Bakgrund: Coronapandemin har påverkat den svenska sjukvården i en ofattbar omfattning. Sverige är det land som har haft den mest påtagliga smittspridningen i Norden, vilket fått till följd att många svårt sjuka patienter tvingats vårdas på tillfälliga intensivvårdsavdelningar, så kallad covid-IVA, när belastningen varit så omfattande på den ordinarie intensivvården. Dessa avdelningar har bland annat bemannats med anestesisjuksköterskor.  Motiv: Intensivvård utförs i vanliga fall utav sjuksköterskor och läkare som är specialiserade inom området. Pandemin har medfört att operationskliniker omorganiserats till tillfälliga intensivvårdsavdelningar. På grund av den höga belastningen, har anestesisjuksköterskor omplacerats och fått ombesörja avancerad intensivvård till smittade patienter.  Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att omplaceras och arbeta på covid-IVA.Metod: Individuella tematiska öppna intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=7) genomfördes. Grundad teori användes för att analysera insamlade data. Resultat: Anestesisjuksköterskorna likställde arbetsmiljön på covid-IVA med en katastrof till följd av den omfattande belastningen. De tilldelades en svår roll där patientansvaret ansågs som komplicerat eftersom de var oförberedda på att behöva ta ett så övergripande ansvar. Arbetet försvårades också när samarbetet med intensivvårdssjuksköterskorna inte fungerade tillfredställande. Begränsade kunskaper inom intensivvård ledde till stress, otrygghet och oro. Arbetet under dessa omständigheter medförde flertalet konsekvenser för deltagarna såsom psykiska och fysiska besvär. Konklusion: Omplaceringen till covid-IVA har inneburit en svår omställning för anestesisjuksköterskorna. De har befunnit sig i en katastrof där varken kunskap eller resurser ibland räckte till. Deras erfarenheter är till stor del negativa och flera av dem är utarbetade, mår psykiskt dåligt och dras idag med fysiska besvär. Slutsatsen är att deras insatser var av stor betydelse för vården och samhället i stort.

Stress är en stigande folksjukdom som kan drabba vem som helst, och inte minst accelerera till följd av rådande covid-19-pandemin. Med anledning av att individer spenderar så pass mycket tid på sitt jobb behöver även arbetsgivare hantera detta. I försök att hantera och förebygga stress kan organisationer och chefer använda sig utav stress management. Stress management omfattas av olika tillvägagångssätt, verktyg och modeller, i syfte att hjälpa arbetsgivare att påverka och hantera stress hos deras anställda. Följande studie ämnar således åt att undersöka hur chefer arbetar med (och eventuellt anpassar) stress management på arbetsplatsen efter de omställningar som coronakrisen orsakat. För att besvara studiens syfte genomfördes tio semistrukturerade intervjuer, baserat på ett strategiskt urval av respondenter. Resultatet av undersökningen visar på att chefer har anpassat sin stress management under pandemin, men på olika sätt. Fem nya stressdrivande faktorer och två nya stresshämmande faktorer har även uppmärksammats av respondenterna till följd av omställningarna.

När en smittsam sjukdom sprids över världen påverkas hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete. Ett nytt coronavirus som kallas covid-19 verifierades i slutet av år 2019 vilket senare klassades som en pandemi. Distriktssköterskor inom primärvården är ofta första kontakten för patienter vilket gör att de befinner sig i smittans frontlinje. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av det dagliga arbetet på hälsocentraler under covid-19 pandemin. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra teman vilka benämndes Oro, stress och förlorad kontroll påverkar hälsan, Vara tvungen att förändra sättet att tänka och arbeta, Att få omfattande information som ibland känns otydlig samt Dra lärdom och tro att det ska leda till förbättring. Oron berörde ovissheten kring den egna, närståendes och patienters hälsa samt de egna arbetsuppgifterna. Nya arbetssätt och rutiner tvingade även distriktssköterskorna till att tänka i nya banor och samarbeta på en ny nivå samt att ta del av omfattande information. Slutsatser som kan dras är att distriktssköterskors erfarenheter bör tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön och även för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier.

