Uppsatsen tar avstamp i problematiken kring en växande ohälsa och oro kring framtiden bland ungdomar i dagens samhälle. Som resultat av detta har intresset för skolans elevhälsoarbete och att verka förebyggande och hälsofrämjande vuxit. I hälsoarbetet ingår även att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. I lagstiftning ingår inte uttryckligen att studie- och yrkesvägledaren är en självklar del i elevhälsan, eller skolans elevhälsoteam. Trots detta utgör de ofta en del av detta arbete och innehar värdefulla kompetenser för att utföra uppdraget. I relation till detta är syftet med studien att undersöka studie- och yrkesvägledares roll i elevhälsoteamet samt på vilket sätt deltagandet i teamet påverkar vägledningsarbetet. Vilket kommer då utgå från frågeställningarna: Hur ser studie- och yrkesvägledare på sin roll inom elevhälsoteamet i gymnasieskolan och vilka insatser kan vägledaren bidra med? Vilka fördelar och nackdelar upplever studie- och vägledare att deltagande i elevhälsoteamet medför? För att bemöta studiens frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en teoretisk utgångspunkt i konstruktivistisk vägledning och I-P-O modellen. Resultatet som påvisas är att vägledaren ofta har en självklar roll i teamet som är både fördelaktigt för dem själv samt för teamet. Samtidigt är det många faktorer som spelar in i hur studie- och yrkesvägledarens roll utformas i detta arbete. Vidare påvisas att studie- och yrkesvägledaren besitter många kompetenser som kan kopplas till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet men att de inte alltid får utrymme att använda dem.