Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen. Vilket är en bra förutsättning för en bra lässtund då man ska ta tillvara på barnets intresse för att kunna fånga upp denne. Informanterna anser att deras syn på lässtunden och sitt sätt att jobba med den har förändrats under utbildningens gång och blivit mer pedagogisk på det sätt att det finns en tanke bakom en lässtund och att det inte bara är ett ”lugnande” och ”samlande” tillfälle. Resultatet visade även att lässtunden finns i den dagliga verksamheten, men att den kan se annorlunda ut ifrån förskola till förskola. En del har planerad lässtund andra mer spontant. / <p>Material till denna uppsatts har insamlats tillsammans med Josefin Collin. Dock är redovisnings material och analys min egen då vi valt att dela på uppsatsen på grund av ändrade förhållanden.</p>

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt. Förskollärarna menar att de använder sig av både planerad högläsning och spontan högläsningunder dagen samt att de genomför samtal och projekt kring boken i den mån det går, för att främja barnens utveckling. Genom de samtal och projekt förskollärarna har kan barnen få bearbeta och träna på att återberätta och reflektera efter att de lyssnat på en bok. Dessutom visar resultaten att informanterna anser att det ä förskollärarnas intresse och engagemang som är av vikt när det kommer till att främja barnens intresse för böcker och läsning. Både forskning och studiens resultat visar att förskollärarna anser att högläsning har en stor inverkan på barnens utveckling både vad gällande språk, socialt och emotionellt.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt. Förskollärarna menar att de använder sig av både planerad högläsning och spontan högläsningunder dagen samt att de genomför samtal och projekt kring boken i den mån det går, för attfrämja barnens utveckling. Genom de samtal och projekt förskollärarna har kan barnen få bearbeta och träna på att återberätta och reflektera efter att de lyssnat på en bok. Dessutom visar resultaten att informanterna anser att det är förskollärarnas intresse och engagemang som är av vikt när det kommer till att främja barnens intresse för böcker och läsning. Både forskning och studiens resultat visar att förskollärarna anser att högläsning har en stor inverkan på barnens utveckling både vad gällande språk, socialt och emotionellt.

The purpose of this study is to examine how the reading sessions in preschool look like. Is the environment important and does the teacher to be prepared? The purpose is also to explore a range of teachers' purposes and goals of the session.   In this study was five teachers interviewd on three different preschools. The interviews was recorded so it would be easier to process and analyze the collected material. Subheadings was created to the results section so it would be easier to read. The result of the study shows that the session is a popular activity among both teachers and children, that´s usually scheduled to take place after lunch. The environment plays an important part of how the session will turn out as well as the teacher’s preparation to the book. The purpose of and the goal with the reading sessions shows to involve a lot about values and for children to learn how to be a good friend and to develop their language skills. / Syftet med denna studie är att undersöka hur lässtunden kan se ut i förskolans verksamhet. Är läsmiljön viktig och behöver högläsaren vara förberedd innan lässtunden? Studien syftar också till att undersöka ett urval av pedagogers syfte och mål med lässtunden. I denna studie intervjuades fem stycken pedagoger på tre olika förskolor. Under intervjun gjordes ljudinspelningar för att underlätta bearbetningen och analyseringen av det insamlade materialet. Efter det formulerades det rubriker till resultatdelen så att det blir lättare för läsaren att läsa. Resultatet av studien visar att lässtunden är en populär aktivitet både hos pedagoger och barn som oftast är planerad att äga rum efter lunchen. En läsmiljö med lugn och ro visade sig vara väldigt viktigt för hur lässtunden blir. Det visade sig också vara viktigt att pedagogerna är förberedda på bokens innehåll för att lässtunden skall bli så bra som möjligt. Pedagogernas mål och syfte med lässtunden visade sig handla mycket om värdegrunden, att barnen skall lära sig hur man är en bra kompis samt att barnen skall utveckla sin språkutveckling.

