Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematik synliggörs av pedagoger vid måltidssituationen i förskolan. I begreppet måltidssituation innefattas såväl dukningssituationen som själva lunchmåltiden. Måltidssituationen är en rutinsituation som vi menar har stor pedagogisk potential för lärande och utveckling. Den kan däremot se ut på många olika sätt och utgången av den beror ofta på vad pedagogen har för intentioner. Förskolans pedagoger uppmärksammar matematiken i planerade aktiviteter, men utifrån egna erfarenheter har pedagoger svårare att synliggöra matematiken i vardagen. Tidigare forskning visar att måltidssituationen är en stund med goda förutsättningar för lärande, där pedagoger har möjlighet att synliggöra matematiken. För att undersöka vilket matematiskt innehåll som synliggörs under måltidssituationen samt hur den används av pedagoger för lärande med fokus på matematik, valdes en kvalitativ studie. Studien bygger på observationer av måltidssituationer på en förskola och består av två delstudier samt faller inom ramarna för det sociokulturella perspektivet på lärande. I analysarbetet har vi använt oss utav Bishops matematiska aktiviteter.      Studiens resultat visade att pedagogerna använde måltidssituationen för att synliggöra matematiken. Pedagogerna använde sig utav matematiska begrepp, samt genom att ställa öppna frågor till barnen där de fick möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar. Det matematiska innehåll som var mest framträdande i de båda delstudierna var att räkna, men resultatet visade även på ett varierat matematiskt innehåll.

Bakgrund: Mat och måltid är något som alla människor har en relation till och speglar vårt sociala liv. Sjuksköterskan har ett övergripande ansvar för nutritionsomvårdnaden. Sjukvårdspersonal upplever idag att de har bristande kunskap inom detta komplexa område. Mat är en del av den medicinska behandlingen vid sjukdom. Det är viktigt att upprätthålla ett stabilt och behovsanpassat näringsintag för att bidra till ökad hälsa och förebygga komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av mat och måltid. Metod: En litteraturöversikt gjordes baserat på tio stycken vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades utifrån syftet och sammanställdes genom att identifiera huvudteman och underteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste patienters upplevelser kring mat och måltid. Resultatet medförde fem stycken huvudteman och sex underteman. I dessa teman identifierade författarna patienters olika upplevelser. Patienter upplevde förändringar i smak och lukt samt matval och dess inverkan på hälsan, vårdpersonalens bristande kunskap och hur organisation inverkade patienters måltid samt hur patienter upplevde psykiska och sociala begräsningar i samband med mat och måltid. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons caritativa teori om den lidande människan, förankrat i bakgrunden samt andra vetenskapliga studier. Patienter som har svårigheter kring mat och måltid upplever lidande i olika dimensioner. Metodens styrkor och svagheter diskuteras av författarna. / Background: Food and meals are something that all people have a relation to and reflect our social life. The nurse has the overall responsibility for nutrition care. Healthcare professionals today experience lack of knowledge in this complex area. Food is a part of the medical treatment in case of illness. It is important to maintain a stable and individualized nutritional intake to help improve health and prevent complications. Aim: The aim of the study was to highlight patients’ experiences of food and meals. Method: A literature review was made based on ten nursing studies with qualitative design. The articles were studied based on the aim of the study and complied by identifying main themes and substhemes. Results: The literature review highlighted patient's experiences of food and meals. The result entailed five main themes and six subthemes. In these themes, the authors identified patient’s different experiences. In summary, patients experienced changes in taste and smell and also food choices and their health impact, the healthcare professionals’ lack of knowledge, and how organization affected patient’s meals and how patients experienced mental and social limits associated with food and meals. Discussion: The result was discussed based on Katie Erikssons’ caritative theory of the suffering human, anchored in the background and other scientific studies. Patients who have problems with food and meals experience suffering in different dimensions. The strengths and weaknesses of the method are discussed by the authors.

Måltider är viktiga rutiner i förskolan där förskollärares ledarskap och bemötande av barn påverkar hur måltiderna upplevs. I studien undersöks förskollärares beskrivningar av att använda sitt ledarskap under måltider i förskolan och i bemötandet av barns motstånd vid dessa måltider. Frågeställningarna studien utgår från är: Vad beskriver förskollärare att de använder för ledarskap under förskolans måltider och vilket bemötande beskriver förskollärare att de använder mot barn som gör motstånd under måltiderna? Studien är kvalitativ och utgår från fem intervjuer med förskollärare där resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Med utgångspunkt i en relationell pedagogik analyseras förskollärarnas beskrivningar utifrån begreppen mellanmänskliga möten och dialog. Resultatet i studien visar att förskollärarna använder sitt ledarskap på främst tre sätt under måltiderna, dessa är för att skapa undervisningstillfällen, individanpassa sina bemötanden och förhandla med barnen. I studien framkommer även vikten av att förskollärare reflekterar över sitt ledarskap och bemötande av barnen för att skapa möjligheter till förändring under förskolans måltider.

Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

Denna studie fokuserar på måltiden i förskolan. Studien har som syfte att undersöka och synliggöra barns och förskollärares egna beskrivningar av förskolans måltidskultur. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Datainsamlingen genomfördes på två förskolor uppdelat i två delstudier. I delstudie A genomfördes intervjuer med barn i grupp, och i delstudie B genomfördes intervjuer med enskilda förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2000; Säljö, 2015). Studiens resultat visade på en samsyn kring normer och regler hos förskollärare och barn, vilket tyder på att de har integrerats in i den lokala måltidskulturen på sina förskolor. Resultatet visade också att förskollärarna är de som har makten att bestämma vilka normer och regler som ska gälla under måltiden på förskolan. Normer och regler för måltiden som identifierades hos både förskollärare och barn handlade främst om att uppnå ett lugn vid maten, att äta och att samtala. De normer och regler som beskrevs hade olika syften kopplade till bland annat praktiska anledningar, att skapa ett lugn och att lyssna på vuxna.

