Bakgrund: Bruk av narkotika bland ungdomar har ökat i Sverige de senaste tio åren. Cannabisbruk som är den vanligaste drogen bland ungdomar har visat sig att i tidig ålder kan ge upphov till psykisk störning och sjukdom. Skolsköterskans förebyggande arbete är en del i arbetet för att skapa en drogfri skola. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av narkotikaförebyggande arbetet inomskolan. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie med induktiv ansats och bygger på intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Kategorierna beskriver att skolsköterskorna identifierar elever som brukar narkotika, skapar relation medelever, stärka elevernas skyddsfaktorer och arbetar systematiskt och i samverkan. Tema som framkom var strategier som synliggör och möjliggör arbetet mot narkotika. Slutsats: Skolsköterskan arbetar utifrån det salutogena perspektivet och använder metodersom motiverande samtal med elever i förebyggande arbete mot narkotika. Studien visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv som en del i ett större sammanhang. Samarbete och en god relation med övriga professioner samt vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat. / Background: The use of narcotics, mainly cannabis, has increased among youngsters in Sweden during the last 10 years. The use of cannabis can lead to mental issues and even disease. The school nurse plays a pivotal role in the work against drugs abuse. Purpose: To highlight the School Nurses' experience of working against abuse amon ghigh school students. Method: This study is a qualitative study with an inductive approach through interviews with six school nurses, the interviews were analyzed according to qualitative content analyses. Result: The result was four main categories and ten subcategories. The categories show that the School Nurses identify students who use drugs, create relations with them, strengthen their outer protection and work systematically and in cooperation with other caretakers. Themes that emerged were strategies that highlight and enable the work against drugs. Conclusion: The School Nurses work with a salutogenic perspective and use appropriate methods as motivational conversations with students in preventive work against drugs. The study shows that the School Nurse sees the student from a holistic perspective as part of alarger context. Collaboration and good relationships with other professions and custodians are of great importance for successful prevention of drugs and better school result.

Bakgrund: Distriktssköterskans arbetsområde syftar till att förebygga och främja hälsa. Henkan verka inom flera olika områden som primärvård, hemsjukvård och elevhälsovård.Utgångspunkten i distriktssköterskans förhållningssätt är att se till hela individen och beaktamänniskan ur ett hälso-, socioekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Inom barnhälsovårdenoch i elevhälsans medicinska insats är uppdraget att stödja både barn, unga och föräldrar samtatt genomföra hälsoundersökningar och vaccinationer. Under de senaste 40 åren har överviktblivit till en pandemi och i Sverige är den största orsaken till detta ohälsosamma kostvanor ochminskad fysisk aktivitet. År 2017 var siffran på övervikt hos barn 0–5 år 38 miljoner.Konsekvenserna av övervikt kan bli ödesdigra och leda till bland annat diabetes typ 2, olikaformer av cancer och för tidig död. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsopreventivaåtgärder hos barn och ungdomar med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie somgenomfördes med hjälp av Polit & Becks (2017) modell. Databaserna där artiklar söktes varCINAHL och PubMed. Data analyserade med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatetutgjordes av fyra kategorier; Identifiera överviktsproblem, Ge stöd, Ge information samtGenomföra interventioner med två underkategorier; Kostintervention och Motionsintervention. Slutsats: Att prata om övervikt och fetma ansågs som utmanande och komplext. Åtgärder somför att främja hälsa och förhindra övervikt krävde föräldrars närvaro och engagemang. Ett stortbehov av utbildning bland distriktssköterskor framkom. / Introduction: The work of a district nurse aims to prevent and promote healthcare issuse. Thedistrict nurse can work in different areas such as primary care, home healthcare, childrenhealthcare and school healthcare. The district nurse has to see the whole person and think aboutthe person from a health, socio-economic and socio-cultural perspective. In child healthcareand in school healthcare it is important to support both children and parents as well as tocomplete the health examinations and vaccinations. Over the past 40 years, obesity has becomea pandemic. In Sweden the biggest reason is unhealthy eating habits and reduced physicalactivity. In year 2017, the figure for obesity in children 0-5 years old was 38 million. Theconsequences of being overweight can be fatal and lead to, among other things, type 2 diabetes,various forms of cancer and premature death. Aim: To describe the districtnurse’s preventivehealth care with obese children and adolecents. Method: A systematic literature study usingPolit & Beck's (2017) model. The study is based on articles found in CINAHL and PubMed.Data was analyzed by a manifest content analysis. Results: The results revealed four categoriesin which the district nurse works to promote health with children at risk of developing obesity:identifying obesity problems, providing support, providing information and providing advice.Under the fourth theme two subcategories emerged that specified what the informationcontained: dietary intervention and exercise intervention. Conclusion: Talking aboutoverweight and obesity was considered challenging and complex. Efforts to promote health andprevent obesity required a parent that was participated and dedicated. A great need for educationamong district nurses revealed.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013). Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor. Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av en webbenkät. Resultat: Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg att arbetet med levnadsvanor var mycket eller ganska viktigt och att de flesta arbetade med rådgivning om levnadsvanor i ganska stor utsträckning. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan specialistutbildade och grundutbildande sjuksköterskor. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården i föreliggande landsting anser att arbetet med rådgivning om levnadsvanor är mycket viktigt. De arbetar också mycket med detta och anser sig ha kunskaper inom området, men de vill ändå arbeta mer med rådgivning om levnadsvanor och utveckla sin kompetens.  Det är tydligt att distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården är en underutnyttjad resurs i arbetet med levnadsvanor. / Background: Unhealthy lifestyle behaviour is a public health problem, accounting for a fifth of the total burden of disease in Sweden. Every second woman and every third man aged 16-84 years report that they do not have any unhealthy lifestyle behaviours. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). Most district nurses and registered nurses in Swedish primary health care think it is important to work with lifestyle behaviours, they also think there is need for improvement (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nystrom & Johansson, 2013). Aim: To examine the extent to which district nurses and nurses are working with counseling patients on lifestyle behaviours in primary health care. The aim is also to examine how they would like to work, what knowledge they think they have and if they feel they need additional knowledge of counseling on lifestyle behaviours. Method: A comprehensive survey was made in which all district nurses and registered nurses working in primary health care centers in the present county were included in the study. Data were collected using an online survey. Results: The results showed that most respondents felt that the work with lifestyle behaviours was very or quite important. Most of the respondents were working quite widely with counseling on lifestyle behaviours. There were no significant differences between nurses with specialist education and registered nurses. Conclusion: District nurses and registered nurses in primary health care in this county believe that counseling on lifestyle behavior is very important. They also work a lot with this and claim to have knowledge about lifestyle behaviours. Still they want to work more with counseling on lifestyle behaviours and develop their skills. It is clear that district nurses and registered nurses in primary health care is an underutilized resource in the work with lifestyle behaviours.