Bakgrund: Sjukdomen Covid-19  kom helt oväntat, inte minst för vården som sattes under stor press. Allt fler patienter behövde hjälp från den somatiska vården på grund av Covid-19 och kunskapen kring viruset och sjukdomen var knapphändig och nya riktlinjer infördes kontinuerligt. Bristen på kunskap och kompetens kring viruset gjorde vårdandet svårt och sjuksköterskorna i frontlinjen stod inför en ny verklighet i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljöns påverkan på omvårdnaden av patienter med bekräftad Covid-19 i den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I dataanalysen framkom det fyra huvudkategorier med tio underkategorier. Huvudkategorierna blev följande (1) Större ansvar i den patientnära omvårdnaden  (2) En föränderlig organisation, nya riktlinjer och ny kunskap, (3) Arbetet med personlig skyddsutrustning var en utmaning och (4) Den nya arbetsmiljön påverkade sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar och arbetsuppgifter vilket ledde till ökat ansvar där deras kunskap sattes på prov. Den nya arbetsmiljön har påverkat sjuksköterskorna på flera sätt och de har varit tvungna att skapa sig copingstrategier för att klara av sitt arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur projektdeltagare upplever övergången till distansarbete som skedde i och med Covid-19 pandemin och om de upplever att det hade inflytande på kunskapsöverföringen i projekt. Genomen en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 projektdeltagare som sedan tematiskt analyserades. De teman som uppträdde var ”Ett tveeggat svärd”, ”Kompass i mörkret” samt ”Kalejdoskop av framtiden”. Resultatet visar att distansarbetet i hög grad uppskattas och att motivationen till kunskapsöverföring förblev oförändrade. De största utmaningarna är att den sociala aspekten i viss mån försvinner och det är svårare att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Slutsatsen är att oavsett digitala verktyg är det fortfarande människan som står i centrum, och digitala verktyg ska anpassas till att passa in i sin kontext och sitt syfte för att kunskapsöverföringen ska kunna bibehållas vid distansarbete. / The purpose of this study is to examine how project participants experience the transition to remote work that took place with the Covid-19 pandemic and whether they experience that it had an influence on the knowledge transfer within projects. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with 10 project participants, which were then thematically analyzed. The themes appeared were “A double-edged sword”, “Compass in the darkness” and “Kaleidoscope of the future”. The results show that remote work is greatly appreciated and that the motivation for knowledge transfer remained unchanged. The biggest challenges are that the social aspect disappears to some extent and it is more difficult to interpret body language and facial expressions. The conclusion is that regardless of digital tools, it is still the human beings who is at the center, and digital tools must be adapted to fit into their context and purpose so that the knowledge transfer can be maintained in remote work.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och isåfall hur upplevelsen av matbutiker har förändrats hos föräldrar under covid-19 pandemin. Studiens frågeställningar är följande Hur ser föräldrarnas upplevelse av matbutiker ut? Finns det processer som har förändrat upplevelsen för föräldrar till matbutiker och isåfall vilka? Studien har tagit utgångspunkt i teorierna den socio rumsliga dialektiker, individnivån av den sociala nivå indelningen i samhället och även den kulturgeografiska förklaringen till varför människor konsumerar. De metoderna som använts i studien är kvantitativ enkätstudie och kvalitativ intervjustudie. Denna metod av datainsamling för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatet presenteras i diagram, tabeller, citat, korsdiagram under olika teman utifrån respondenternas svar. Resultaten har presenterats på detta sätt för att hjälpa läsaren att se de resultat som studien ger. Avslutningsvis har slutsatserna i studien varit att en del föräldrar har upplevt en förändring i matbutiker och andra inte har inte upplevt det. Det har även visats att de processer som förändrats föräldrars upplevelse bygger på de sociorumsliga dialektiker och den individnivån som finns i samhället. / The purpose of this essay was to investigate if and how the experience of grocery stores has changed for parents during the covid-19 pandemic. The study's main questions are as followsWhat does parents' experience of grocery stores look like?Are there processes that have changed the experience for parents of grocery stores and if so, which ones?The study has been based on the theories of the socio-spatial dialects, the individual level of the social levels in society and also the cultural-geographical explanation of why people consume. The methods used in the study are quantitative questionnaire study and qualitative interview study. This method of data collection was chosen to be able to answer the study'spurpose and questions. The results are presented in diagrams, tables, quotes, cross-diagramsunder different themes based on the respondents' answers. The results have been presented in this way to help the reader see the results of the study. The conclusions of the study have been that some parents have experienced a change in grocery stores while others have not experienced that. It has also been shown that the processes that have changed parents' experience are based on the socio-spatial dialects and the individual level that exists insociety.

