No description available.

Sedan slutet av 2019 har COVID-19 viruset spridit sig från sitt epicentrum Wuhan i Kina till resterande delen av världen. Då viruset är luftburet har COVID-19 inneburit höga dödstal och blivit en livsfara för miljarder människor. Utöver den mänskliga påverkan som viruset har haft har COVID-19 haft en stor påverkan på den globala ekonomin. I hela världen har fabriker stoppat produktion, institutioner stängt sina dörrar för allmänheten och människor har förlorat sina jobb då många människor inte kunde befinna sig i samma rum längre. En av branscherna som har drabbats hårt är flygbranschen som har drabbats av flygrestriktioner som lett till att 60% av kommersiella flyg blivit tvungna att ställas in.  Denna studies syfte är att studera COVID-19 pandemins effekter på den ekonomiska utvecklingen för flygbolag i förhållande till marknadsindex. Dels utifrån ett makroekonomiskt perspektiv med hjälp av AS-AD-modellen, men flygbolagens aktiekursutveckling kommer också att jämföras med marknadsindex i en regressionsanalys för att besvara forskningsfrågan; hur har COVID-19 pandemin påverkat korrelationen mellan flygbolag och marknad? Utifrån en kvantitativ analys kan slutsatsen att COVID-19 pandemin kan ha haft en påverkan på samtliga flygbolags ekonomiska utveckling dras. Däremot går det inte att fastställa då enbart en del av resultaten uppvisar statistiskt signifikanta samband. / Since the end of 2019, the COVID-19 virus has been spreading from it’s epicenter Wuhan in China to the rest of the world. As a result of the virus being airborne, COVID-19 has led to high numbers of deaths and is a danger for billions of people. Except from the results on the humanitarian front, the virus has also affected the global economy. All over the world, factories have stopped production, institutions have closed their doors for the public and people have lost their jobs to avoid crowding. One of the industries that have been hit hard is the flight industry because of flight restrictions which have led to 60% of commercial flights being canceled. The purpose of this paper is to study how the COVID-19 pandemic has affected the economic development of airlines in comparison to the marketindexes. Partly based on a macroeconomic perspective with help of the AS-AD framework, but the stock price of airlines will also be compared to the market index in a regression analysis to answer the question; how have the COVID-19 pandemic affected the correlation between the airlines and the market? Based on a quantitative analysis, the conclusion is that the COVID-19 pandemic might have had an effect on the economic development of all the airlines that are studied in this paper. However, this can’t be determined because the results are only partly statistically significant.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vårdnadshavares konstruktioner av samverkan och kommunikation med förskolan under pandemin och hur digitala kommunikationsformer används. För att samla in empiri till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer genom Zoom med fyra vårdnadshavare från tre olika kommuner som beskriver deras perspektiv på hur förskolan har använt digitala kommunikationsformer under pandemin. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Slutsatsen av resultaten är att vårdnadshavare konstruerar sig som lydiga vårdnadshavare för att anpassa sig efter den rådande situationen och därmed respektera pandemins konsekvenser. Vårdnadshavare konstruerade också den monologiska dialogen där kommunikationen har gått från att vara dialogisk innan pandemin till att vara monologisk under pandemin. Även livspusslandets konstruktion framträdde i resultatet. Det visade sig att de digitala verktygen kan möjliggöra för vårdnadshavarna att samverka med förskolan under pandemin, med orsak av pandemins restriktioner, men även utifrån vårdnadshavarens individuella förutsättningar. Slutligen framträdde konstruktionen om de digitala verktygens möjligheter och utmaningar genom vårdnadshavarnas beskrivningar av hur digitala verktyg kan synliggöra verksamheten, men också vilka utmaningar som de digitala verktygen kan föra med sig. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av likvärdighet för att möjliggöra den digitala samverkan, den digitala envägskommunikationen och den förändrade kommunikationen i det fysiska mötet under pandemin.

