Spelling suggestions: "subject:"fokusgruppsdiskussioner"" "subject:"fokusgruppsintervju""
1 |
Olika versioner – olika känslor? : - en studie om personers upplevelser av en låt gestaltad i två olika versioner.Brännvall, Anna January 2014 (has links)
Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner. Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på uppfattningen om musikens uttryck.
|
2 |
Lyriksamtalet i gymnasieundervisningen : Elevers attityder till lyrik och lyriksamtalets attitydförändringskraft.Hedlund, Samuel January 2017 (has links)
This study examines Swedish high school pupils and their attitudes towards lyric poetry. Further more it is also a study to test if a lyric poetry conversation session can change already existing attitudes towards lyric poetry among Swedish high school pupils. The results showed that the pupuls didn’t have much of expiriences of lyric poetry. Therefore a determination of their attitudes is very hard to state. Their main picture of lyric poetry was that it consists with poems that were shorter than other text forms and contained rhyme. The lyric poetry conversation session worked although very well as a learning instrument for high school kids, but as an attitude changer it will remain hard evaluated because of the pupils minor experiences, and also because of the short time this study continued.
|
3 |
"Ja, vi är hela världen bara här" : En studie kring förskolan som normproducerande institutionHedström, Angelica, Sjöström Hedberg, Maria January 2015 (has links)
The aim of this study is to use empirical investigation to collect data and analyze the constructed normative ideas and concepts within the discourse of interculturality. We used the perspective of social constructions as a means of understanding the underlying normative discourses. We used critical white studies to get an alternative understanding on the constructed normative discourses. The investigation was an etnographic study of a preeschool in a multicultural suburb in Stockholm. We used quality methods such as focus groups discussions as the main material for our discourse analysis and did etnographic observations as a complement. The results showed that the preeschool teachers constructed interculturality in the same way as we understand multiculturality and thought the swedish language to be one of the most important elements in their deifinition of interculturality. They constructed the families at the preeschool in a position where they stood in opposition against the families in the inner city of Stockholm, which stands for the normative white majority society
|
4 |
Skolledares samtal om elever i särskolan : En diskursanalys av det som framkommer i samtal mellan skolledare / School leaders´ conversation concerning special school students : A discourse analysis of what is stated in conversations between school leadersAngerud, Jonas January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samtalar om elever i särskolan och de underliggande frågeställningarna är att undersöka vilka förhållningssätt som framkommer i samtalen kring dessa elever och tillhörande särskoleverksamhet. Metoden som används är fokusgruppsdiskussioner för datainsamling, samt diskursanalys som teori och metod för analys. Totalt deltog åtta stycken skolledare uppdelade på två stycken fokusgrupper. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan utifrån en diskursanalytisk metod. Resultatet visar att skolledarna i studien i många fall avsäger sig sin aktörsroll och lägger ansvaret för verksamheten på andra ramfaktorer än sin egen ledarroll. Det visar sig i diskussionerna att respondenterna ofta söker nå någon form av konsensus kring det ämne de diskuterar. De understryker att det finns mycket för den ordinarie skolformen att ta lärdom av från särskolans arbetssätt – främst med tanke på individanpassad undervisning. Det visar sig också tydligt i skolledarnas diskussioner att perspektivet den omsorgsinriktade skolan är överordnat de styrdokument som Skolverket framhåller. Det framkommer också inslag av problematisering och engagemang kring normalitet, delaktighet och mångfald. Det finns även inslag av generalisering av egenskaper hos elever i särskolan i diskussionerna. Skolledarna i studien visar ett starkt engagemang för elever i särskolan, men en slutsats av studien är att de formella kunskaperna inte når upp till samma nivå. / The purpose of this study is to investigate how school leaders talk about students in special schools and the underlying intentions is to examine the attitudes that emerge around these students and the related school activities. The method used is the focus group discussions for data collection and discourse analysis as theory and method for the analysis. A total of eight school leaders divided into two focus groups participated in the study. The collected material was transcribed and then analyzed on the basis of a discourse analytical approach. The results show that school leaders in the study in many cases waives its operator role and puts the responsibility for action in frame factors other than their own leadership. It turns out in the discussions that the respondents often seek to reach some form of consensus on the topic they are discussing. They emphasize that there is much for the ordinary school in learning from the special school, especially regarding individualized teaching. It also shows clearly in the school leaders discussions that the perspective of the care oriented school is dominant to the documents distributed by the Swedish Department of Education. The discussions also reveals elements of problematizing and commitment to the aspects of normality, participation and diversity. There arealso elementsof generalization of thecharacteristics ofstudentsin special schoolsin the discussions. School leaders in the study show a strong involvement regarding pupils in special schools, but a conclusion from the study is that the formal knowledge does not reach the same standards.
|
Page generated in 0.0776 seconds