Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till en ökad belastning på hälso-och sjukvården och dess personal. Primärvården innebär för många patienter den första kontakten med vården. Under covid-19 pandemin har primärvården fått ställa om sin verksamhet för att kunna möta patienters behov av vård. För sjuksköterskor och distriktssköterskor har pandemin inneburit ett förändrat arbetssätt med nya riktlinjer och direktiv. Covid-19 har även inneburit konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskor har haft behov av att använda sig av olika copingstrategier under pandemin för att hantera stress. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Data samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som utgick från Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier. Osäkerhet och frustration i att arbete ändras dag för dag, arbetet förflyttades från den trygga vårdcentralen, arbetet med utökade skyddsåtgärder på arbetsplatsen har varit en omställning, arbetet med vaccinationer mot covid-19 har inneburit flera olika utmaningar och strategier för att orka med arbetet. Under dessa kategorier bildades totalt elva underkategorier. Slutsats: Arbetet under covid-19 pandemin har präglats av många olika upplevelser hos distriktssköterskorna. Det har inneburit ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter. Distriktssköterskor i primärvården har utsatts för hög arbetsbelastning vilket bidragit till yrkesrelaterad stress. Det förändrade arbetssättet med den ökade belastningen kan ha bidragit till en försämrad patientsäkerhet. Ytterligare studier för att utforska de långsiktiga effekterna av bortprioriterad vård och dess konsekvenser på patientsäkerheten behöver genomföras. Distriktssköterskors upplevelser och effektiviteten av copingsstrategier behöver undersökas vidare för att se hur dessa kan bidra till ett välmående på arbetsplatsen som leder till en säker vård.

I Svenska kyrkan finns många olika sätt att tänka om och beskriva församlingens diakoni. I diakoniforskning används ibland begreppet diakonisyn, ett begrepp som i uppsatsen får innefatta individens och kollektivets syn på och föreställningar om diakoni. Föreställningar som speglar olika tankar om vad diakoni är och kan eller bör vara. I studien genomförs ett teologiskt aktionsprojekt där fyra församlingspraktiker med hjälp av teologins fyra röster får reflektera över diakonal praktik under covid-19-pandemins tid i Svenska kyrkans församlingar i Linköpings stift. Reflektionen sker tillsammans med forskaren i en forskargrupp, en undersökande gemenskap. Teologins fyra röster (den praktiserade teologin, den uttalade teologin, den normativa teologin och den akademiska teologin), dvs. röster från teori och praktik i Svenska kyrkan, möts i ett samtal på jämbördiga villkor i forskargruppen. Studien ger en plattform för församlingspraktiker att medvetandegöra och begreppsliggöra församlingens diakonala praktik, och nå insikter om den för att förändra såväl den framtida praktiken som teologin.  Studien bidrar med kunskap om diakonisyner som genomsyrar diakonal praktik.

The main objective of this study was to investigate how it is possible to develop a new customer concept in the middle of a global crisis, in this case the corona pandemic. How can this be done based on the customer needs, in a very short time, and in collaboration between several different government authorities? The primary question I wanted to answer was how employees and leaders communicate in a government collaboration and how they can act and deliver quick results during a crisis. The secondary question was how leadership affects the work. To answer these questions, I conducted a case study on how the project group for verksamt.se Live, in the government cooperation Starting and running a business, developed a new digital customer concept. I conducted qualitative interviews with key people in the project who could give me the information I needed to be able to answer the study's questions. The interview results gave me a picture of the factors that influenced the work with verksamt.se Live. The analysis was based on theories about leadership, crisis communication and decision-making. The material for my research was mainly from books, reports, and various websites, in addition to the interviews themselves. The results of the study show that if organisations work together during a crisis, there are several success factors to consider for the work to be as good as possible. There are also certain things to pay attention to and avoid. In the final analysis, where I discuss the connection to the theory, it shows that it is possible to get a very good result in a short time if the work is done correctly. In conclusion, it comes down to communication, trust, positive feedback, commitment, courage, drive, and having a working method to lean on.

