Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers' factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk. The results show that the children in both schools like to listen to the booktalk and that they gladly take a book when they leave the library. In this case there is no difference between boys and girls. The study also shows that the children do not have enough time in school to read quietly for themselves instead the teachers read aloud for them. / Uppsatsnivå: D

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children’s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard’s theory on man’s development as a reader. He states that we take on different roles when we develop as humans. The role: “the reader as a player” has been especially useful, since it served as a source of knowledge about small children’s development as readers. Aidan Chambers’ model “The reading circle” is originally meant for school but this study suggests it is possible to apply it for pre-school also. The study has a qualitative approach and contains a combination of methods, conducted with an adult perspective although interviews with children are included. The purpose of combining methods is to bring about a comprehensive picture where Chambers’ model has served as the framework. The result shows that all teachers want to read for the children and that they regard reading as important. However their personal aims and thoughts regarding reading environment were not realized in their work due to lack of time for planning and reflection. As a rule the pre-school children visited the public library every month. During these visits the library took on a passive role. Neither the pre-school nor the library took any initiative to develop the visits to something more than just loaning and returning books. The study also revealed that the children, to a very high extent, chose their own literature to read. / Uppsatsnivå: D

<p>I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.</p><p>Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.</p><p>Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld. Det var viktigt för eleverna att det fanns bra böcker på rätt nivå och att de hade möjlighet att läsa i en lugn och mysig miljö.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. </p><p>Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.</p>

Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever. Därför undersöks i uppsatsen hur nordiska fjärdeklassares läsförståelse i PIRLS 2006 ser ut, i relation till socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassen. Detta gjordes genom flernivåanalyser som tar hänsyn till inom- och mellanklassvariation. Analyserna visar att det tidigt finns tydliga skillnader mellan elevers läsförståelse beroende på deras familjebakgrund. Läsmiljön i hemmet och framför allt de läsaktiviteter som föräldrarna ägnade sig åt med barnen innan de började skolan påverkar läsförståelsen. I klasser där många elever har högutbildade föräldrar får samtliga elever ett högre resultat. Resultaten är relativt lika bland de nordiska länderna men socioekonomisk bakgrund har ett större förklaringsvärde i Sverige. Detta tyder på en större skolsegregation och sämre kompensation från skolornas sida. För att motverka att skillnader som uppstår tidigt kvarstår krävs tidiga insatser för att stärka barns läsförmåga.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan. De flesta vårdnadshavare och pedagoger läser i 15 minuter. Några läser längre och några kortare tider. I undersökningen redovisas om utbildningsnivån hos såväl vårdnadshavare som pedagoger innebär skillnader i läsvanor samt när, var och hur läsningen sker.  Utifrån svaren framkom det att läsningen används för att barnen ska bli lugna, ofta i samband med när de ska vila eller sova.   Vi har också studerat vilka föreställningar som finns i dagens debatt och forskning om högläsningens betydelse för barns utveckling. Undersökningar påvisar att det är viktigt med tidig språkstimulering för barn och att det bör ägnas mer tid åt högläsning tillsammans med barnen.   Vår undersökning visar att det är få vårdnadshavare som läser dagligen för sitt barn. Eftersom vårdnadshavaren läser mer sällan för sina barn anser vi att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till att läsa för barnen på förskolan dagligen, trots att det kan vara stressigt och att de har allt större barngrupper. Det är bra att pedagogerna förklarar för vårdnadshavaren hur viktigt det är med högläsning i hemmet, då det gynnar barnens språkliga utveckling. Ytterligare ett skäl till att man bör avsätta mer tid för högläsning är att det också är en viktig social process. Barnen tränar sig att sitta tillsammans i grupp och att lyssna på pedagogen. Högläsning är även ett bra sätt att få alla barnen involverade i diskussioner. Barnen utvecklar också språket eftersom man samtalar om boken både under tiden man läser och efter man läst.

Inledning: Det är relevant att i dagens samhälle vara en god läsare. Förhoppningsvis är skolan platsen som ska hjälpa eleverna att få ett större intresse för läsning. Därför anser vi att denna studie är aktuell för att få förståelse för var och hur eleverna beskriver sina idealiska lässituationer när det gäller nöjesläsning. Det är av stor vikt att läsplatsen är bearbetad och anpassad av lärare så att eleverna får en möjlighet att kunna läsa. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka eventuella könsskillnader i hur flickor respektive pojkar beskriver en idealisk läsplats samt vilken bokgenre flickor och pojkar föredrar att nöjesläsa. Frågeställningarna vi vill få svar på är: Vad kännetecknar pojkars och flickors idealiska läsplats? Vilken bokgenre väljer pojkar och flickor att nöjesläsa? Metod: Metoden vi har valt att använda är inspirerad av Photo Elicitation Interviews. Dock har vi valt att eleverna kommer att rita istället för att ta bilder. Därefter följer en intervju för att följa upp teckningarna och ta reda på vad eleverna har ritat och anledningen bakom det. Resultat: Resultatet visade olika platser som eleverna hade valt att rita när de tänkte på sina idealiska läsplatser med fokus på nöjesläsning. Resultatet visade bland annat att det var åtta elever som hade ritat någonting som passade in under en av studiens analyskategorin, det vill säga Naturtema. 14 elever hade ritat någonting som hade med det egna rummet att göra. Det kunde bland annat vara klassrummet, sovrummet eller de egna hemmet. En utmärkande analyskategori var där relation står i fokus. Här passade elevteckningar in där motivet var någon form av relation i teckningen. Bland annat syns en familjerelation eller religionstillhörighet. Resultatet angående frågeställningen vilka böcker eleverna föredrog att läsa visade att 12 elever läser helst skönlitterära böcker och de andra åtta föredrog faktaböcker. Slutligen delades resultatet upp i analysavsnittet, i hur många flickor respektive pojkar det var som hamnade under de olika analyskategorierna. Det gjordes för att se om det fanns eventuella könsskillnader. Det som var utmärkande när det gäller flickor och pojkar, var det faktum att flerpojkar föredrog faktaböcker än flickor.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod.  Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.