Syfte:Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ledarskapet inom restauranger i Malmö har använt sig av krishantering före och under Corona krisen. Metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika respondenter inom ledningen från olika restauranger i Malmö Kommun. Slutsats:Vår studie har visat en hög grad av okunskap samt negativa relationer till förberedning av en krishanteringsplan bland ledningen som undersöktes i restaurangbranschen i Malmö, dock har ledningen förstått det viktiga inom att skapa en krishanteringsplan efter att krisen slog ut. Restaurangerna i fråga har kämpat dagligen mot den negativa påverkan som pandemin har tillfört oavsett kunskap kring krishantering eller ej, vilket visar att ledarnas tillvägagångssätt som respondenterna har visat stämmer väl överens med egenskaperna som lyfts upp i teorikapitlet kring hur en ledare bör agera under kriser. Originalitet / värde:Denna studie har testat och jämfört tidigare studier kring krishanteringsteorier samt ledarskap under kris; Bernstein (2004), Schoenberg (2005), (Coombs &amp; Holloday, 2006).Modellerna har testats av skribenterna under den nya Coronakrisen 2020 inom restaurangbranschen. Nyckelord:Kris, krishantering, ledning, ledarskap, ledarskap under kris, kommunikation, kriskommunikation / <p>Utfördes hemmifrån PGA Corona</p>

Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.