This bachelor’s thesis aims to explore how the COVID-19 pandemic has affected users of the public libraries in Sweden and whether the pandemic has influenced their perception of the library’s activities. The user perspective was lacking in previous studies on the subject within Library and Information science. This study has the goal of contributing to the previously overlooked perspective of the users and their opinions of the library during the pandemic. COVID-19 has quickly led to major changes in society and has posed new challenges for libraries. Previous studies show that libraries can be an important resource for society in times of crisis, but it is necessary that libraries are seen as valuable and trustworthy public entities. The study uses the concept of legitimacy to gain a deeper understanding of how the pandemic has affected the users and their perception of public libraries. This empirical study was collected through semi- structured interviews with eight regular public library users. The empirical data was analyzed using qualitative content analysis. Study participants were affected when their libraries closed down. Few used the libraries’ adapted or digital services during this period. The study found that the participants saw a great deal of value utilising the library’s premises, in order to meet their needs, while also emphasising the symbolic role the library has in a society. Even if the pandemic has had varying consequences affecting user’s needs, it has not negatively impacted their perception of the library as a valuable pillar in the community.

No description available.

Lärares identitet skapas och omskapas kontinuerligt i samspel med omgivningen. Att känna till och stödja utvecklingen av lärares identitet har visat sig vara viktig för bland annat kvaliteten i undervisningen och engagemanget för yrket. Miljön, kollegorna och eleverna har stor betydelse för skapandet av läraridentiteten i och med att det är i sociala sammanhang som identiteten utvecklas.  Under 2020 hamnade lärare i en situation där arbetssituationen förändrades drastiskt på grund av att världen drabbades av en pandemi. För att förhindra smittspridning i landet skulle både elever och lärare sitta hemma på var sin kammare och lektionerna skulle ske digitalt. Gymnasieskolor i Sverige gick över till distansutbildning vilket ledde till att gymnasielärare på bara några timmar eller någon dag tvingades planera om hela sin undervisning. Utifrån att identitet utvecklas i sociala sammanhang blev det intressant att se hur läraridentiteten påverkades av en drastisk förändring.  Detta gör jag med utgångspunkt i att människan är en berättande varelse och att hon genom språkliga processer är med och skapar sin identitet. Genom att använda intervjuer av narrativ form får sex gymnasielärare delge sin yrkesmässiga livsberättelse med fokus på läraridentitet. Resultatet presenteras i form av fem tematiska områden som framkom av den analys som gjordes: Förhandling om yrkesidentitet, Yrkeskunnande, Strategier för att hantera förändringen, Utmaning i att upprätthålla engagemang och Oro för eleverna och kvaliteten. Resultatet visar att vissa delar av läraridentiteten påverkas mer än andra under pandemin. Mest framträdande för läraridentiteten är hur lärares syn på sig själva, sitt yrkeskunnande och sin lösningsorientering och flexibilitet förändras, speciellt för gymnasielärare på yrkesprogram.

Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att studera hur massmedia, myndigheter och hur allmänheten konstruerar bilden av Covid-19-pandemin. Studien baseras på 31 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter digitala plattformar samt på sju stycken myndighetstexter från Regeringen, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Även en rapport från 1177 Vårdguiden har studerats. Studien bygger även på kommentarer från allmänheten på Folkhälsomyndighetens Facebook sida. Studien har utförts med en kritisk diskursanalys som metod och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av analysen har satts i relation till Ulrich Becks teori om risksamhälle och Manuel Castells teori om informationsåldern för att få en djupare tolkning av hur rapporteringen av Covid-19 framställs ur ett sociologiskt perspektiv. I resultatet av denna studie framkommer det att tre diskurser är särskilt framträdande, dessa är den medicinska diskursen, ansvarsdiskursen samt vi-och-de diskursen. Utifrån betydelsefulla ordval i dimensionen Text har vi funnit dessa diskurser som formas och formar bilden av Covid-19. Vi har bland annat funnit att främlingsfientlighet och klasstillhörighet är betydande faktorer som skapat konsekvenser för personer under pandemin.

