<p>Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola</p><p>Två.</p>

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                              Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                              För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som verksamma matematiklärare använder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet är även att undersöka vilka effekter på elevernas lärande de upplever att arbetssätten har samt vilka svårigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya läroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fått stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs ämnet matematik inte vara lika formativt som många andra ämnen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie bygger på Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnå studiens syfte har åtta stycken verksamma matematiklärare deltagit i en kvalitativ intervju. Deras svar har analyserats utifrån en meningstolkande analysmodell. Resultatet visar att samtliga lärare anser sig arbeta med formativt bedömning och att det främst görs genom ökad muntlighet i klassrummet, grupparbeten och problemlösningsfokus. Det framgår även att de två sista nyckelstrategierna, kamratbedömning och självvärdering, är de som lärarna arbetar minst med. Samtliga lärare upplever att tidsbristen är den största svårigheten och att den främsta effekten på elevernas lärande är att de blir mer medvetna om sin egen lärprocess. / The purpose of this essay is to give an insight into how people working as mathematics teachers works with formative assessment, which effects on the students learning they experience that the formative methods have and which difficulties they have experienced when implementing a formative assessment. Due to the new curriculum and many significant research surveys the term formative assessment have made a big impact on the Swedish school system, despite that the mathematics subject doesn't seem as formative as other subjects. The theoretical starting point for this study is found Dylan Wiliams five key strategies for formative assessment. Eight mathematics teachers have participated in a qualitative interview and their answers have then been analyzed on the basis of an analyzing model with the purpose to find an answer at our research questions. The result shows that all the teachers consider themselves to work with formative assessment and that it is mostly done through more oral components, group work and problem solving in the classrooms. It also shown that the last two of the key strategies, peer assessment and self-evaluation, are the two components that they work the least with. All teachers experience that the lack of time is the biggest problem in implementing a formative assessment and that the biggest effect on students learning is that the students become more aware of their own learning process.

Tyrimas atliktas, siekiant atskleisti mokyklos bendruomenės požiūrį į specialiųjų poreikių vaikus, atskleidžiant jų patiriamus sunkumus, tarpusavio bendravimo ypatumus. Siekiant šio tikslo, buvo tiriami Vilniaus rajono mokyklų 7-9 klasių moksleiviai bei mokyklos bendruomenė. Buvo siekta išsiaiškinti, ar pasyvus specialiųjų poreikių vaikų dalyvavimas šių dienų integruotoje klasės bendruomenėje, ar jie jaučiasi vieniši, ar iš negalią turinčių vaikų dažnai tyčiojamasi, ar jie erzinami, ar specialiųjų poreikių vaikai gali tapti atpirkimo ožiais. Apibendrinant tyrimo metu gautus duomenis, galima teigti, kad specialiųjų poreikių vaikai dažnai patiria patyčias bei bendravimo sunkumus su bendraamžiais, sunkiai prisitaiko klasėje. Kartais patys specialiųjų poreikių vaikai provokuoja konfliktines situacijas. Dėl minėtų veiksnių vaikai, turintys negalią, neretai išgyvena įtampą, o tai trukdo jiems sėkmingai adaptuotis mokykloje. Kad vyktų sėkminga integracija, mokykloms reikėtų dėti daugiau pastangų darbui su specialiųjų poreikių mokiniais, klasės auklėtojai turėtų tarpininkauti įvairiose situacijose, ugdyti specialiųjų poreikių vaikų bendravimo ir konfliktų sprendimo įgūdžius, formuoti tolerancijos nuostatas klasėje. / The research was carried out to identify school community’s attitude to children having special needs, revealing difficulties they usually experience and peculiarities of communication among them. Students from 7-9 forms and school’s community from the region of Vilnius were interviewed in order to achieve this purpose. The aim of this research was to find out if the behavior of children having special needs is passive in integrated community of the class, if they feel lonely, if disabled children are often laughed at, if they are often teased, if blame is often put on children having special needs. Summarizing the results of the research, it would be possible to argue if children having special needs experience difficulties in communicating with others and are teased or face some difficulties while adapting to the class. Sometimes children having special needs provoke conflict situations. Due to the mentioned factors, disabled children often experience stress, which prevents them from successful adaptation to school. For a successful integration, schools should put more effort in working with children having special needs, the headmasters of the class should become mediators in different kind of situations, encouraging children’s having special needs communication, developing skills which would help to resolve conflict situations as well as developing tolerance in the class.

<p>Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9.</p><p>De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck. Det framgår av intervjuerna att lärare behöver arbeta med elevers motivation för algebra och mest av allt med elevers rädsla för algebra.</p><p>Det poängteras att lärare behöver vara tydliga och påtala meningen med de olika momenten i matematiken och kopplingarna mellan dem för att underlätta elevernas lärande. Kunskapsmässigt behöver eleverna utveckla sitt tänkande från ett aritmetiskt till ett algebraiskt. Det framhålls att undervisningen ska leda fram till en koncentration på strukturen i algebra, på en förståelse av sammanhang och egenskaper. Det är också viktigt att inte glömma bort att eleverna behöver få möjlighet att öva på algebraiskt räknande. Eleverna behöver en automatiserad kunskap om hur man löser och behandlar något algebraiskt. Men också en förståelse för vad de gör, för att de ska känna sig trygga och säkra.</p><p>Vikten av att eleverna får se olika strategier för ekvationslösning framgår av litteraturstudien och intervjuerna. Detta för att de ska ha möjlighet att utifrån den givna situationen kunna välja den strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna framhåller att det hos elever finns ett motstånd mot att börja använda en formell strategi. För att övervinna detta motstånd använder läraren i introduktionen av en formell strategi svårare ekvation. Eleven kan härigenom se att det kommer sådana uppgifter där de inte klarar sig enbart med till exempel strategin att dölja det okända. Både litteraturstudie och intervjuer visar på att läraren behöver omtala för eleverna att de inte alltid kan se nyttan av det som görs för stunden. Kunskapen ska kunna leda fram till att eleverna får det lättare att lösa de uppgifter som kommer längre fram, kunskap att bygga vidare på.</p><p>Det algebraiska språket behöver komma in tidigt i matematikundervisningen för att det ska kunna bli något naturligt för eleverna och inte uppfattas som något som är till för att försvåra deras vardag. Både avsaknaden av ett välutvecklat språk och begreppsförståelse inom matematiken gör att eleverna kan få svårigheter när de ska arbeta med algebra. Just ord- och begreppsförståelsen kan underlättas genom att eleverna till exempel själva skriver ordlistor.Det framkommer också av arbetet att lärare behöver använda matematiska termer i sin undervisning, för att göra orden/begreppen naturliga för eleven.</p>

<p>Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.</p><p>En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.</p><p>Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.</p>

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv. En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm. Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.

Zugl.: College Park, MD., Univ. of Maryland., Diss., 2007 / Hergestellt on demand

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning. Båda läroböckerna ärstadieövergripande, för årskurs 7-9, och är anpassade efter LGR11. Studiens huvudsakliga resultatär att kvinnor upptar väldigt lite utrymme i böckerna, och att det mesta rörande kvinnor handlarom vad de fick eller inte fick göra. Vidare visar resultaten att kvinnor sällan skildras som aktivadeltagare i historien i läroböckerna medan männen skildras som aktiva. Därutöver visar resultatetatt historia som enbart handlar om män skildras som allmän historia genom användandet avneutrala ord. Slutsatsen är att det genuskontrakt som skildras i böckerna är stereotypt, på så visatt det kvinnliga intar en passiv roll medan det manliga intar en aktiv, och att det finns en hierarkidär det manliga ges företräde framför det kvinnliga. Således bekräftar resultaten i den här studienden skeva jämställdhetsbild som påvisades i DN:s granskning, men bidrar även med ennyansering och kvalitativ fördjupning.