Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett nytt virus som snabbt spred sig över hela världen och blev klassat som en pandemi. Covid-19 är en variant av SARS-Cov-2 med symtom som påminner om en vanlig förkylning. Viruset är nytt och okänt och det saknar tydliga riktlinjer för både patienterna och sjuksköterskorna om hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Detta leder till en ökad brist av resurser sam skapar utmaningar för sjuksköterskorna under pandemin. Tidigare forskning visar att patienterna har svårt att tolka symtomen och känner en rädsla och skam relaterat till sjukdomen. Anhöriga erfar oro och frustration över bristande kunskap och tillgång till resurser. Syftet: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod. Resultat: Analysen av samtliga 10 artiklar identifierade tre kategorier ” Känslomässiga reaktioner”, ” Förändringar i organisationen” och ”Professionell utveckling”. Slutsats: Covid-19 hade en negativ påverkan på sjuksköterskorna och omgivningen, med betydande rädsla och stress relaterat till bristande kunskap och ökad arbetsbelastning. Det understryker behovet av förbättrade resurser och stöd för sjuksköterskorna under framtida pandemier.

Bakgrund: År 2019 utbröt en rad lunginflammationer i Kina som skulle visa sig bli starten på en världsomfattande pandemi. Världshälsoorganisationen (WHO) klassade snart utbrotten som ett hot mot människors hälsa och pandemin fick namnet covid-19. Sjuksköterskor är de som vårdar smittade patienter och löper därav större risk att smittas av viruset. Tidigare utbrott av liknande pandemier visar att sjuksköterskorna upplevde negativa känslor vid vårdandet av smittade patienter. Bristande kunskap om viruset påverkade även omvårdnadenav patienterna. Genom att kartlägga sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19 kan den personcentrerade vården stärkas och bidra till bättre förutsättningar inför kommande pandemier. Syfte: Syftet var att kartlägga befintlig kunskap gällande sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design som innefattade tio original artiklar.Studien följde Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna var svårigheter vid Covid-19, att arbeta i en utmanande arbetsmiljö och att utvecklas tillsammans.  Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde fysiska och psykiska utmaningar när det kom till vårdandet av patienter med covid-19. Trots de negativa upplevelserna kände ändå sjuksköterskorna stolthet till sin profession och att de hade stöd ifrån varandra.

Bakgrund: Covid-19 (Sars-Cov-2) är en smittsam sjukdom som sedan slutet av 2019 spreds över hela världen. Viruset har globalt orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskorna. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister i arbetsledningen samt sociala aspekter kan även leda till ogynnsamma konsekvenser för individen. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla stress om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen samt stress vid Covid-19. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys och bearbetning av samlad information resulterade i tre kategorier. Kategorierna var; Ovisshet, Påverkad hälsa och Otrygg arbetsmiljö. Sammanfattning: Slutsatsen av översikten är att pandemin har orsakat en ökad arbetsbelastning på sjukhusen och skapat en arbetsmiljö full av stressorer, detta har lett till att sjuksköterskor har upplevt stress. Under den nuvarande pandemin är det viktig att tänka på hur man kan minska stress hos sjuksköterskor. I en framtida arbetsmiljön sjukhusets arbetsmiljö anpassas efter sjukvårdspersonalens, både till nuvarande och framtida behov. Under denna pandemi observerades det att brist på kunskap om Covid-19 har lett till oklarhet och oro. Detta samt arbetsbelastning på sjukhuset har resulterat i stress.

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Denna studie undersöker kontraurbaniseringen till landsbygden i Sverige under pandemiåren i statistiska data men också vad som möjliggjorde inflyttningen genom att undersöka inflyttarnas motiveringar, med Leksand som en fallstudie. En sekundäranalys har genomförts av flyttningen från 1997–2022 i Sverige för att identifiera de landsbygdskommuner som har en positiv tillväxt under pandemiåren 2020–2022. En granskning av ålderskategorier och mönster har gjorts och det kan konstateras att det inte finns någon skillnad i inflyttningsmönster för varken Landsbygd med besöksnäring eller Leksands kommun mer än i absoluta tal. Studien bekräftar att kontraurbaniseringen gäller barnfamiljer men även familjer med ‘tömda bon’, ett resultat som skiljer sig något åt i Leksands fall, där äldre ålderskategorier finns representerade. De semistrukturerade intervjuerna med inflyttare till Leksand bekräftar att pandemin genom möjliggörandet av distansarbete påverkat inflyttningen. Miljön, i en vidare bemärkelse, anges som den huvudsakliga motiveringen till inflyttningen. De flesta respondenter har en anknytning till Leksand och flytten var enligt majoriteten ett resultat av en 'testperiod' i respondentens eget eller familjens fritidshus.