We have chosen to study how the students at Karlstad University have changed their travel patterns in correlation to covid-19. In the study, we have chosen to start from the entrances at Karlstad University to collect a quantitative data collection in the form of a survey, due to the fact that we believe that this method fits us more accurately because this method provides us with more answers than a qualitative interview. In chapter analysis and conclusions will our results of the study be presented and concluded with the help from prior studies and our own reflections. The purpose of this study is to see if people have changed their choice of transportation or habit of travel due to covid-19. With this study we want to facilitate or enlighten how a worldwide event could change and create new movement patterns. With our study we will answer the following two questions: How have students’ travel habits changed to and from Karlstad university due to covid-19? How have students’ choice of transportation changed due to covid-19? The study shows a change in the choice of travel, in a decrease in public transportation where our study shows a bigger decrease. The choice of transportation has changed to alternatives less prone to be crowded like the alternative like the car or walking/bicycling, where the choice is more often based on the most convenient choice for the respondee. Students' choice of transportation varies depending on if you are a woman or a man, women tend to choose walking/cycling and men rather choose their car. / Vi har valt att göra en studie om hur studenterna på Karlstads universitet har ändrat sitt val av färdmedel och deras resvanor på grund av covid-19 pandemin. I studien har vi valt att utgå ifrån ingångarna vid universitetet. Vi samlade primärdata i form av en kvantitativ enkätstudie, eftersom vi anser att denna metod passar vårt arbete bäst då det tar fler individers syn på frågan än en kvalitativ intervju. I kapitlet analys och slutssatser kommer resultatet av vår studie att sammanfattas med tidigare studier och våra egna reflektioner. Vårt syfte är att ta reda på om studenterna, på grund av covid-19 har bytt färdmedel och resvanor. Med denna studie vill vi belysa hur framtidens planerare ska kunna anpassa sig till nya rörelsemönster som uppstår ur en världsomfattande händelse. Vi ska med vår studie besvara våra två frågeställningar: Hur har studenters resvanor till och från Karlstad universitet förändrats på grund av covid-19? Hur förändras studenters val av färdmedel på grund av covid-19?  Studien visar att studenter i Karlstads val till färdmedel under covid-19 har förändrats som tidigare rapporter visar med ett minskat kollektivt resande, men att nedgången bland studenterna har minskat i en större utsträckning. Färdmedlen har övergått till färdsätt där trängsel inte uppstår i lika bred utsträckning. Där valen oftast verkar vara baserade i vad som är tillgängligt för respondenten eller vad som ses som smidigast. Studenternas val av färdmedel varierar beroende på om man är kvinna eller man, där det kvinnliga könet väljer gå/cykel i större utbredning och män bilen.

Covid-19 pandemin är en kris som Sverige har stått inför i ett och ett halvt år och som fortfarande pågår i samhället. Till följd av pandemin upprättades restriktioner och allmänna råd för hur människorna i samhället ska förhålla sig för att kunna minska smittspridning på bästa sätt. Människans beteende har förändrats under krisen och om det är det ”nya normala” som kommer hålla i sig i framtiden är en ovisshet många samhällsplanerare står inför. Krishanteringen är ett viktigt underlag för planeraren att ta hänsyn till och det är även viktigt att vara lyhörd inför samhällsförändringen som sker under kort tid men som även kan bidra med stora konsekvenser på lång sikt. Pandemins påverkan kan ha en effekt på hur staden efter detta konstrueras och på så sätt skapas bra motståndskraft och robusthet i staden inför nästkommande pandemi. Studien undersöker hur dessa lärdomar bör ses över i kommande planering och vad som krävs för en stad att vara förberedd på nästkommande pandemi. Teorin som används i studien har varit till grund för arbetet som stått i relation till syftet. Studiens syfte är att belysa hur Karlstad Kommun och andra planeringsaktörer arbetar med pandemifrågor med anledning av Covid-19. Det har även undersökts hur den fysiska planeringen påverkas av Covid-19 pandemin. Vetenskap som har varit under grundbegreppen krishantering, pandemi och urban planering har varit större fokus på i teoridelen. Studiens frågeställningar och syfte besvaras av studiens forskningsdesign som har bestått av fallstudie. Kvalitativa intervjuer har varit den insamling av data som studien empiriska del innehåller. Intervjupersonerna representerar Karlstad kommun, MSB samt länsstyrelsen. Studiens slutsatser visar kortfattat att de undersökta aktörerna arbetar något olika med de frågor som rör pandemin men det som framkommer som gemensamt är att samordning är centralt. Den urbana planeringen tycks inte i dagsläget ha förändrats något till följd av Covid-19 pandemin. Dock framkommer det att vissa trender i människors beteende som hade påbörjats innan pandemin har förstärkts under pandemin. Exempel på detta är mer friluftsliv och att arbeta hemifrån. Inför framtida planering bör de kunskaper som framkommit, tas med för att kunna hantera nästa pandemi på bästa möjliga sätt.

