Digitalisering i utbildningen är användningen av digital teknik, vilket inkluderar datorer, mobila enheter, internet och mjukvaruapplikationer för att undervisa elever. Även om digitalisering i utbildningen har använts i många decennier, är detta första gången i och med Coronapandemin som olika teser prövas om digitalisering. När Coronapandemin tvingade över 190 länder att stänga sina skolor och byta till distansutbildning innebär det att fler än 85 % av eleverna över hela världen hamnade utanför den vanliga skolan i oktober 2020. Digitala verktyg kan hjälpa oss att överbrygga de utbildningsklyftor som har skapats av pandemin. Däremot behöver de användas med noggrann vägledning av lärare för att vara effektiva.   Det handlar inte bara om utrustning och teknologier, utan hur befintliga teknologier och verktyg hanteras och används. Vilka möjligheter och utmaningar finns genom användningen av digitala verktyg i undervisningen? Det finns olika studier som handlar om digitaliseringen av den svenska skolan. Tidigare forskning visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen har ökat. Det som belyses i den här studien är hur lärare i ämnet företagsekonomi använder digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som de ser med användningen av digitala verktyg.  För att kunna undersöka detta valdes kvalitativ forskning i form av intervjuer som forskningsmetod.  Resultaten visar att lärarna anser att digitala verktyg hjälper dem att variera undervisningssätt, visualisera lektionsinnehållet och inkludera fler elever. Däremot finns det också en del utmaningar med användningen av digitala verktyg i ämnet företagsekonomi i gymnasiet.  Studien fokuserar på lärarnas syn, tankar och erfarenheter om digitala verktyg i undervisningen. Det skulle därför behövas fler studier kring hur eleverna tänker om användningen av digitala verktyg i undervisningen.

I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativt påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att stödja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att datainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsamlingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom skolans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlärning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefinnandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagsekonomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisningen. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverktyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagsekonomi under pedagogisk ledning av läraren. / The purpose of this studie is to examine how students of the economic program in high school are learning, with and whithout ICT, and whether or not ICT could promote their learning in Business studies. The study examines how ICT can be linked to learning and how it can be an aid in teaching to support student learning in business studies – seen from a student perspective. The theoretical tools in this study are two theories of teaching – Dewey’s pragmatism and the socio-cultural perspective. This study was inspired by a phenomenographical research approach, which means that data collection has taken place without any theory at hand to avoid any interpretation in advance. As method of data collection, the author has made participatory observations in two different workshops. The study shows that students are involved in their learning and are looking for answers primarely in the world of education but also through various ICT in their social environment. Further the study showed that social media and cell phones in school were disturbing the students in their learning process. The study also showed that cell phones and social media were partly responcible for the stress the students felt, which affected their well-being, which in turn may affect their learning capabilities. The results of the study, also provided that computers are the prefered digital tool (ICT) that students would prefer in teaching the subject business studies. Which ICT used in teaching, however, was not that important. It was more important that the ICT used was easy to use and how it was linked to education. Students in the study called for an ICT that could act as a collaboration tool or platform in teaching where students were able to support each other in business studies in educational guidance of the teacher.

Digitization is today an integrated part of the Swedish primary school. For the school to remain free and equal for the students, laptops and tablets are given out as loans to students. The school should also reflect society at large, and Sweden is a country where digitization is a fact. All subjects in school must be combined with digitization. The purpose of the essay is to summarize research findings in this area and analyze the result based on the questions and evaluate the result. The outcome of our analysis shows that digitalization have both positive and negative effects but the quality of the outcome also depends on other factors such as teacher readiness and awareness on digitalization. Something that we found with the bachelor thesis is that teachers need to be knowledgeable in digitization to be able to implement this. The teachers are not trained and they do not spend enough time on the training for this. Additionally, students benefit differently based on their experiences. Some benefit because they have a disability that makes it easier for them to handle tablets than to type with a pencil. Others tend to be disadvantaged as technology moves too quickly and find it easy and get bored. Others play because they get coins to spend on the games themselves and do not challenge themselves and thus do not understand the essence of digitization.