Covid-19 pandemin har påverkat både samhället och individen. Skolor har gått över till distansundervisning och social distansering rekommenderas. Ungdomar är i en social tid i livet och vissa upplever försämrat psykiskt mående under pandemin. För att barnsjuksköterskan ska kunna utgöra ett stöd för ungdomar krävs förståelse för deras upplevelser och livsvärld i samband med pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars liv och mående har påverkats under covid-19 pandemin. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem fokusgrupper intervjuades av forskare i en större internationell studie och delgavs denna studie i form av ljudfiler. Deltagare utgörs av 11 ungdomar mellan 16–19 år i Västsverige. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Tre kategorier med vardera tre subkategorier utgör resultatet. "Ett förändrat vardagsliv", "Behov av stöd" och "Ovisshet och konflikter i samhället" är kategorierna. Studien belyser att ungdomar har påverkats mer av pandemins konsekvenser än av själva sjukdomen. Deras vardag har förändrats och oron för framtiden har vuxit. Ungdomarna upplever att det kanske är dom som har offrat mest under pandemin. Den här studien kan vara användbar för alla som arbetar med ungdomar och vill veta mer om hur de har påverkats under pandemin. Det behövs mer forskning och utarbetande av rutiner för att hjälpa alla som på olika sätt har drabbats under pandemin.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish municipalities handles and manages its crisis management in regard to communication and cooperation. According to Swedish law, Lag: (2006:544), every Swedish municipality needs to have an updated version of a crisis management plan. This plan consists of information on how the region plans to act in the event of an extraordinary event and it also reviews who among the municipality that is responsible for what area within the community during the time of crisis. This study consists of two main parts, in part one an examination of all of the 290 municipalities in Sweden and its websites were conducted. The results of this research shows that of all 290 municipalities only 198 of them, 68 percent, has a valid and updated version on this crisis plan uploaded to their website. Part 2 consists of qualitative interviews held with crisis managers within 6 of Swedens municipalities. The interviews aimed to study how the crisis management is conducted today and to examine whether the ongoing pandemic of Covid-19 has effected their view on crisis management. In conclusion, how municipalities cooperate and communicate with other parts of society affects how a crisis is handled. Further education and practice within this field will play an important role in the development of crisis management. Consequences of the ongoing pandemic of Covid-19 have affected how municipalities view the importance of a working crisis management within the whole organization.

I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativt påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.

Bakgrund: Världen har drabbats av pandemier åtskilliga gånger under historiens gång. Den 11 mars 2020 stod det klart att världen drabbats av en ny pandemi, viruset SARS-Cov-2 som orsakar sjukdomen Covid-19. Alla världens länder vidtog olika åtgärder för att försöka begränsa smittspridningen. Sverige gick in i denna pandemi med otillräckliga lager av skyddsutrustning, lågt antal vårdplatser och begränsat med vårdpersonal. Arbetsbelastningen under en pandemi förväntas öka, vilket innebär att sjuksköterskor riskerar att utsättas för stor stress, som kan komma att påverka deras hälsa negativt. Syfte: Syftet var att undersöka hur arbete i kommunal hälso- och sjukvård under pågående pandemi påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa. Metod: Studien genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, varav sex inom ordinärt boende och två från särskilt boende, deltog i studien. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Första kategorin blev organisationens påverkan som inkluderade underkategorierna bristande riktlinjer, okunskap kring sjukdomen och ökade krav, som upplevdes orsaka ökad arbetsbelastning. Emotionella påfrestningar bestod av ensamhet, rädsla för sjukdomen och brist på återhämtning. Sjuksköterskor upplevde sig ensamma på både arbetet och privat. De hade en rädsla för sjukdomen, både för att själva bli smittade och för att smitta familj och vänner. Den ökade stressen som arbetet innebar gjorde att sjuksköterskor upplevde brist på återhämtning. Den tredje kategorin var etisk stress som omfattade underkategorierna otillräcklighet och att arbeta mot sina värderingar. På grund av bristande resurser upplevde sjuksköterskor att de tvingades ta beslut som gick emot deras egna värderingar. Slutsats: Sammanfattningsvis indikerar den aktuella studien att brist på riktlinjer, okunskap om sjukdomen och ökade krav tillsammans med emotionella påfrestningar och etisk stress, är faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa negativt när de arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The world has been facing pandemics several times during our history. The eleventh of March 2020, the world was facing a new pandemic, the disease Covid-19, caused by the virus SARS-cov-2. Countries all over the world took actions to prevent the virus from spreading. Sweden faced the pandemic with limited amount of supplies of protective gear and a low number of both hospital beds and caregivers. The workload during a pandemic is supposedly increased, and may affect the levels on stress to nurses, and in the long term have a negative effect on their health. Purpose: The aim of the study was to examine how work in municipal healthcare during the ongoing Covid-19 pandemic affect nurses and their perceived health. Method: The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi structured interviews. Eight nurses, of which six worked in ordinary homes and two of them worked in nursing homes, participated in the study. The material was transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three categories and eight subcategories emerged. The first category, impact of the organization included the subcategories lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands, altogether experienced as causing increased workload. Emotional stress comprised loneliness, fear of disease and lack of recovery. Nurses felt alone both at work and in private. They had a fear of the disease, both to become ill themselves and to infect family and friends. The increased stress that the work entailed meant that the nurses experienced a lack of recovery. The third emerged category was ethical stress comprising the subcategories inadequacy and working in disagreement with one’s personal ethical values. Due to lack of resources, nurses experienced a feeling of inadequacy and that they were forced to make decisions that went against their own values. Conclusion: In conclusion, the current study indicates that lack of guidelines, ignorance of the disease and increased demands together with emotional and ethical stress are factors affecting nurses perceived health negatively when working in municipal healthcare during a pandemic.