As a future teacher you need to make your students understand and realize that history is repeating itself. Frequently, as teachers this results in us providing examples such as how Napoleon and Hitler tried to invade Russia and how both ended up failing their sought-outquest. Time of despair is typically moments of the history and past which later will show in our history books and we teach our children in school. In the society today, a pandemic has spread around the world. World hunger and war are no longer the main news filling our tv screens. The pandemic is showing everywhere in media and might be equally terrifying to think about in both a medicinal point of view as in an economical. The horrors that a pandemic brings affects the society in many ways. Time of uncertainty, both to our health and economical status are effects of the pandemic and one way of understanding the gratitude which situations such as a pandemic brings is to teach our students about pandemics of the past. The Spanish flu was a pandemic which affected the world approximately one century ago, and its characteristics seem to resemble the modern-day corona pandemic. In today´s society, we are attained by media from several angles some of which are through social media. In many ways these global platforms are a main part of our source of acquired news through internet´s global characteristics of being instant and easily accessible. To teach diseases such as the Spanish flu and the corona virus, it is easier to use examples and materials which the students understand and use. Magazines was the “present day” information providing source which we used, and still is to some extent in today´s society. However, with the growing online-based society the tool of providing information through magazines is slowly progressing to becoming outdated.  Therefore, in this study, a comparison between the two pandemics will be made through data collected from the magazine; Hallandsposten from 1918, and the social media platform;Instagram in 2020, will be presented. The study will focus on both medias way of portraying the different pandemics, both in an economical point of view through advertising and through the two medias way of depicting the two pandemics.

Under Covid19-pandemin och regeringens rekommendation om distansundervisning i gymnasieskolan behöver svensklärare som vanligtvis undervisar i ett klassrum anpassa sin undervisning på olika sätt. Föreliggande studie har i syfte att undersöka sex svensklärares åsikter om situationen som råder, hur de anpassar sin svenskundervisning samt hur deras förutsättningar och tidigare erfarenheter påverkar distansundervisningen. Data har samlats in i form av muntliga och skriftliga digitala intervjuer. Resultatet visar att delar av svenskundervisningen som fungerar bra i klassrum fungerar mindre bra på distans. Muntliga moment och individanpassning är exempel på delar som fungerar mindre bra. Resultatet visar också att det ställs höga krav på svensklärarnas digitala kompetens under distansundervisningen. Slutligen visar resultatet att det kollegiala lärandet mellan svensklärarna på respektive skola fungerar bra på distans och att det är en viktig förutsättning för att distansundervisningen ska fungera så bra som möjligt.

Syftet med denna uppsats är att studera hur livsmedelsföretag hanterar sin marknadsföring samt undersöka vilken påverkan som sker på kundernas köpbeteende under en pandemi. Vidare vill undersöka vilka som tar beslut om åtgärder och förändringar under en pandemi. Studien kommer att bidra till att uppfylla ett enligt oss outforskat område inom marknadsföring kring hur livsmedelsföretag agerar på beslut från myndigheter vid en pandemi.   Forskningsfrågor:  -       Hur anpassar livsmedelsbutiker marknadsföringen vid en pandemi?  -       Hur påverkar en pandemi kundernas köpbeteende? -       Vilka beslutfattare styr livsmedelsbutikernas agerande vid en pandemi? / The purpose of this research is to study how grocery stores handle their marketing and to investigate the impact on customers buying behavior during a pandemic. Furthermore, we want to investigate who decides on actions and changes during a pandemic. The study will help to fulfill an unexplored area of marketing in our view of how grocery stores act on government decisions in a pandemic.   Research questions:  -       How do grocery stores adapt their marketing to a pandemic? -       How does a pandemic affect customer buying behavior? -       Which decision-makers control the behavior of grocery stores in the event of a pandemic?

Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.

