Denna studie undersöker tillgängligheten och utbudet av hypertextuell skönlitteratur i skol- och kommunbibliotek. Förutom antal och placering av hypertextuella böcker graderades även böckerna efter de faktorer som påverkar intern och extern motivation för att kunna analysera dessas korrelation. Genom summeringsstatistik påvisas således hur dessa aspekter framträder hos åtta skol- och kommunbibliotek i fyra olika städer och två län. Resultatet visar att möjligheterna för att elever i lågstadiet kan utveckla sin interna motivation till läsning genom att komma i kontakt med hypertextuell skönlitteratur är mycket låg.

Denna studie syftar till att utforska effekterna av digitala och analoga skönlitterära texter påelevers läsutveckling, samt svensklärarnas och elevernas uppfattningar om dessa format. Dehuvudsakliga målen är att förstå varför deltagarna tror att analoga eller digitala texterförbättrar elevers läsutveckling och att identifiera likheter och skillnader i deras erfarenheter.Studien syftar till att diskutera de upplevda fördelarna och nackdelarna med varje format, ochdärigenom bidrar arbetet till en djupare förståelse för hur man effektivt främjar eleversläsutveckling. Den teoretiska ramen grundar sig i självbestämmandeteorin och metakognition. Studien använde kvalitativa tvärsnittsmetoder, främst intervjuer för att samla in data från tresvensklärare och tre elever. Intervjuerna bestod av öppna frågor och spelades inför senare transkribering och analys. För att stödja analysen och dra slutsatser har relevantlitteratur granskats. Åtgärder vidtogs för att säkerställa studiens tillförlitlighet och validitet,inklusive att få samtycke från deltagarna och skydda deras integritet. Analysen innefattar attidentifiera teman och mönster i intervjudata, och slutligen besvara forskningsfrågor relateradetill fördelarna och nackdelarna med analoga och digitala skönlitterära texter, samt derasinverkan på elevers läsutveckling. Resultatet visar att lärare spelar en avgörande roll för att främja elevernas läsning ochläsutveckling. Genom att kombinera både digital och analog läsning och skapa en meningsfullläsmiljö baserad på elevernas intressen och erfarenheter kan lärare effektivt stödja elevernaslärande. Att anpassa undervisningen efter individuella skillnader och preferenser är viktigt föratt skapa en inkluderande läsmiljö som stimulerar läsfärdigheter och engagemang hos allaelever. Resultatet visade på att det analoga formatet var det alla informanter föredrog.Eleverna upplevde att deras läsutveckling utvecklades bäst när de läste analog skönlitteratur.Lärarna föredrog också det analoga men upplevde att det som spelar roll för elevernasläsutveckling är att de faktiskt läser och inte vilket format som används.

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet. / <p>svenska</p>

The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

Läsning av skönlitteratur är en stor del av svenskämnet på gymnasieskolan men lärare har idag allt större bekymmer med att motivera sina elever till läsning. Syftet med denna studie är därför att undersöka gymnasielärares erfarenheter av elevers motivation i samband med läsning. Arbetets teoretiska ram utgår från de motivationsteorier som Jenner (2004) och Imsen (2006) beskriver som behandlar yttre och inre motivation, där motivation kan ses ur ett kognitivt perspektiv när inre faktorer påverkar samt ur ett behavioristiskt perspektiv när det är yttre faktorer som påverkar. För att besvara syftet och frågeställningarna har halvstrukturerade intervjuer genomförts med fyra svensklärare som alla är verksamma på gymnasiet. Resultatet visar att bokvalet är det mest avgörande i lärares arbete för att motivera sina elever till läsning. Resultatet visar också att det finns delade meningar om hur miljön runt omkring eleverna bör se ut i litteraturundervisningen. Det framgår också att det är viktigt att läraren tydliggör syftet med läsningen och att eleverna inte sätts under för stor press då de kan bli rädda för att misslyckas vilket i sin tur kan leda till en minskad motivation. Angående vad lärarna tror att det finns för orsaker till att skolan inte lyckas väcka läslusten hos alla elever framgår det att hemförhållandena är avgörande. Även den tidigare skolgången innan gymnasiet verkar vara avgörande då många elever påstår sig aldrig ha läst en bok under grundskolan. Det mest avgörande för att skolan inte lyckas väcka läslusten verkar dock vara att det finns stor konkurrens utanför skolan idag. Elever har idag många andra fritidsintressen än tidigare och många elever väljer att använda digitala och sociala medier istället för att läsa en bok. / <p>Svenska</p>

<p>Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen.</p><p>För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det.</p><p>I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare.</p><p>Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.</p>

Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen. För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det. I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare. Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande – och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder. Slutsatsen vi drar är att man på det yrkesförberedande programmet läser färre epoker under längre tid än på det studieinriktade programmet där man läser fler epoker under kortare tid.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick &amp; Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.