År 2019 drabbades världen av det nya Coronaviruset; SARS-CoV-2 som är det virus som orsakar sjukdomen COVID-19. Viruset har orsakat en internationell pandemi. Studier visar att gravida som insjuknar i COVID-19 under senare delen av graviditeten löper risk att föda prematurt. En pandemin kan ha påverkan på gravida kvinnors fysiska och psykiska hälsa. En viktig egenskap hos barnmorskan är att kunna bedöma, stödja och planera vården för gravida. Syftet med denna studie var att identifiera metoder som kan användas under en pandemi för att minska stress hos kvinnor under graviditeten och tiden efter barnets födelse. En litteraturöversikt genomfördes för att kartlägga befintlig kunskap inom området. I resultatet inkluderades 16 artiklar efter att ha genomgått en kvalitetsanalys. Resultatet togs fram genomen integrerad analys, vilket tydliggjorde faktorer som både ökade och minskade upplevd stress hos gravida under pandemin. Dessa faktorer var: oro angående hälsa, bristfälligt stöd, brist av fysisk aktivitet och sömn, ekonomisk oro, sociodemografiska faktorer, samt skyddande faktorer. Metoder som visade sig minska stress hos gravida kvinnor var tillgång till information och icke-farmakologiska behandlingar. Resultatet påvisade att upplevd stress hos gravida kvinnor under en pandemi kan minska genom ett ökat stöd, användning av metoder såsom mindfullness och fysiskt aktivitet, samt tillgång till information. Genom att aktivt arbeta med att förebygga psykisk ohälsa kan barnmorskor vara ett bra stöd för gravida kvinnor under en pandemi. / In 2019, the world was introduced to a new Coronavirus; SARS-CoV-2 which is the virus that causes the disease COVID-19. The virus has created an international pandemic. Studies show that pregnant women who fall ill with COVID-19 during the latter parts of pregnancy are at risk of premature birth. A pandemic can have an impact on pregnant women’s physical and mental health. Important characteristics of the midwife are to be able to assess, support and plan the care of pregnant women. The aim of this study was to identify methods to reduce stress for women during pregnancy and after childbirth. A literary review was conducted in order to identify current knowledge about stress in pregnancy during a pandemic. The result included 16 articles that were critically analyzed. The result was extracted through an integrated analysis, which presented factors that both increased and decreased perceived stress amongst pregnant women. These factors included: worries about health, lack of support, lack of physical activity and sleep, financial concerns, sociodemographic factors and protective factors. Methods found to reduce stress in pregnant women included having access to information and using non-pharmacological treatments. The result revealed that the perceived stress in pregnant women during a pandemic can be reduced by increasing support, using methods such as mindfulness, being physically active and having access to information. By actively working to prevent mental illness midwives can be a good support for pregnant women during a pandemic.