Syftet med studien är att få inblick i pedagogers tankar om lässtundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lärande i förskolan. Men även vilka tankar de har om hur man genom att använda skönlitteratur på ett aktivt och pedagogiskt sätt kan stimulera barns utveckling och lärande.  I studien ingår kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt på förskolorna och vi förde fältanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lässtunden, arbetssätt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. Utifrån studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att högläsning och skönlitteratur har en given plats på förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur är viktigt. Pedagogerna menar att det går att använda många olika arbetssätt, som till exempel att använda handdockor, konkreta material och sjunga sånger för att främja barns utveckling och lärande. Bland annat visar resultaten på att de arbetar med tema, sjunger sånger, har dialoger med barnen utifrån böckernas innehåll och att konkreta material har en central plats på förskolan. Det framkommer också att högläsning används vid vilostunder och att pedagogerna använder läsning för att skapa en lugn stund på dagen för barnen. Både forskning och pedagogernas svar visar på den enorma vinsten med högläsning för barns utveckling, som berör allt från språkutveckling, empati, fantasi till inlevelseförmåga med mera.

The purpose of my study is to investigate how educators from different preschools relate to the reading time and how the digital tools are integrated into the preschools. I chose to use observations and qualitative interviews as a method when I wanted to compare what the teachers said against what they did. The result of my study shows that the reading time is based on routines where the teachers´ purpose and goal with the reading time is that it should be a rest but also an important moment for children´s writing and language learning. The results shows that the digital tools take focus from reading time. It is important not to get stuck in routines without finding new paths to learning for the children. It is about meeting the children in their interests and experiences and challenging them there.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om barnlitteratu-rens roll i grundsärskolans verksamhet samt deras val av barnlitteratur. Tre lä-rare som är yrkesverksamma i grundsärskolan samt med inriktning tränings-skola, som är ett ämnesområde inom grundsärskolan, intervjuades från tre olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om barnlitteraturen i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde böckerna, hur en lässtund ser ut, hur de upplevde att eleverna valde böcker, hur de arbetade med den lästa litteraturen samt vad de ansåg att barnlitteratur och högläsning fyller för funktion i verksamheten. I resultatdelen visas att lärarna anser littera-turen som en viktig del i verksamheten för elevernas språkutveckling, verklig-hetsuppfattning och samhörighet. Samtliga lärare sade att eleverna gärna väl-jer samma bok att läsa som t.ex. en elev som alltid valde ”Bockarna Bruse” men under intervjuerna fann jag att de tycktes ha olika förklaringar på varför detta skedde. Alla tre lärare tryckte på att det är högst individuellt i grund-särskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för vilka typer av böcker och att en stor utmaning är att kunna individanpassa. Under alla inter-vjuer särskilde samtliga lärare på den schemalagda högläsningen samt den spontana högläsningen. / <p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area. The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al. showed children to develop through reading aloud were also used to interpret the result. The result showed that the teachers have two main purposes for the reading aloud sessions: relaxation and a structured occasion for learning. Two of the teachers use the project “A Reading Class”. The teachers say that the reading aloud creates a sense of community in the classroom when the children share the same reading experience. There are usually conversations during the sessions, but most conversations take place during the structured learning occasions. The teachers’ main motive for reading aloud is the ambition to develop an interest in books among the children, leading them into their own reading development. They want to give the children an entrance to the literary world.

Studiens syfte är att undersöka och få inblick i elevers inställning till läsning under lässtunderna i skolan. Den fokuserar på mångkulturella skolor med inriktning på flerspråkiga elever i årskurs 3. Som teoretisk utgångspunkt använder sig studien av det hermeneutiska perspektivet vid tolkning av material och analys. Materialet utgörs av intervjuer, enkäter och observationer som har genomförs på tre olika skolor. Studien visar att elevernas inställning till lässtunden varierar beroende på vilken inställning de har till läsning i allmänhet. Dessutom visar studien att eleverna motiveras till att läsa på det språket som de känner sig säkrast på. Denna studie kan göra pedagoger medvetna om vilka verktyg som ska användas för att påverka elevernas läsmotivation och inställning till läsningen under lässtunderna.