Distansarbete har berört många under Covid-19-pandemin. Sedan början av pandemin har företag och organisationer tvingats fortsätta sin verksamhet under nya former. De flesta arbetsplatser har på ett eller annat sätt fått ställa om helt eller delvis till distansarbete, från att tidigare ha utfört verksamheten i en kontorsmiljö. I denna studie undersöks denna omställning genom att identifiera hur arbetstagare upplever det förändrade arbetssättet utifrån olika perspektiv. Studien avgränsas till perspektiven om kommunikation och arbetsstyrning. Data samlades in från intervjuer av anställda på ett antal olika verksamheter.  Studiens resultat visar att då saker och ting fått ställas på sin spets har personers omställnings- och förändringsförmåga visat sig. Kommunikationssätt, kommmunikationsvägar och behovet av tydlighet har förändrats och en annan typ av sätt att planera har växt fram. Den hastiga övergången till distansarbete har medfört flera utmaningar varav vissa visat sig svåra att övervinna. Den har dock också medfört vissa vinster, i form av ökad frihet att planera, som arbetstagare tycks värdesätta starkt. Slutsatsen av studien är att omställningen kräver stora anpassningar av verksamheter men också att det kan finnas vissa vinster med att till viss del behålla arbetsformen även framöver.

No description available.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur svensklärare tänker kring den bedömningssituation de står inför under vårterminen 2021. På grund av den rådande COVID- 19 pandemin beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven och ersatte dessa med ett icke obligatoriskt bedömningsstöd. Inför läsåret 2018 kom en ändring i Skollagen som innebar att de nationella provresultaten nu särskilt ska beaktas i bedömningen. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fem stycken svensklärare och en (1) specialpedagog genom semi- strukturerade intervjuer. Det framkom att lagändringen inte har inneburit någon märkbar skillnad i de lärarnas sätt att bedöma och att de inte är oroliga över den bedömningssituation de är i. Det uttrycks däremot en oro över att eleverna inte får en likvärdig och rättssäker bedömning i och med de inställda nationella proven.

År 2021 råder det en världsomfattande pandemi. Syftet med föreliggande studie är att få inblick i om barns möjlighet till anknytning ses påverkas av Covid-19 och rådande restriktioner. I vår studie har vi utgått från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och använt en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Studiens urval inkluderar åtta verksamma personer inom förskolans barngrupp, som berättar om sina erfarenheter. Utifrån studien blir det synligt hur pedagogerna har ett stort engagemang och präglas av en hög yrkesetik, vilket därmed gör det möjligt för barnen att skapa anknytning i förskolan även under en tid av pandemi.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Symtomen karaktäriseras av en luftvägsinfektion, men symtomen kan variera. Viruset spreds snabbt, vilket ledde till att sjuksköterskornas risk för att smittas av viruset ökade. Att studera sjuksköterskornas erfarenheter är relevant inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie med induktiv design baserad på åtta kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med totalt nio subkategorier. Dessa kategorier är Brister, Arbetsförhållanden, Sjuksköterskan och samhället, Försämrad psykisk hälsa och Positiva erfarenheter. Konklusion: Med utbildningar inom akutvård skulle vården bli mer säker och belastningen för de mer erfarna sjuksköterskorna skulle minska. Arbetsgivaren kan bygga upp ett lager med skyddsutrustning inför kommande pandemier och erbjuda psykosocialt stöd till sjuksköterskorna som vårdar patienter med Covid-19. Vidare forskning som kan genomföras är till exempel att undersöka sjuksköterskornas, som vårdat patienter med Covid-19, psykiska hälsa efter att pandemin är slut för att se hur den långsiktigt påverkat deras psykiska hälsa. / Background: Covid-19 was detected in China at the end of 2019. Symptoms are characterized by a respiratory infection, but symptoms may vary. The virus spread rapidly, which led to an increase in nurses' risk of contracting the virus. Studying the nurses´experiences is relevant for future pandemics. Aim: The aim of this study was to investigate registered nurses´experiences of caring for patients with Covid-19. Methods: A literature review based on eight qualitative empirical scientific articles retrieved from the databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The content analysis resulted in five categories with a total of nine subcategories. These categories are Insufficiency, Working conditions, The nurse and society, Deteriorated psychologial health and Positive experiences. Conclusion: With training in emergency care, the given care would be more secure and the burden on the more experienced nurses would be reduced. The employer can build up a supply of protective equipment for upcoming pandemics and offer psychosocial support to nurses who take care of patients with Covid-19. Further research that can be carried out is, for example, to examine the mental health of nurses who have cared for patients with Covid-19 after the end of the pandemic to see how it has affected their mental health in the long term.

Sjuksköterskor kan i sin yrkesutövning möta oväntade kriser. I Kina uppkom det i slutet av 2019 en pandemi som började kallas covid-19. Denna pandemi har spridit sig till stora delar av världen och därmed bidragit med en utmaning för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom slutenvården under Covid-19 pandemin. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 14 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att sjuksköterskans arbete förändrades till följd av pandemin, Att känna osäkerhet och okunskap i arbetet till följd av pandemin, Att känna rädsla för Covid-19 viruset, Att ha stöd från andra var viktigt under pandemin och Att den egna hälsan blev viktigare. Resultatet visar att det finns många olika upplevelser av att arbeta under covid-19 pandemin inom slutenvården. Slutsatser: Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under pandemier. Stöd från andra kan vara viktigt och underlätta under en pandemi. Vården hade därför kunnat implementera stunder för reflektion mellan kollegor. Bristen på kunskap och resurser bidrog till en ökad stress och för framtiden är det därför nödvändigt med bättre lager av exempelvis skyddsutrustning  för att kunna möta liknande kriser.

