<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.

I Sverige är bristen på arbetskraft stor inom bland annat pedagogiskt arbete. Ett sätt att möta denna problematik är att tillvarata nyanlända akademikers kompetens. Många nyanlända som befinner sig i etableringsprocess har såväl erfarenhet som utbildning med sig från sitt hemland. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att underlätta för nyanlända att skapa mening i en ny kontext. Snabbspår är en etableringsinsats, som syftar till att fortare etablera nyanlända akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill med den här undersökningen beskriva och analysera ett utbyte mellan studie- och yrkesvägledarutbildningen och Snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare vid Malmö universitet. Vi har intresserat oss för att undersöka vad som påverkat studie- och yrkesvägledarstudenternas agerande och vilken roll det spelat i mötet med deltagarna i Snabbspår. Vår studie bygger på sex kvalitativa intervjuer, varav tre med vägledarstudenter och tre med deltagare i Snabbspår. Empirin har analyserats med stöd av Careershipteorin, Konstruktivistisk vägledning och KASAM-teorin. Utbytet har haft en positiv inverkan på deltagarna vid Snabbspår avseende deras språkutveckling, relationsbyggande och meningsskapande. Vägledarstudenternas olikheter och tidigare erfarenheter visar sig ha haft en betydande inverkan på engagemang och möjlighet att genomföra uppgiften samt att skapa mening i utbytet.

Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering. Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål. Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad. En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val. / Abstract The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment. The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose. The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped. A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.