I mars 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilket för många människor innebar en förändring av hur och vart arbetet utfördes. För att minska smittspridningen i samhället har många organisationer anpassat arbetssättet och ett distansarbete har införts, vilket har varit mer eller mindre tvingande på många arbetsplatser. Att arbeta på distans under en längre period kan vara utmanande och det nya arbetssättet kan innebära omställningar för hela organisationen, vilket även skulle kunna innebära en påverkan av hur ledarskapet tillämpas på distans. Denna studie har fokuserat på det transformativa ledarskapet och syftet med studien har varit att utveckla kunskapen om hur transformativt ledarskap kan tillämpas för att leda under ett tvingande distansarbete. Studien har använt sig av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi valdes för att fånga hur ledare upplever det tvingande distansarbetet som Covid-19 pandemin medfört. Vid analys av empiri har en tematisk analys använts för att finna viktiga teman i respondenternas utsagor samt likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kopplat till studiens syfte. Studiens teoretiska avsnitt bygger på vetenskapliga artiklar med fokus på studiens nyckelbegrepp; pandemi, distansarbete och transformativt ledarskap. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju första linjens chefer inom olika branscher. Denna studie visar på att respondenterna, med hjälp av vissa anpassningar, även under tvingande distansarbete har möjlighet att tillämpa transformativt ledarskap. De anpassningar som respondenterna gjort har utifrån teorin identifierats som transformativa ledarskapskomponenter, vilket bland annat har varit att utveckla kommunikationen för att ha löpande uppföljningar och kunna se hur medarbetarna mår och har det. Detta visar på tydliga indikationer att en ledare med en transformativ ledarskapsstil, vid distansarbete, kan bidra med att förbättra möjligheterna för medarbetarna att skapa en god balans mellan arbete och privatliv. / In March 2020 was the world hit by the Covid-19 pandemic, which for many people meant that they needed to change the way they work and where the work was carried out. In order to reduce the spread of infection in the society many organizations adapted the work mode and remote working was introduced as a new way of working. Working remotely has therefore been more or less mandatory in many workplaces. Working remotely for a longer period of time can be challenging and the new way of working can imply adjustments for the entire organization, which could also have an impact on how leadership is exercised. This study has focused on transformational leadership and the purpose of the study was to develop the knowledge about how transformational leadership can be exercised in order to lead during forced remote work. The study has used an abductive approach and a qualitative research strategy was chosen to capture the leaders’ experiences of the forced remote work that was a consequence of the pandemic. A thematic analysis was used to analyse the empirical data in order to find important the mesin the respondents’ statements, as well as finding similarities and differences between the respondents’ experiences linked to the purpose of this study. The theory section in this study is based on scientific articles that are focusing on the study’s keywords; pandemic, remote work and transformational leadership. The empirical material consists of semistructured interviews conducted with seven first-line managers in various industries. This study shows that the respondents, with some adaptations, still have the possibility to exercise transformational leadership during forced remote work. Based on the theory in this study, the adjustments that the respondents have made have been identified as transformational leadership behaviors. Which among other things have meant that the respondents have developed the communication in order to have on going follow-ups tosee how employees are doing. This clearly indicates that a leader with a transformational leadership style, when working remotely, can contribute with opportunities for employees to find a good balance between work and private life.

Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.

Nej

Bakgrund: Pandemier har genom historien utgjort ett stort hot mot den globala folkhälsan och utbrottet av covid-19 innebar en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården runt om i världen. Tidigare forskning har främst beskrivit sjuksköterskors upplevelser från akut- och intensivvården, medan färre avhandlat erfarenheter sedda ur distriktssköterskans synvinkel. Syfte: Att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta i primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Deltagare var åtta distriktssköterskor med anställning i Sundsvall, Sverige. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskornas beskrivning av sina erfarenheter resulterade i tre kategorier: Svåra etiska ställningstaganden, Förändrat arbetssätt och Nya erfarenheter. Ur kategorierna framträdde sex underkategorier: Bemötande från patienter, Bemötande från anhöriga, Att arbeta med skyddsutrustning, Krav på flexibilitet, Behov av utbildning samt Behov av information och stöd. Slutsats: Ett bättre stöd genom tydlig information och kommunikation från ledning kan underlätta arbetsbelastningen för distriktssköterskan vid dessa utmanande tider. Att tillvarata resurser, fördela ansvar och stärka hela teamet genom mer förberedande träning samt sträva efter en trygg arbetsmiljö är viktigt. / Background: Pandemics has throughout the history posed as a threat towards the global health care and the outbreak of covid-19 meant an increased workload of the health care around the world. Previous research has mainly focused on the experiences of nurses working in the critical- and intensive care, while less has discussed the experiences from the community nurse point of view. Aim: To illustrate the experiences of community nurses working in the primary care during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with inductive approach was implemented. Participants were eight community nurses currently working in Sundsvall, Sweden. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The community nurses’ descriptions of their experiences resulted in three categories: Difficult ethical dilemmas, Changes in the way to work and New experiences. From the categories, six subcategories emerged: Treatment from patients, Treatment from relatives, Working with personal protective equipment, Demands of flexibility, The need of education and The need of information and support. Conclusion: Improved support from the management through distinct information and communication can ease the workload of the community nurse at these challenging times. To make use of resources, distribute responsibilities and to strengthen the whole team through preparatory education and strive to make the working environment safe is important. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>