Bakgrund: 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att Covid-19 är en global pandemi som kommer att drabba alla länder. Mer än 418 miljoner konstaterade fall av smitta har rapporterats in och mer än 5,8 miljoner människor har avlidit globalt från pandemins start till februari 2022. Covid-19 har liknande symtom som säsongsinfluensan, men skillnaden är att Covid-19 kan orsaka dödlighet hos äldre samt människor med nedsatt medicinskt tillstånd. Tidigare studier från SARS-viruset från år 2003, påvisade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar och svårigheter kring att vårda patienterna. Därav är det av stor vikt att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 för att den personcentrerade vården och patientsäkerheten inför eventuella framtida pandemier inte försummas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats användes i studien för att besvara syftet. Elva vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudkategorier: Att känna sig oförberedd för en ny pandemi, Att behöva arbeta utifrån orimliga förutsättningar och Upplevelsen av stöd. Varje huvudkategori innehåller två respektive tre subteman vardera. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som vårdade patienter med Covid-19 upplevde situationen som en stor utmaning. Den bristande förberedelsen inför pandemin orsakade lidande för sjukvården, där sjuksköterskorna var stressade, utmattade, rädda och oroliga.

Utifrån ett globalt perspektiv har coronapandemin bidragit till en enorm inverkan på hur samhällen organiseras. Vård och omsorg har under denna period fått utstå hög belastning för att kunna tillgodose en kvalitativ vård och omsorg. En av de riskgrupper som identifierades under pandemin var personer som inkluderas av LSS. Syftet med undersökningen är att få yrkesverksamma syn på hur pandemin inverkade på kvalitetsarbetet mot LSS och att analysera hur pandemin inverkat på lärandet. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom kvalitetutvecklingsenheter mot LSS, belystes hur folkhälsomyndighetens smittskydds-rekommendationer inverkade på informanternas arbete. Med en tematisk analys bearbetades intervjuerna med temana utvecklingsinriktat och reproduktivt lärande som kategoriserade svaren för att identifiera utvecklingsområden som pandemin haft inverkan på. Resultatet visar att det utvecklingsinriktade lärandet identifierats på olika nivåer i organisationen och smittskyddet har haft störst inverkan på det reproduktiva lärandet.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar chefer stött på under pandemin kopplat till distansarbete samt vilka erfarenheter de tar med sig och hur det kan ha påverkat deras ledarskap. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer var grunden för insamling av empiriskt material. Intervjuer utfördes med sex deltagare. Empirin analyserades med hjälp av Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultatet presenteras genom två kategorier, där ena kategorin berörde utmaningar och den andra erfarenheter som bägge delades upp i tre teman. Kategorin rörande utmaningar: kommunikation, sociala sammanhang och arbetsmiljö. Kategorin rörande erfarenheter: ökat medarbetarförtroende, förändrat chefskap på distans och framtidsutsikter. Studiens slutsats visar vilka utmaningar cheferna upplevt under pandemin samt de erfarenheter de tar med sig i det framtida arbetet. Studien belyser chefers betydelse och påverkan vid ett arbete på distans, en arbetsform som mycket tyder på är här för att stanna.

Bakgrund: Covid-19 spred sig snabbt och snart var hela världen drabbad och sjukhusen överbelagda med covid-19-smittade patienter. Sjuksköterskor hade ansvaret att ge patienter adekvat och säker vård samtidigt som sjuksköterskors kompetensbeskrivning var att ge personcentrerad vård samt vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjukvårdsorganisationen hade svårt att tillgodose vårdavdelningar med tillräckliga resurser vilket resulterade i att sjuksköterskors arbetsmiljö påverades negativt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod:Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som tagits fram genom systematisk artikelsökning i olika databaser. Resultat: I studiens resultat indentifierades tre huvudteman: Fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor som beskriver utmanande arbetssituationer,stressfaktorer, prioriteringar av vårdinsatser, erfarenheter av hjälplöshet samt känsla av skyldighet. Det andra huvudtemat som togs fram var organisation och ledarskap som beskriver vikten av närvarande ledning, sjuksköterskors behov av stöd, organisatoriska utmaningar samt otillräckliga resurser. Information och utbildningsbehov är tredje huvudtemat som förklarar brist på information och utbildning samt betydelsen av yrkeserfarenheten. Konklusion: Sjuksköterskor var i behov av tillräckliga resurser från sjukvårdsorganisationen för att ge säker vård till patienterna. Erfarenheter tyder på att stöd var av största vikt för att förebygga fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor. / Background: Covid-19 spread rapidly and soon the whole world was affected and the hospitals were overcrowded with covid-19-infected patients. Nurses were responsible for providing patients with adequate and safe care, while at the same time the nurses' description of competence was to provide person-centered care and care for patients from a life-world perspective. The healthcare organization found it difficult to provide care wards with sufficient resources, which resulted in the nurses' work environment being negatively affected. Aim: Highlight nurses' experiences of working during the covid-19 pandemic. Method: The method used was a general literature review of articles with both qualitative and quantitative methods developed through systematic article search in various databases. Findings: The results of the study identified three main themes: Physical and psychological impact on nurses that describe challenging work situations, stress factors, priorities of care interventions, experiences of helplessness and feelings of guilt. The second main theme that was developed was organization and leadership, which describes the importance of present management, nurses' need for support, organizational challenges and insufficient resources. Information and training needs are the third main theme that explains the lack of information and training and the importance of professional experience. Conclusion: Nurses were in need of sufficient resources from the healthcare organization to provide safe care to the patients. Experience suggests that support was of paramount importance in preventing physical and psychological impact on nurses.