I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, Covid- 19, som snabbt spreds över hela världen med en ansträngd situation för hälso- och sjukvården som följd av pandemin. För att bromsa pandemins spridning är massvaccinering en viktig åtgärd. Distriktssköterskan arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och med kunskaper om vaccinering och ordinationsrätt av vaccinet har distriktssköterskan tillsammans med andra professioner en betydande roll under massvaccineringen. Syftet är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av massvaccinering under Covid-19-pandemin. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i nio underkategorier, tre generiska kategorier och en huvudkategori – Att snabbt kunna ställa om och anpassa sitt arbete till en ny situation. Resultatet visar att massvaccineringen mot Covid-19 har fungerat tillfredsställande. Distriktssköterskor har upplevt arbetet med massvaccinering som en givande och rolig arbetsuppgift där struktur och god ledning har lyfts som viktiga komponenter. Likväl distriktssköterskors kompetens och förmåga att möta människor visade sig vara betydelsefullt. Det visade sig vara viktigt med god teamsamverkan och att kunna stötta varandra i arbetet. Kliniska implikationer som rekommenderas är tydliga riktlinjer och rutiner på ledningsnivå samt ett tydligt ledarskap för att samordna och organisera massvaccinering av befolkningen. Det är viktigt med ökad kunskap och information om Covid-19 för hälso- och sjukvårdspersonal och därför är fortsatt forskning inom området nödvändigt vilket kan bidra till ökad beredskap inför framtida pandemier.

Övervikt hos barn är ett folkhälsoproblem och distriktssköterskor inom barnhälsovården (BVC) har ett viktigt uppdrag i att upptäcka övervikt och främja livsstilsförändringar hos barn med övervikt. Genom kontinuerliga hälsobesök på BVC ökar sannolikheten att upptäcka övervikt hos barn i ett tidigt skede. Vilket genom samtal och vägledning med föräldrar kan leda till att övervikt hos barn minskar. Studiens syfte var att beskriva hur distriktssköterskor upplevde att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Nio intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom BVC. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Hjälpmedel för att underlätta samtalet, Utmaningar i samtalet och Att beakta föräldrars förmåga till hälsofrämjande förändring. Resultatet visade vidare att samtal med föräldrar kring barns övervikt är ett känsligt ämne och kräver lyhördhet, följsamhet och en tidigare relation till familjen för att nå bästa möjliga resultat. Slutsatsen visade att distriktssköterskor inom BVC mötte olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt. Då ämnet upplevs svårt att samtala om kan studiens resultat öka förståelsen för utmaningar som distriktssköterskor möter i samtal med föräldrar till barn med övervikt. / Overweight in children is a public health problem and district nurses in child health care (CHC) has an important role in detecting overweight and promoting lifestyle changes in children with overweight. Through continuous health visits at the CHC, the probability of detecting overweight in children at an early stage increases. Which, through conversation and guidance with parents, can lead to a reduction of overweight in children. The purpose of the study was to describe how district nurseś experienced talking to parents of children with overweight. Nine interviews were conducted with district nurseś within CHC. The results appeared in three categories: Aids to facilitate the conversation, Challenges in the conversation and Taking into account the parents' capacity for health-promoting change. The result further showed that conversations with parents about children's overweight is a sensitive topic and requires sensitivity, compliance and a previous relationship with the family in order to achieve the best possible results. The conclusion shows that district nurses within CHC face different reactions from parents of children with overweight. As the topic is difficult to talk about, the results of the study can increase understanding of challenges that district nurses face in conversations with parents of children with overweight.

Bakgrund: En stor del av distriktssköterskors arbete inom primärvården består av telefonrådgivning. Det krävs stor kunskap inom omvårdnad, kommunikation, medicin och teknik för att kunna göra en korrekt bedömning av patientens hälsotillstånd. Inom telefonrådgivning finns det flertalet faktorer som försvårar bedömningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var: Svårt att bedöma via telefonen, Svårt att inte kunna tillgodose allas önskemål, Organisationsrelaterade problem samt Stöd i bedömningen med tillhörande nio underkategorier. Distriktssköterskorna upplever att svåra samtal kan uppstå i många olika situationer samt att dessa påverkar distriktssköterskorna känslomässigt och deras arbete inom telefonrådgivning. Konklusion: Denna studie tydliggör vad distriktssköterskor upplever som svåra samtal och att dessa påverkar dem känslomässigt. Resultatet kan bidra till att öka medvetenheten av vad distriktssköterskor upplever sig behöva för att lättare kunna hantera svåra samtal. / Background: A large part of the district nurses’ work in primary health care consists of telephone counseling. This requires extensive knowledge of nursing, communications, medicine and technology to be able to make an accurate assessment of the patient's health. In the telephone counseling there are several factors that complicate the assessment. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences of difficult conversations in telephone counseling in primary health care. Method: The study used a qualitative content analysis with inductive approach. Interviews were conducted with eight district nurses. Results: The result shows four categories: Difficult to assess through the telephone, Difficult to not be able to accommodate everyone, Organizational problems and Support in the assessment. District nurses feel that difficult conversations can occur in many different situations and that they affect the district nurses emotionally and their work with telephone counseling. Conclusion: This study clarifies what the district nurses’ experience as difficult conversations and that they affect them emotionally. The results can help to raise awareness of what the district nurses feel they need to manage difficult conversations easier.