Andreasson, Marina & Cartner, Annette (2022). Från förskola till förskoleklass – Övergången för barn i behov av särskilt stöd under en pandemi. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Övergången mellan skolformerna förskola och förskoleklass innebär för barnen att lämna en trygg plats för att förflytta sig psykiskt och fysiskt till en ny skolkontext.  Lärdomarna som finns att dra nytta av från Covid-19 pandemin kan således vara adekvata för framtiden. Kunskapsbidraget studien förväntas att bidra med är att identifiera framgångsfaktorer i en övergångsprocess för barn i behov av stöd under en smittspridning eller liknande kris i samhället. Studiens syfte är att bidra med kunskap om olika framgångsfaktorer och hinder vid övergången från förskolan till förskoleklassen för barn i behov av särskilt stöd under en pandemi. Syftet är också att bidra med erfarenheter och kunskap till framtida pandemier eller liknande samhällsproblem. Vilka lärdomar som bör tas tillvara på för att underlätta övergången för barn i behov av särskilt stöd. Hur sker samverkan i övergången mellan de olika aktörerna under en pandemi? Hur gick övergången till för barnen med särskilt stöd under pandemin? Vilka framgångsfaktorer och hinder beskriver aktörerna när det gäller övergångsprocessen under en pandemi? Studiens teoretiska utgångspunkter är systemteori och anknytningsteori. Den systemteoretiska utgångspunkten i studien har sin fokus i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som är en tolkning av systemteori. För att se hur helhetsbilden i övergången mellan förskola och förskoleklass ser ut för barnen i behov av stöd. Anknytningens utgångspunkt föreligger i Bowlbys anknytningsteori gällande barns känslomässiga band till vårdnadshavare och pedagoger. Hur anknytningens faser förändras med barnet ålder och mognad, samt vikten av kamratrelationer i skolan är huvudfokus i denna teori. Både nationell och internationell forskning om övergångar från förskolan till förskoleklass, föräldrasamverkan, barn i behov av särskilt stöd samt Covid-19 presenteras och tagits till hjälp för att analysera resultatet i studien.Forskningsprocessen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med syfte att ta del av hur informanterna resonerade om överlämning av barn i behov av särskilt stöd under en pandemi.  Det empiriska materialet bestod av intervjuer med åtta informanter från tre olika kommuner med olika relationer till problemet som granskats. En skolledare, tre förskollärare, två specialpedagoger och två vårdnadshavare. Empirin analyserades utifrån en tematisk analysmetod och kategoriserades utifrån teman och underteman. Resultatet belyser framgångsfaktorer och hinder som pandemin bidragit med för barnen i behov av särskilt stöd i övergångsprocessen. Informanterna belyser en mängd variation hur de gått till väga för att genomföra övergången mellan skolformerna. Det finns lärdomar att dra i de olika verksamheterna. Vissa verksamheter har varit mer lösningsfokuserad än andra och erbjudit digitala lösningar, utomhusaktiviteter och speciallösningar för barn i behov av särskilt stöd. Vikten av samverkan mellan berörda aktörer och framför allt samverkan med vårdnadshavaren är en av lösningarna som bidrar till en lyckad övergång för barnen under en pandemi. Specialpedagogens roll i övergångsprocessen mellan förskola och förskoleklass spelar stor roll för barnen i behov av särskilt stöd. En samordnare för barnet, vårdnadshavaren, skolans organisation och övriga aktörer. Vikten av samarbete och lösningsfokus under en pandemi när genomförandet av en övergångsprocess mellan förskolan och förskoleklassen känns bristande i ett oroligt samhälle.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

The global Coronavirus pandemic that started in December of 2019 has had a great impact on the way companies and governmental agencies conduct their business. This has forced a majority of the workforce to start working from home. How can organizations ensure that they maintain the same level of information security when they are no longer fully in control of their employees and their respective work environments? Through a series of interviews, we studied what problems Swedish governmental agencies encountered related to information security, and what solutions they employed to counteract said problems. These interviews were then analyzed using the general inductive approach, in conjunction with theoretical support from the CIA-triad. The conclusions we drew from our analysis of the interviews were that while they were somewhat prepared for this shift, they were also found to have lacking technical education for employees and problems finding necessary tools, such as video conferencing programs, that complied with Swedish and European law regarding the integrity of personal information. There is a collaborative investigation being conducted by a collection of Swedish governmental agencies that intends to solve these issues through finding legal alternatives that are compliant with applicable laws, which hopefully will standardize which tools are used by all agencies. We discuss the implications of these findings, and provide suggestions that may be of help to organizations that are trying to future-proof themselves against similar potential future events.