I slutet av 2019 verifierades ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Viruset identifierades i staden Wuhan, Kina och smittspridningen förmodas komma från ett djur på en marknad som överförts till en människa. Kort därefter visade det sig att viruset hade förmågan att smittas från människa till människa och den 11 mars klassades viruset som en pandemi och viruset fick namnet Covid-19. Spridningen spred sig snabbt och snart hade hela världen påverkats av virusets framfart. För att hantera virusets spridning och lindra effekterna av coronapandemin är kommunikationen A och O och det finns uppmaningar att följa myndigheters råd och rekommendationer som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Krisinformation och 1177. Det krävs däremot insatser, stöd och information om viruset på en mer lokal och regional nivå ur ett medborgarperspektiv.   Syftet med studien är att granska hur olika regioner kommunicerar en pandemi i sina digitala kanaler.

Denna studie presenterar krishanteringen i ett flertal fotbollsklubbar och hur de agerat under pandemin i förhållande till intressenter. Studiens frågeställningar bygger på syftet att undersöka hur allsvenska fotbollsklubbar hanterat pandemin och hur intressenter bidragit till deras överlevnad. Vi valde att intervjua ekonomiansvariga för respektive fotbollsklubb för att få så bra information som möjligt. Studiens empiri är kvalitativt och kvantitativt insamlat i form av semistrukturerade intervjuer och statistik från SCB. Genom att undersöka fotbollsklubbarnas krishantering från ett ekonomiskt perspektiv har studien belyst intressenternas påverkan i fotbollsklubbarna. Tillämpade teorier i studien är intressentmodellen och Mitroffs modell för krishantering som vi använt som verktyg i vår analys. Det visade sig att klubbarna agerat olika i deras organisationer utifrån teorierna. Krishantering och samarbetet med intressenter har sett olika ut för olika fotbollsklubbar.  Studien kommer fram till att fotbollsklubbarna hanterat ekonomiska påfrestningar i organisationen på olika sätt baserat på förhållandet mellan deras ekonomiska stabilitet och relationen till intressenter. / This study presents the crisis management of several football clubs and how they acted during the pandemic in relation to stakeholders. The study’s questions are based on the purpose of investigating how football clubs in Sweden's highest division have handled the pandemic and how stakeholders have contributed to their survival. We chose to interview the finance managers for each football club to get as good information as possible. The empirical study is collected qualitatively and quantitatively in the form of semi-structured interviews and statistics from SCB. By examining the football club’s crisis management from an economic perspective, the study has highlighted the stakeholder’s impact in the football clubs. Applied theories in the study are the Stakeholder theory and Mitroff’s model for crisis management, which we used as tools in our analysis. It turned out that the clubs all acted differently in their organizations based on the theories. The crisis management and cooperation with stakeholders have looked different for different football clubs. The conclusion of this study is that the football clubs have handled financial strains in the organization in different ways based on the relationship between their financial stability and the relationship with stakeholders.

The purpose of this study is to investigate the pandemic's impact on integration policy based on lived experiences from Bäckby, Västerås and Vivalla, Örebro. The aim of this study is to contribute to an increased knowledge of the challenges for integration policy in vulnerable areas. This thesis will analyze how the pandemic has affected the possibilities to achieve the goals of the integration policy in these areas. The research will be carried out through qualitative research methods using semi-structured interviews with eight different respondents. These eight respondents share their lived experiences of living in a vulnerable area during the pandemic.  Ruth Lister's theory of citizenship is used as an analytical tool and the interview questions are designed based on her four theoretical criteria for citizenship: justice, self-determination, recognition and solidarity. The national integration goal strives for equal rights and opportunities regardless of ethnic and cultural background. The results of the study show that the residents of Bäckby and Vivalla experienced difficulties due to factors such as language barriers, lack of information and prejudices, which resulted in the residents lacking support from the authorities during the time of the pandemic. The conclusion is that the pandemic has an impact on integration policies since the rights and opportunities of individuals have been neglected during the crisis.