Bakgrund: År 2020 benämnde WHO spridningen av Covid-19 som ett pandemiskt utbrott då viruset spreds i en snabb takt i olika länder. Hälso- och sjukvården har drabbats hårt av pandemin vilket har lett till många konsekvenser. Sjuksköterskor har stått i framkanten under bekämpningen av pandemin. De har kämpat med bland annat en ökad arbetsbelastning, brist på personal och ökad mängd av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgick från 15 valda vetenskapliga artiklar. Analysen för arbetet gjordes utifrån Fribergs (2017) metod för analys av kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin presenteras under tre huvudteman: Konsekvenser som påverkat sjuksköterskans roll, Sjuksköterskors utsatthet och känslor av att bli utnyttjade och Sjuksköterskors copingstrategier. Slutsatser: För att öka sjuksköterskors självsäkerhet i kommande pandemier behöver sjuksköterskor en ökad kunskap om smittsamma sjukdomar och pandemiberedskap. Sjuksköterskan behöver känna sig trygg på sin arbetsplats och det krävs att det finns tillräckligt med resurser för att de ska kunna skydda sig själva. För att undvika att sjuksköterskor ska bli utsatta för ökade arbetsbelastningar och dess följder i kommande pandemier krävs det att det finns tillräckligt med resurser och en väl utarbetat plan för en krishantering inom hälso- och sjukvård.

Syftet var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur förskollärare upplevde förändringar i föräldrasamverkan till följd av pandemins påverkan. Åtta förskollärare har intervjuats och frågeställningarna riktades mot deras perspektiv på samverkan under pandemin. Studien tog sin utgångspunkt i Lewins förändringsteori där en trestegsmodell låg till grund för analysen. Resultatet visade att föräldrasamverkan ansågs vara av stor betydelse men har påverkats till följd av pandemin. I resultatet framgick det att förändringarna till en början mötte motstånd men att den ömsesidiga respekten och flexibiliteten som fanns gjorde att förändringarna kunde mötas ur en positiv synvinkel. Resultatet visade också att förskollärare såg både fördelar och nackdelar med pandemins förändringar men att de genom att förhålla sig öppna och anpassningsbara kontinuerligt kunde fortsätta att samverka för att utveckla och förbättra förskolans verksamhet.

Denna studie undersöker hur rektorer och specialpedagoger resonerar kring hanteringen av pandemin i grundskolan, där vi avser vidga kunskapen om pandemin i svensk skolkontext. Rektorn styr samt leder skolan och är central för hur specialpedagogens roll utformas, vilket gör bägge perspektiv relevanta för vår specialpedagogiska forskning. Studien utgår från en induktiv kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att pandemin påverkat skolan på flera sätt och det framkommer olikheter i hur skolan har hanterat smittspridningen beroende på skolans kontext samt huvudman. Rektors ledning av skolan har haft betydelse för hur pandemin hanterats i skolan och rektorsrollen har förändrats utifrån hur nya riktlinjer hanterats. Situationen har bidragit till en större digitalisering både inom och bortom skolan. En professionalisering av specialpedagogens roll har blivit synliggjord i och med pandemin, då rollen har effektiviserats. Studien visar på hur autonomin i specialpedagogrollen är närvarande, vilket varit en framgångsfaktor under pandemin. Samverkansformer fick formuleras om, både inom och bortom skolan, där olika förutsättningar påverkade hur de praktiserades. Det framkommer att elever fått anpassa sig utifrån skolans hantering, men elever är likväl till viss del medaktörer och inverkar på hur pandemin hanterats i skolan.

Covid-19 har drabbat en stor del av världens befolkning och prehospitala sjuksköterskor är mitt i smittans front och vårdar patienter med akut behov av sjukvård. Vårdandet av patienter med konstaterad eller misstänkt covid-19 sker i olika miljöer och även i trånga utrymmen inne i ambulansen. Nya riktlinjer vid användning av skyddsutrustning har uppdaterats under pandemins utveckling och blivit en stor del av vårdandet. Tidigare forskning betonar vikten av användning av skyddsutrustning vid utsatthet av smitta hos sjukvårdspersonalen. Covid-19 har bedömts som riskklass tre vilket innefattar smittämnen som kan medföra allvarliga konsekvenser där smittspridningen är stor och möjligheten att förebygga eller bota är begränsade. De prehospitala sjuksköterskornas utsatthet och rädsla vid vårdmötet kan leda till ökad stress vilket kan öka risken för ohälsa. Rädslan och stressen kan vara en ökad risk till att omvården av patienter med covid-19 försämras. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med covid-19 prehospitalt. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes där tio sjuksköterskor som arbetar prehospitalt intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever olika dimensioner av känslor, rädsla för sin egen utsatthet och hälsa, men även oro av att föra smittan vidare till familjemedlemmar. Det framkommer även att skyddsutrustningen blivit en vardag för sjuksköterskor att arbeta och bidrar till en ökad trygghet under pandemin, men den beskrivs även utgöra en påfrestning i form av fysiska samt psykiska besvär. Skyddsutrustningen upplevdes även som en barriär och bidrog till kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patient under vårdmötet.

Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har pågått sedan slutet av 2019. Viruset har spridit sig över hela världen. Brist på planering, resurser och ledarskap har varit ett enormt problem under pandemin. Detta har lett till högre stress och vårdtyngd för samhället, sjuksköterskor har lidit av fysiska och psykiska utmaningar till följd av Covid-19. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: I litteraturstudien används enbart kvalitativa studier. CINAHL, Psycinfo och PubMed har använts som databaser för datainsamling. Med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier valdes tretton studier ut till litteraturstudiens resultatdel. Studierna kvalitetsgranskades vilket ledde till att nio studier bedömdes ha hög kvalité och fyra studier ha medel kvalité. Resultat: I resultatet identifierades två teman med respektive subteman. Teman var ”Fysiska och psykiska utmaningar” samt ”Upplevelser av organisationen”. Konklusion: Resultatet påvisade att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde negativa känslor och upplevde fysiska och psykiska utmaningar i samband med utförandet av omvårdnadsarbetet. Erfarenhet samt en utökad kunskap kring omvårdnadsarbetet erhölls av sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt. En del av sjuksköterskorna upplevde brist på stöd från organisationer och regeringen, brist på tydliga riktlinjer och information för att utöva säker och personcentrerad vård. Efter att ha arbetat tillsammans under en tid upplevde sjuksköterskorna en bättre teamkänsla samt ett stöd från samhället. Nyckelord: Covid-19, Omvårdnad, Pandemi, Sjuksköterska, Upplevelser. / Background: Covid-19 is an ongoing pandemic since the end of 2019. The virus has spread throughout the world. The lack of planning, resources and leadership has been an enormous problem during the pandemic. This has led to stress and pressure in the health care for the society. The nurses have been suffering physical and mental problems because of Covid-19. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19. Method: Only qualitative studies were used in the literature study. CINAHL, Psycinfo and PubMed were used as databases for data collection. With the help of inclusion and exclusion criteria, thirteen studies were found and selected for the result of the literature study. Each study that was found was assessed for quality which resulted in nine high quality studies and four medium quality studies. Results: Two themes were found, and each theme had its own subthemes. The themes were “Physical and mental challenges” as well as “Experiences of the organization”. Conclusion: The results showed that nurses who cared for patients with Covid-19 experienced negative emotions, experienced physical and mental challenges in relation to performing various nursing work. The nurses obtained experience and an extended knowledge around various nursing work, which was a positive experience for the nurses. Some nurses experienced a lack of support from the organizations and the government as well as a lack of clear guidelines and information regarding performing safe and person-centered care. After working together for a while, the nurses experienced a better team spirit as well as support from the society. Keywords: Covid-19, Experiences, Nurse, Nursing, Pandemic.

I uppsatsen jämförs tre företag och deras Instagramkonton för att se vilken inverkan pandemin har haft på företagens kommunikation via sociala medier. Studien är uppdelad i tre olika perioder, en före pandemin och två under pandemin. Studien har genomförts genom att analysera publicerade inlägg på Instagram som innehåller bild och text. Analysmetoderna var en kvantitativ samt en kvalitativ innehållsanalys, en stilanalys enligt Lennart Hellspongs definitioner samt en komparativ analys av de kvantitativa resultaten. Studiens resultat visar att pandemin har påverkat företagens sätt att kommunicera. Samtliga företag i studien har publicerat fler inlägg under den första coronavågen. Två av företagen har under andra och tredje perioden haft en mer omvårdande stil på texterna i inläggen och samtliga företag i studien har, mer eller mindre, skrivit om corona eller coronarelaterade ämnen vilket visar att kommunikationen har ändrats både när det gäller innehåll och stil.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Metoden är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett snöbollsurval användes för rekrytering av 10 informanter, i åldrarna 30–49 år. Datamaterialet transkriberades ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och analysering av data. Resultatet visade att de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i en stor utsträckning påverkats av Covid-19. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter. Fyra kategorier identifierades; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, intressen och social miljö. Varje kategori bestod av tre underkategorier. Slutsatsen är att många vuxna personer upplever en begränsning i sin sociala miljö. Flera av vardagens aktiviteter har anpassats, blivit inställda eller begränsade. Många aktiviteter utförs istället utomhus eller digitalt jämfört med innan Covid-19. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Aktivitetsbaserade interventioner kan behövas för att hitta hälsosamma aktivitetsmönster och värdeupplevelser som påverkats till följd av Covid-19.