Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sin valkompetens så de kan göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns olika påverkansfaktorer och framgångsfaktorer med arbete i både vid och snäv bemärkelse som exempelvis studiebesök och individuella samtal. Under de sista åren har skolans arbete tvingats till förändring på grund av pandemin. Syftet med studien är att identifiera faktorer för valkompetens för att förebygga omval enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasieskolan inom en region i norra Sverige. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer för verksamma studie- och yrkesvägledare. Hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elevernas valkompetens varierar i den undersökta regionen, men enligt dem finns det olika faktorer som påverkar vad eleverna väljer och hur de tänker kring sitt val. Studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar men realiteten skiljer sig en del från teorin och det är önskvärt med en tydligare styrning för att få större genomslag. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är också någonting som är betydande för elevernas val. Pandemin har gjort att studie- och yrkesvägledarna har utvecklat sin digitala kompetens och vägledningen har blivit mer tillgänglig för eleverna. Då denna studie från början var menad att ses från både studie- och yrkesvägledarnas och elevernas perspektiv ser vi nu att det finns en kunskapslucka om elevernas syn på detta som framtida forskning skulle kunna fylla.

I Sverige är bristen på arbetskraft stor inom bland annat pedagogiskt arbete. Ett sätt att möta denna problematik är att tillvarata nyanlända akademikers kompetens. Många nyanlända som befinner sig i etableringsprocess har såväl erfarenhet som utbildning med sig från sitt hemland. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att underlätta för nyanlända att skapa mening i en ny kontext. Snabbspår är en etableringsinsats, som syftar till att fortare etablera nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill med den här undersökningen beskriva och analysera ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och Snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare vid Malmö universitet. Vi har intresserat oss för att undersöka vad som påverkat studie- och yrkesvägledarstudenternas agerande och vilken roll det spelat i mötet med deltagarna i Snabbspår. Vår studie bygger på sex kvalitativa intervjuer, varav tre med vägledarstudenter och tre med deltagare i Snabbspår. Empirin har analyserats med stöd av Careershipteorin, Konstruktivistisk vägledning och KASAM-teorin. Utbytet har haft en positiv inverkan på deltagarna vid Snabbspår avseende deras språkutveckling, relationsbyggande och meningsskapande. Vägledarstudenternas olikheter och tidigare erfarenheter visar sig ha haft en betydande inverkan på engagemang och möjlighet att genomföra uppgiften samt att skapa mening i utbytet.

I denna examensuppsats undersöker författarna hur erfarna studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar med problematisk frånvaro. Studien är avgränsad till grundskolan och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Under bakgrund och tidigare forskning har författarna använt sig av lagar, styrdokument, statliga utredningar, careershipteorin av Hodkinson och Sparkes och ett flertal andra studier. Resultatet av studien tolkar författarna utifrån litteratur och intervjuer att elevgruppen ofta känner utanförskap och undviker skolkontext då hemmamiljö känns tryggare. I vissa fall utvecklar eleverna på grund av utanförskapet psykisk ohälsa och social isolering. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan ha problem både med skoluppgifter och sociala relationer. Det finns många olika vägar till mål men vissa elever har gett upp framtidsmål. De tror sig inte kunna nå till något mål för att de har negativa erfarenheter av att klara skolsituationer, har svårt att förstå olika sammanhang samt känner sig inte alltid delaktiga. Utifrån studien så ser författarna att en vägledares styrkor kan vara samtalsmetodik, ge motivation och att vara relationskapande. Många elever har utvecklat problematisk frånvaro under lång tid och problematiken kan eskalera till fler individuella problem i vuxen ålder. Kunskap om problematiken verkar i vissa fall vara begränsad på skolor och med det ser författarna att detta är en utmaning som drabbar elever, familjer och samhället. Utifrån denna studie så är några framgångsfaktorer relationsbyggande, tidiga individuella insatser utifrån elevens behov och samverkan mellan olika aktörer. Detta för att stärka självförtroende hos eleverna så de kan nå förståelse till sammanhang och utveckla valkompetens.

SammanfattningAtt vissa unga varken arbetar eller studerar (UVAS) kan vara problematiskt ur olika aspekter. Till exempel ur ett samhällsperspektiv, att personen inte kan försörja sig själv och bidra till samhället. Olika professioner arbetar med arbetsmarknadsinsatser för att sysselsätta och stödja UVAS. En del personer inom denna grupp är svåra att lokalisera och komma i kontakt med, en effektiv metod för att nå ut till dem är uppsökande arbete. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur det uppsökande arbetetser ut inom ramen för studie- och yrkesvägledarens (SYV) arbetsuppgifter i arbetet med unga i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Resultatet från denna studie bygger på åtta stycken intervjuer med sju stycken SYV och en socionom, alla arbetar med UVAS i sin yrkesroll. Som analysverktyg för empirin användes Careershipteorin och dess centrala begrepp: handlingshorisont, brytpunkter, fält, socialt och kulturellt kapital. Resultatet visade på att UVAS är en heterogen grupp med olika förutsättningar, dock förenas många i att de har få personliga resurser. Utifråndetta är en av SYV´s främsta arbetsuppgifter att vidga målgruppens handlingshorisont genom kunskapshöjande insatser. Vidare framkom det att samverkan och uppsökande arbete är två viktiga arbetssätt för att lokalisera personer som är UVAS. Resultatet visade även på en del utmaningar i arbetet med UVAS, en strukturell utmaning är problematiken kring att inte kunna erbjuda insatser i närtid för att bibehålla motivationen hos en person som var redo att göra en förändring. Resultaten från denna studie kan bidra till att se studie- och yrkesvägledarrollen ur ett vidare perspektiv utifrånatt uppsökande arbete vanligtvis inte är en arbetsuppgift för SYV.