<h1>Abstract</h1><p>Den här uppsatsen är en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet är att undersöka vilka konstruktioner av måltiden och ätandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusområde har den första frågeställningen för avsikt att spåra vilka konstruktioner som finns kring måltid och ätande. Ytterligare en frågeställning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner. För att tydligare visa på de versioner informanterna gett har tolkningsrepertoarer använts som analysverktyg. En av de konstruktioner som framträdde både hos informanterna samt i tidskrifterna är föreställningen om måltiden som social. Det vill säga att måltiden är en social handling då den, som det framkommer i det empiriska materialet, förväntas delas med andra.</p><p> </p><p>Datainsamlingen har analyserats genom teorin att vi befinner oss i senmoderniteten där reflexivitet, valmöjlighet och livsstil är centrala begrepp. Identiteten i detta samhälle blir föränderlig och dynamisk och individualiteten är i fokus snarare än kollektivet. För att kunna fånga de sociala konstruktionerna valdes den diskursanalytiska grenen diskurspsykologi som metod då denna poängtera språket som en viktig komponent i hur olika versioner av verkligheten framställs.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning visar att viktminskning är ett problem hos personer med demenssjukdom på särskilt boende och många lider av undernäring. Närstående uttrycker en osäkerhet att hantera personer med demenssjukdom under måltidssituationerna. Denna osäkerhet kunde uttrycka sig under måltidssituationer i hur det skulle stötta personer med demenssjukdom. Personer med demenssjukdom fick ibland en känsla av skam när det tappade förmågor, detta kunde medföra att det nekade hjälp från närstående.  Syfte: Att få en överblick hur vårdpersonalen främjar en gynnsam måltidssituation för personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån tio vårdvetenskapliga studier. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman. Första temat fokuserar på miljöns betydelse och hur miljöstimulering kan ha en positiv effekt på personer med demenssjukdom under måltidssituationer. Nästa tema handlar om att vårdpersonalen upprätthåller självständighet och autonomi under måltidssituationer. Tema tre beskriver kulturens betydelse vid servering av traditionell mat. Tema fyra lyfter behovet av kunskapsutbyte och reflektion mellan vårdpersonal. Slutsats: Måltidssituationer gynnas då vårdpersonalen individualiserar hjälpen utifrån personer med demenssjukdoms behov samt att relevant stöttning ges från vårdpersonalen. Nyckelord: Demens, miljöstimulering, måltid / ABSTRACT Background: Previous research shows that weight loss is a problem in people with dementia on retirement homes and many suffer from malnutrition. Relatives express an uncertainty of dealing with people with dementia during mealtime. This uncertainty could express itself during mealtime in how it would support people with dementia. People with dementia sometimes got a sense of shame when it lost their skills, this could mean that denied help from related persons. Aim: To get an overview of how healthcare professionals promote a favorable mela situation for people with dementia. Method: A general literature review was carried out based on ten health science studies. Result: The result shows four themes. The first theme is about the importance of environment and how the environmental stimulation can have a positive effect on people with dementia during mealtime. The next theme is about that health professionals maintain independence and autonomy during mealtime. Theme three discloses importance of culture showing serving of traditional food. Theme four highlights the need for knowledge exchange and reflection between healthcare professionals. Conclusion: Meal situations are favored when the healthcare individualize the help based on people with dementias needs and that relevant support is provided by healthcare. Keywords: Dementia, environment stimulation, mealtime

Syftet med denna studie var att se om måltiden i förskolan kan ses som en språkfrämjande och pedagogisk aktivitet som leder till barns lärande. För att undersöka detta har observationer med ljudinspelning samt fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats och presenterats med hjälp av fyra forskningsfrågor.   Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med synen att lärande sker i samspel med andra människor och språket ses som en viktig artefakt. Resultatet i denna studie visade att många samtal skedde vid måltiderna med ett varierat innehåll. Dock var det vanligt förekommande med samtal om maten, rutiner och regler. Samtal om aktiviteter som skett på förskolan och andra, för barnen, aktuella händelser samtalades det också om. Vissa skillnader fanns mellan de yngre och äldre förskolebarnen. De yngre imiterar och upprepar ofta varandra medan de äldre barnen oftare deltar i gemensamma samtal. Pedagogerna visade sig också vara viktiga för att samtal och interaktion skulle kunna ske. Av den anledningen är det av vikt att ha utbildad personal för att kunna upprätthålla en god pedagogisk kvalitet med lärande i fokus i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ofta och vilka matematiska begrepp pedagogerna använder sig av vid rutinsituationer och planerade situationer. För att kunna studera detta har vi gjort observationer med hjälp av ljudinspelning och observationsprotokoll. Studien bygger på kvantitativa data, utifrån de strukturerade observationerna. Vi studerade sammanlagt fem pedagogers matematiska begreppsanvändning vid måltid och samling. Vår förhoppning med denna studie var att få en större förståelse om hur viktigt det är att belysa matematiken i förskolan. Det har visat sig att det används matematiska begrepp under samling och måltidstillfällen i olika utsträckningar. Det vi märkt är att matematiken finns överallt omkring oss. Det kan vara en potatis som delas på hälften och nämns vid namnet hel och halv. Det kan även vara en pinne som är längre än de andra pinnarna. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>