<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.</p><p>Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Högläsning, språkutveckling, läsmiljö</p> / <p>The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace.</p><p>My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read.</p><p><strong>Keywords: </strong>Reading aloud, language, environment</p>

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

Children's language development is highly connected to the success of every school. Especially when it comes to the children learning reading and writing skills, regardless of what method the schools use in order to achieve this. An early intervention can facilitate the learning of reading comprehension. Reading aloud and playing with the language learning is the greatest gift we can give our children and students. Children learn how to use a book by turning the pages and see how the words and texts are structured. Together you create a moment of closeness and discover how you can share your thoughts and experiences using pictures and words in the book. The purpose of this study is to gain insight and understanding into how teachers motivates and leads the children towards the discovering their own joy of reading. These also include those children that would rather play than sitting still listening to children's literature. The survey is a series of interviews with six class teachers from pre-schools in a suburb south of Stockholm. The result shows that teachers believe that reading aloud and having follow up book talks are an important part of capturing children’s interest for reading, especially children who do not have their own motivation to be involved in learning to enjoy books. Reading aloud using intonation and different voices stimulates children's curiosity, and in turn this results in children themselves getting involved in the narration.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke. Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4. Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld. Det var viktigt för eleverna att det fanns bra böcker på rätt nivå och att de hade möjlighet att läsa i en lugn och mysig miljö.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås. Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses. Nyckelord: Högläsning, språkutveckling, läsmiljö / The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace. My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read. Keywords: Reading aloud, language, environment

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om hur fysiska läsmiljöer i förskolan kan utformas samt hur böcker används i verksamheten för att stimulera barns upplevelse av läsning. Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter blev vi nyfikna på att se hur läsmiljöer kan utformas. Studien baserades på observation av läsmiljöer på avdelningar inriktade mot litteratur, för att få en bild av hur dessa miljöer kan se ut. En annan metod som tillämpades i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer som komplement till observationen för att få en större förståelse för tanken och planeringen bakom läsmiljön. Analysmetoden som använts för studien är tematisk analys. Resultatet visar att läsmiljöerna består av en läshörna men även att tankesättet finns att läsmiljöer skapas där läsning sker och därmed finns läsmiljöer på hela avdelningen och även utomhus. På samtliga avdelningar som deltog i studien användes en temabok för att förankra läroplanens mål i det dagliga arbetet. En slutsats som har dragits för studien är att en läsmiljö ska ge barnen möjligheter att erövra berättelsen.

We cannot say for sure that competitions in theoretical subjects has increased in Swedish schools. However, Swedish educators testify that the number of competitions in school has increased in recent years. Läsloppet is a reading competition aimed at third-graders, and is carried out in cooperation between the municipal library and the schools in a municipality in the southern parts of Stockholm. This case study examined how a third grade teacher reason about participation in this reading competition and how her class work with literature reading during the competition. Through a survey it also examined her students’ thoughts on reading in general and on participating in Läsloppet. Within the theoretical frame of Aidan Chambers theories of reading environment and “the reading circle”, combined with various aspects on motivation, the purpose of this paper was to examine how Läsloppet could serve as a reading promotion tool, and what participating in a reading contest could mean for students’ motivation to read. The questions used to answer this was: How can participating in Läsloppet be described based on the concept reading environment and various aspects of reading motivation? How does the teacher describe the participation in Läsloppet from an educational perspective? How do the students experience reading in school and the participating in Läsloppet? Results showed that students with motivation in reading benefits the most by participating in the reading competition. Students with low or no interest in reading seems to show low interest in reading even after participating in the contest. From an educational perspective the competition had some positive effects in creating a good reading environment for the class participating in this study.

The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.

På politisk och samhällelig nivå pratas det om de sjunkande resultat elever visar inom läskunnighet och om barns och ungas låga intresse för att läsa. Olika aktörer pekar på fritidshemmet som en arena för att stötta elevers läsning. Syftet med min studie har varit att belysa hur fritidslärare resonerar om begreppet ”läsfrämjande” och deras avsikter med läsfrämjande undervisning samt åskådliggöra hur lärmiljöer organiseras och iscensätts för att verka främjande för elevers lust att delta i sammanhang där läsning ingår. Mina frågeställningar; Hur definierar fritidshemslärarna begreppet läsfrämjande, Varför anser fritidshemslärarna att läsfrämjande insatser är viktiga? samt Hur organiseras och iscensätts fritidshemmets läsfrämjande undervisning och lärmiljö?. Studien har utförts med kvalitativ metod, genom semistrukturella intervjuer och genom observation av lärmiljöer. Till stöd för analysen har teorier om literacy och didaktisk design använts. Studiens resultat visar att fritidshemslärarnas läsfrämjande arbete sker utifrån att de vill väcka elevers lust till läsning och samtidigt ge eleverna goda förutsättningar under skolgång och i livet, men också för avkoppling, fantasi och nöjes skull. Genomförandet skiftar en del, det sker både obligatoriskt och frivilligt genom olika aktiviteter, miljöer och material som erbjuder eleverna tillfällen att utveckla förmågor inom området literacy.

Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor: ·       Vilken inställning har lärare till läslust?  ·       Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare? ·       Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust? Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser.