Skräcklitteraturen har oftast tolkats som en oanvändbar del av skönlitteraturen för skolans undervisning, eftersom teman som skräcklitteraturen berör är svårdiskuterade i undervisningen. En del lärare har trots det sett skräcklitteraturens potential vid undervisningstillfällen. Vår studie pekar på att det finns hjälpmedel för läraren att använda i undervisningen som hjälper läraren att diskutera skräcklitteraturens teman. Studiens syfte är att undersöka hur skräcklitteraturen behandlas i forskningen för grundskolans årskurser 4–9. De två dilemman som finns för användandet av skräcklitteraturen i klassrummet som vi sett och som har varit grunden för forskningsfrågorna är kan skräcklitteraturen användas i undervisningen och vad innebär det för eleverna. I vår studie vill vi visa att det finns tillfällen för användning av skräcklitteraturen i klassrummet. De möjligheter vi presenterar underställs med forskningsfrågorna: ”I vilken utsträckning är eleverna intresserade av skräcklitteraturen och varför?”, ”Vad har forskare för litteraturdidaktiska teorier om skräckgenren?” och ”Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda skräckgenren i litteraturundervisningen?”. I studien har metoden Grounded Theory använts för att analysera och kategorisera 10 utvalda tidskriftsartiklar. Resultatet i studien visade att lärare med fördel kan använda skräcklitteratur i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-43490 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Bäckström, Tove, Olsson, Alexander |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds