Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter i primärvården upplever att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Studien utgick ifrån kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Totalt deltog tio respondenter, samtliga befann sig på olika vårdcentraler runt om i Sverige. Materialet analyserades och tolkades av författarna och resulterade i tre huvudkategorier: Att ge patienter professionellt och känslomässigt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Resultatet visade att arbetsterapeuter upplever att det ofta finns en obalans i aktiviteterna bland unga vuxna. Unga vuxna uppmuntras av samhällsnormer att ha många bollar i luften och har därför svårt att få återhämtande aktiviteter i sin vardag. Det resulterade i ökad stress och till slut total utmattning. Arbetsterapeuterna upplever att stressen hos unga vuxna växer på grund av obalansen i vardagen, attityder och att de har otillräckligt med strategier för att hantera stressfyllda situationer. Gruppbehandling upplevs som ett bra verktyg att skapa diskussioner kring stress och lyfta bort stigmat från stressproblematiken. Arbetsterapeuterna upplevde svårigheter vid målformuleringen då patienterna formulerade prestationsinriktade mål. Störst förändring upplevdes vara de små förändringarna i vardagen. Detta gjorde skillnad för rehabiliteringen. Slutsatsen var att känslomässigt och professionellt stöd upplevdes som viktigt. Erfarenhet visar att förståelse för aktivitetens betydelse behövs för att skapa förändring. / The aim of this study was to investigate occupational therapists, working in primary health care center, experience and perception of working with young adults with stress related disorders. The study progressed emanated from a qualitative method consisting of semi structured interviews. Participants were recruited from different health care centers, with a purposive sampling and a snowball sampling, totally ten participants participated. The material was analyzed and interpreted and resulted in three main categories: To give the patient professional and emotional support, To create understanding for the significance of activities and To create change. The results show that occupational therapists perceived that the cause of stress was imbalance in the activities of young adults. They are encouraged by societal norms to multitask and to keep busy and they have difficulties to implement recovering activities. This contributed to increased stress and finally led to exhaustion. Group treatment was perceived as a good tool to create discussions about stress and to remove the stigma from stress related disorders. The occupational therapists experienced difficulties in formulating prestige driven goals. The biggest change was perceived to be the small changes in everyday life, this made a difference for the rehabilitation. The conclusion was that emotional and professional support is important. Experience also shows that creating understanding for the significance of activities is needed to make a change.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.

The aim of this diploma thesis is to design a health care center in Brno. The building is located in Ivanovice/Brno. The building is ambulatory health care center with two doctor's offices for adult patients, one doctor's office for child patients and one dentist's clinic. Also, there is a pharmacy in the building. Reinforced concrete strip foundation and reinforced concrete basement peripheral walls are designed for the building. For above ground floors, ceramic masonry blocks are designed for structural load bearing frame. Green roof solution is chosen for the roof of the building.

Depuis le début des années 90, le réseau de la santé au Québec est soumis à une vaste restructuration qui a eu des conséquences négatives sur la qualité de vie au travail (QVT) des infirmières et infirmiers. Les hommes se retrouvent en nombre croissant dans toutes les sphères de la pratique infirmière, mais les études existantes ne font malheureusement pas mention de la qualité de vie au travail de ceux-ci. Alors, il apparaît pertinent de s’attarder au phénomène de la qualité de vie au travail des hommes infirmiers dans la profession infirmière, et ce, plus précisément en CSSS mission CLSC. Le but de cette étude phénoménologique consiste à décrire et à comprendre la signification de la qualité de vie au travail pour des infirmiers œuvrant en CSSS mission CLSC. L’essence du phénomène, les huit thèmes et les 35 sous-thèmes qui se dégagent directement des entrevues énoncent que la signification de la qualité de vie au travail pour des infirmiers œuvrant en centre de santé et des services sociaux (CSSS), mission CLSC et déclarant avoir une qualité de vie positive au travail, signifie « un climat empreint de caring qui favorise l'épanouissement de l'infirmier en CLSC en œuvrant pour le maintien de l'harmonie entre les sphères professionnelle et familiale ». Si certains résultats corroborent ceux d’études antérieures, d’autres apportent des éléments nouveaux favorisant la santé des infirmiers par le biais de la qualité de vie au travail. Enfin, des avenues concrètes visant la mise en place de programmes d’optimisation de la qualité de vie au travail, sont proposées. / In the 1990s, health care organizations in Québec underwent sweeping reforms that disrupted the work climate and practices of nurses (Bourbonnais et al., 2000; Pérodeau et al., 2002). These reforms had a negative impact on nurses’ quality of working life (QWL), leading decision makers and researchers to investigate the QWL phenomenon from several perspectives (Delmas, 1999; 2001; Gascon, 2001; O’Brien-Pallas & Baumann, 1992). Most of the studies of this phenomenon were conducted in hospital settings and were based on paradigms of psychological distress (Bourbonnais et al., 1998, 2000) or burn-out (a pathogenic perspective) (Duquette et al., 1995) rather than a health paradigm (a salutogenic perspective) (Gascon, 2001). A salutogenic perspective represents a positive vision of an approach to health (Antonovsky, 1996; Delmas, 2001, Duquette & Delmas, 2002). The scientific literature (Brooks et al., 1996; Ekstrom, 1999; Evans, 2001) suggests that, in addition to living through the same upheavals as their female colleagues, some male nurses also have negative feelings related to sex discrimination, feelings of isolation, and the conflict between masculine values (strength, aggressiveness) and the feminine values (gentleness, flexibility) of the nursing profession. These feelings can only hamper nurses’ QWL, yet they are not mentioned in studies of male nurses (Boughn, 2001; Ekstrom, 1999; Evans, 1997, 2001). The aim of the study, using Giorgi’s (1985, 1997a) descriptive phenomenology as a method, is to describe and understand the significance of phenomena through people’s experiences. The findings were derived from semi-structured individual interviews of 60 to 90 minutes with five male nurses who reported a positive quality of life at work. Data analysis consisted of: collecting the data, reading and rereading the results, dividing the data into meaningful units, organizing and stating the raw data in the language of the discipline and, finally, synthesizing the findings and letting the essence of the phenomena emerge. Watson’s (1988, 2005) human caring philosophy served as a backdrop for the entire process. The analysis of verbatim transcripts revealed eight themes that defined the significance of the quality of working life for male nurses practising in community settings: 1) autonomy in their professional practice; 2) job satisfaction; 3) a healthy workplace setting; 4) relations with the administration characterized by support and respect; 5) caring relationships with other members of the interdisciplinary team; 6) working in partnership with female peers; 7) commitment to clients and their families; and 8) professional work-life balance. The essence of the phenomenon stems directly from the themes that emerged during the interviews; it states that for male nurses working in health and social service centres (CSSSs), as part of CLSCs, working life means “a caring climate that fosters the vitality of male CLSC nurses by trying to maintain a balance between their professional and family lives.” If some of the findings confirm what has been reported in other studies, others have added new information on how to promote the health of male nurses by targeting quality of working life. Concrete avenues are proposed for implementing quality of working life optimization programs.

Sammanfattning Bakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år. Data analyserades enligt Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Mödrarna ingår i Västerbottens Salut-satsning och bor inom upptagningsområdet för Västerbottens läns landsting. Resultat: De flesta mödrar fick information om utrymmesmat, måltidsordning samt frukt och grönsaker. Informationen som vissa av mödrarna fått upplevdes för generell. Något mödrarna saknade från samtalen var mer individanpassad information samt att den skulle vara djupare. Den information som gavs varierade beroende på vilken hälsocentral mödrarna besökt. De hade inställningen att hela familjen bör äta hälsosamt samt att man som förälder bör vara en bra förebild. Många hade inställningen att de hade goda matvanor sedan tidigare och att förändring ej var nödvändig. Slutsats: Informationen om frukt och grönsaker är det budskap som framförallt gått fram till mödrarna, vilket motiverat dem till att göra förändringar i familjens matvanor. Mödrarna upplevde att informationen var för generell och att de saknar bakgrund till råden. En återkommande inställning bland mödrarna var att de redan ansåg sig ha goda matvanor och därför inte behövde ta åt sig av råden.

MPM / Department of Public Health / The dawn of democracy in 1994 saw huge strides in the adjustment of various statutory instruments that aimed at opening the systems to all South Africans particularly the previously excluded groups. Health care system was one of the ear marked areas by the South African government for post-apartheid transformation. Resultantly, access to health care was declared a right and incorporated into the Constitution of the Republic of South Africa 1996. Numerous legislative and practical steps towards achieving access to health care for all have been made with notable results. However, due the apartheid spatial planning which persuaded separate development left some sections of the community remote and with no infrastructure to support health care delivery. As a result, this has made the realization of the health care for all dreams elusive. Reportedly, the most affected communities were mainly homelands which were largely rural and townships. Despite notable improvements in the delivery of health care services across the Republic, there are still major challenges faced in this sector mainly in the rural areas and townships. Therefore, the study was set to investigate and evaluate the state of health care service delivery in rural Ndengeza Township. The study employed both qualitative and quantitative method following a descriptive design (cross-sectional) and data was collected using a self-administered questionnaire and interview questions. The results revealed that transport, staff-patient relationship, unavailability of medication and medical staff were the major challenges of health care service delivery in rural areas. The respondents alluded that to improve health service delivery in the area, there is need to make available basic medication and trained medical personnel. It is believed, by the participants, that adding the number of staff will go a long way in changing the negative perceptions such as long queues, unavailability of critical services and unprincipled professionals that the public have of the local health care centers / NRF