Virusutbrottet i den kinesiska mångmiljonstaden Wuhan blev startskottet på en intensiv och utbredd spridning av det nyupptäckta coronaviruset. Under våren år 2020 blev smittan globalt omfattande och pandemin var ett faktum. I samband med att Sverige drabbades av viruset intensifierades den svenska mediebevakningen om ämnet. Uttalanden samt spekulationer om virusets verkan och varaktighet från olika aktörer blev en del av svenska folkets vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD) rapporterat om coronaviruspandemin under den avgränsade tidsperioden 15 februari 2020 till och med 15 mars 2020. Studiens frågeställningar behandlar både hur rapporteringen gestaltats i respektive tidning och om vilka aktörer/källor som varit mest framträdande i densamma. De teoretiska ramarna består av olika delar av gestaltningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 120 tryckta artiklar från ovan nämnda tidningar som avhandlar coronaviruset analyseras utifrån variabler som bland annat berör huvudämne, karaktär, typ av källa och gestaltningsform. I stora drag visar studiens resultat på att ovan nämnda tidningars rapportering under denna tidsperiod var homogen och följde ett strömlinjeformat mönster. Rapporteringen behandlade vanligtvis ämnet från ett övergripande perspektiv, artiklarna innehöll överlag en alarmerande karaktär och sjukdom/dödsfall var ett återkommande huvudämne i samtliga tidningar. Även i aktörsaspekten påträffades gemensamma drag i rapporteringen då tidningarna tenderade att ge liknande källor utrymme för att uttala sig i artiklarna.

Titel: Digital organisationsstruktur under en kris – en fallstudie om organisationsförändring i en kommun under en pandemi   Bakgrund: 2020 blev ett år som många helst inte vill minnas. En pandemi lamslår större delen av världen och organisationer måste snabbt ställa om sin verksamhet för att möta myndigheternas krav och att bibehålla sin verksamhet. Företag och organisationer har rekommenderats att arbeta hemifrån så gott det går. Studie är en fallstudie och djupanalys av hur en kommun arbetar med att möta krisen kring Covid-19. Den handlar om kommunen arbetar med deras interna struktur och framför allt hur omställningen har gått från att arbeta på fasta kontor till att på kort tid implementera en organisationsförändring för att kunna låta sina anställda arbeta online hemifrån.   Syfte: Med denna studie vill jag undersöka hur en kommun arbetar med online som företagsstruktur innan och efter Covid-19 pandemin för att sedan ta reda på hur en beslutsfattare inom en kommun arbetar med att möta krisen med pandemin.   Teori: Teorin består av två huvudområden; Organisationsstruktur och organisationsförändring. Där olika teorier som rör omställningar och strukturer lyfts fram som är relevanta för fallstudien.   Metod: Studien är gjord genom en kvalitativ induktiv forskningsansats med en fallstudiedesign. Där en djupanalys har gjorts efter att jag har utfört en intervju med en högt uppsatt HR-chef inom en kommun i Mellansverige för att samla in den data som studien baseras på.   Analys: Analysen tar upp vad kommunen har och har haft för svagheter respektive styrkor för att möta denna och framtida kriser. Det lyfter också fram vilka teoretiska begrepp och metoder som har användes och kan användas i liknande situationer samt hur kommunen har förändrat sin organisationsstruktur till allt mer digital och online verksamhet.   Slutsats: Det går aldrig att förbereda sig för en kris. Kommunen gör övningar och tar lärdomar av andra kommuner. Att förändra kommunens struktur under loppet av ett par månader har gått bra tack vare att man implementerat digitala verktyg som underlättar för medarbetarna att arbeta hemifrån i större utsträckning. Kommunen tror att man i framtiden kommer att arbeta med en hybrid struktur där online och kontorsarbete mixas.