. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om möjligheter och svårigheter med att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning på mellanstadiet. Studiens frågeställningar som ytterligare ringar in syftet var: hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter med att bedriva religionsundervisning i autentiska miljöer? Hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter i arbetet för en elevcentrerad religionsundervisning? I vilken utsträckning anser pedagoger att de egna ämneskunskaperna räcker till för att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning?Dessa frågor har besvarats genom samtalsintervjuer med fem pedagoger inom en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjuerna har sammanfattats och analyserats gentemot varandra för att urskilja likheter och skillnader. Resultatet har tematiserats efter frågeställningarna och därefter analyserats och diskuterats. Det framkom att pedagoger överlag upplever positiv attityd till religionsämnet, vilket kan påverkas av elevernas upplevda intresse för det. Klasser med stor variation i religionstillhörigheter, där religionen utövas vardagligen av många elever, verkar te sig som positiva autentiska miljöer för religionsundervisning. Där finns stora möjligheter till elevers delaktighet i religionsundervisningen och autentiska upplevelser. Den nämnda svårigheten med autentiska miljöer som framkom i studien var föräldrars motvilja till att låta elever besöka heliga rum som inte tillhör deras religion. Pedagogerna i studien använder sig av elevers förkunskaper, studiebesök och baserar religionsarbetet på diskussioner och grupparbeten med målet att levandegöra religionen för eleverna. Där studiebesök inte varit möjligt har pedagoger istället bjudit in föräldrar eller andra religionsutövare att besöka skolan. Pedagogerna uttrycker ambitionen att verka mot en mer elevcentrerad undervisning, trots att begrepp som livsfrågor och etik verkar sakna en större plats i religionsundervisningen. Slutsatsen i studien var att pedagogerna såg religionsämnet som fullt av möjligheter för elevnära lärande och utveckling genom interaktion och där särskilda svårigheter i ämnesarbetet för autenticitet och elevcentrerat lärande inte framkom.
|
7 |
I Ur och Skur : En jämförelse mellan pedagogernas uppfattningar ochFriluftsfrämjandets policydokument kring verksamhetens syften,arbets- och förhållningssättNilsson, Frida, Sommarström, Elin January 2010 (has links)
Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet. Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.
|
8 |
Lek och lärande : Pedagogers uppfattningar om lek för matematikinlärningenLanggren, Malin, Lind, Caroline January 2014 (has links)
Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld. Resultaten visar att pedagogerna anser att leken gör eleverna engagerade och intresserade och mottagliga för undervisningen. Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till leken i undervisningen och att de anser att det leder till ett lärande.
|
9 |
En kvalitativ studie : pedagogers uppfattningar om TAKK i förskolanLust, Andy, Roslund, Matilda January 2019 (has links)
Inledning I denna text kommer vi ta del av tecken som stöd (TAKK) vilket är ett komplement för de människor som är i behov av något slags alternativt kommunikationsstöd. Det grundas i begreppet språk och det innebär flera olika kommunikationsvägar exempelvis teckna, dansa, tala, skriva. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2018, s. 10) står det att förskolan skall erbjuda barnen möjligheten att kommunicera, utforska, och samarbeta. Undervisningen ska bidra till att barnen stärks till att ta initiativ och ansvar till att leka och utvecklas både självständigt och tillsammans med andra. Syfte Syftet med undersökning är att ta reda på pedagogers uppfattningar om TAKK i förskolans verksamhet. Studien kommer även att behandla hur, varför och vid vilka tillfällen pedagoger arbetar med TAKK. Metod Studien har genomförts utifrån den sociokulturella teorin med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Den teoretiska utgångspunkten för vår studie har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori, främst när det kommer till det sociala samspelet och den kommunikativa delen. Resultat Av studien framgår att pedagogerna är positivt inställda till att arbeta med TAKK. De förklarar att de vill arbeta med det mer, få mer utbildning i det samt få mer tid att arbeta med det tillsammans i arbetslaget.
|
10 |
"När man är uppe i himlen, då flyger man inte ner igen" : Kvalitativa intervjustudier om pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor om döden samt hur barn resonerar om dödenNotter, My, Petersson Medina, Sandra January 2019 (has links)
Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.
|
Page generated in 0.1028 seconds