Bakgrund: Covid-19 var en pandemi som orsakades av coronaviruset SARS-CoV-2 som sedan i slutet av 2019 spridit sig snabbt över stora delar av världen. Studier från utbrott av tidigare coronavirus har visat att sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar har varit utmanande. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Covid-19-pandemin kan användas till eventuella framtida infektionsutbrott.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med misstänkt eller bekräftad Covid-19 inom slutenvården.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats som är baserad på elva kvalitativa artiklar. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat fysiska och psykiska utmaningar inkluderar subtemana utmanande arbetsmiljö, rädsla för smittspridning, utmaningar gällande personlig skyddsutrustning, brist på kunskap och kompetens samt utmaningar vid omvårdnad. Huvudtemat upplevelser av ledning och medarbetare inkluderar subtemana ledning och organisationens roll, sjuksköterskornas behov av stöd samt teamarbete.  Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver få tillgång till stöd av både kollegor och ledning samt få tydliga riktlinjer och utbildning för att kunna erbjuda en god och säker vård.

Studien syftar till att analysera vilka problemrepresentationer som kan ha legat till grund för Sveriges hantering av pandemin. Fokus ligger på hur problem i relation till pandemin beskrivs i Cornonakommissionens betänkanden samt i intervjuer med opolitiska tjänstepersoner. Med utgångspunkt ur poststrukturalism används Bacchis analytiska verktyg Whats the problem represented to be? besvaras följande frågeställningar: Vilka problemrepresentationer finns inom den statliga förvaltningen i relation till pandemin? Hur uppfattas kön och jämställdhet i relation till pandemin? Analysen visar att de mest framträdande problemen berör områdena hälsa, ekonomi, isolering, krishantering, krisberedskap och politisk styrning. Det kan konstateras att jämställdhet inte är en framträdande problemrepresentation inom statlig förvaltning under pandemin utifrån materialet för denna studie. Analysen visar även att kön och jämställdhet förstås av informanterna som ett område som är återkommande vid beredningar men att i relation till pandemiarbetet inte har varit en framträdande utgångspunkt. I betänkandena uppfattas problemet som en variabel till andra problemområden och inte som ett eget problemområde.  Resultatet av analysen visar även att det inte tycks finnas ett övergripande antagande att effekter av en sådan här kris kan påverka män och kvinnor olika. En trend bland de intervjuade, både experter och tjänsteperson, är att när de svarar på frågan om vilka problem som pandemin medfört görs inte en jämställdhetsintegrering i deras problemformulering. Jämställdhet benämns inte som ett problem och inte heller ges exempel på hur pandemin kan påverka olika beroende på könstillhörighet, förutom när frågan ställs direkt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Bakgrund: Covid-19 är ett virus som fick sin spridning i Kina 2019. Virusetspreds snabbt till stora delar av världen och bekräftades senare som enpandemi. Viruset hade en stor påverkan på samhället och sjukvården. Attarbeta som sjuksköterska med patienter som drabbats av covid-19 kan varabåde utmanande och meningsfullt. Syfte: Syftet var att belysasjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med covid-19 inomslutenvården. Metod: Designen är en litteraturöversikt av kvalitativaansatser. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. 14orginalartiklar av kvalitativ design inkluderades i resultatet och enmanifest innehållsanalys har genomförts med stöd av Graneheim ochLundman (2004). Resultat: Resultatet baserades på 2 huvudkategorier och6 subkategorier. Huvudkategorierna resulterade i Att ge omvårdnad i en nyoch osäker situation och Att fylla en betydande roll. Och subkategoriernaresulterade i Psykiska och fysiska påfrestningar, Hinder i kommunikationen ochrelationsskapande, Att möta utmaningar i omvårdnaden, Att känna motivation,En känsla av tacksamhet och Att känna yrkesstolthet. Diskussion:Huvudfynden som framkom i resultatet har diskuterats utifrånpersoncentrerad vård samt Callista Roys adaptionsmodell. Vården somsjuksköterskorna utförde ansågs vara utmanande i många olika situationenmen trots detta kunde sjuksköterskorna ändå se en meningsfullhet i vårdende gav. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan ge en ökad förståelse ochkunskap för vad sjuksköterskan kan behöva för verktyg för att förbättraomvårdnaden inför framtida pandemier. / <p>2023-11-03</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser en pandemiinitierad (covid-19)distansundervisning i muntlig argumentation har medfört i en årskurs 3 klass på gymnasiet. Det är en kvalitativ undersökning som har genomförts med en lärarintervju, fyra elevintervjuer och två observationer för att komplettera varandra. Resultatet visar att intervjuerna med lärare och elever bekräftar varandra, likväl som observationerna. Slutsatsen av studien är att det finns fler nackdelar med distansundervisningen än vad det finns fördelar.