Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till en stor del av sjukdomsbördan och är en orsak till förtidig död bland befolkningen. Tobaksbruk, alkohol, ohälsosamma matvanor samt fysisk inaktivitet kan orsaka ett flertal sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för att förhindra sjukdomar som uppstår på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Att främja hälsa ingår i både sjuksköterskans kompetensbeskrivning och i sjuksköterskans etiska kod. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv av att arbeta hälsofrämjande inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Resultatet identifierade tre olika teman; strategier för hälsofrämjande arbete, syn på hälsofrämjande arbete samt hinder för att arbeta hälsofrämjande. De tre temana hade totalt elva tillhörande subteman fördelat mellan sig. Slutsats: Information och rådgivning samt hälsoutbildning var vanligt förekommande strategier för att arbeta hälsofrämjande. Det fanns en positiv syn hos sjuksköterskorna för att arbeta hälsofrämjande och arbetet sågs som viktigt, det fanns dock tvivel gällande arbetets effekt. Hälsoutbildning sågs som en del av det hälsofrämjande arbetet och hälsofrämjande arbete sågs som kopplat till livsstil och levnadsvanor. Det fanns synpunkter gällande vilka patienter som arbetet lämpades för, där yngre patienter sågs som mer mottagliga än äldre. Tidsbrist och en hög arbetsbelastning var vanligt förekommande hinder för att kunna arbeta hälsofrämjande. Brist på kunskap och färdigheter hos sjuksköterskorna utgjorde även det ett hinder. Att patienten inte alltid involverades i den egna vården sågs även det som kunna påverka det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013). Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor. Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av en webbenkät. Resultat: Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg att arbetet med levnadsvanor var mycket eller ganska viktigt och att de flesta arbetade med rådgivning om levnadsvanor i ganska stor utsträckning. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan specialistutbildade och grundutbildande sjuksköterskor. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården i föreliggande landsting anser att arbetet med rådgivning om levnadsvanor är mycket viktigt. De arbetar också mycket med detta och anser sig ha kunskaper inom området, men de vill ändå arbeta mer med rådgivning om levnadsvanor och utveckla sin kompetens.  Det är tydligt att distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården är en underutnyttjad resurs i arbetet med levnadsvanor. / Background: Unhealthy lifestyle behaviour is a public health problem, accounting for a fifth of the total burden of disease in Sweden. Every second woman and every third man aged 16-84 years report that they do not have any unhealthy lifestyle behaviours. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). Most district nurses and registered nurses in Swedish primary health care think it is important to work with lifestyle behaviours, they also think there is need for improvement (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nystrom & Johansson, 2013). Aim: To examine the extent to which district nurses and nurses are working with counseling patients on lifestyle behaviours in primary health care. The aim is also to examine how they would like to work, what knowledge they think they have and if they feel they need additional knowledge of counseling on lifestyle behaviours. Method: A comprehensive survey was made in which all district nurses and registered nurses working in primary health care centers in the present county were included in the study. Data were collected using an online survey. Results: The results showed that most respondents felt that the work with lifestyle behaviours was very or quite important. Most of the respondents were working quite widely with counseling on lifestyle behaviours. There were no significant differences between nurses with specialist education and registered nurses. Conclusion: District nurses and registered nurses in primary health care in this county believe that counseling on lifestyle behavior is very important. They also work a lot with this and claim to have knowledge about lifestyle behaviours. Still they want to work more with counseling on lifestyle behaviours and develop their skills. It is clear that district nurses and registered nurses in primary health care is an underutilized resource in the work with lifestyle behaviours.

No description available.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.

The aim of this thesis is to examine what ideas of unhealthy lifestyle are prominent in the recently published national care protocol for unhealthy lifestyle habits in Sweden, henceforth Vårdprogrammet. These ideas will further be examined in relation to older systems of ideas/ideologies within health care, based on previous research. The empirical material consists mainly of Vårdprogrammet. Aiming to deepen the understanding of this material, I have further perused current official reports regarding public health, related guidelines from the National Board of Health and Welfare as well as related regional care protocols. The method used is inspired by the model developed by Mats Lindberg for qualitative analysis of ideas and ideological content. The analysis of the empirical material shows that the health concept is defined by pointing out its negation, i.e. what unhealthy lifestyles look like. Vårdprogrammet expresses a line of political, cultural and ethical values. They can analytically be summarized as (1) democracy and equality, (2) climate awareness, (3) demands of evidence-based knowledge (4) political cooperation, and (5) ethical principles. The work with unhealthy lifestyle is related to the UN global aim for sustainable development. Agenda 2030 can be viewed as an overall societal hygienic programme, within which the large health problem that lifestyle habits constitute, will be solved. Similar views were held within social hygiene in the mid-19th century, where health and disease were seen as a societal matter. Vårdprogrammet is stated to be based on the ethical principle of person-centred approach. One can however also discern other ethical principles, such as the autonomy, care and justice principles. A health-promoting approach, salutogenesis, pervades the view of the patient/human in the prescribed interaction with patients.