Entreprenörskap och företagande är essentiellt för ekonomisk tillväxt i ett land. Det bidrar med innovativa idéer som utvecklar samhället och möjliggör fler arbetstillfällen. För att entreprenörer och företag ska kunna utveckla dessa idéer krävs kapital, vilket emellertid kan vara svårt att erhålla. Nystartade- och tillväxtföretag förknippas med hög risk då de befinner sig i ett stadie där informationsasymmetrin är stor och utfallet av en investering är svår att beräkna. Venture Capital (VC) är en form av riskkapital som finansierar nystartade- och tillväxtföretag med hög risk. De bidrar med finansiering och erfarenhet i utbyte mot en andel av företaget. VC är därmed essentiellt för entreprenörskap, företagande och i längden även samhället. Under våren 2020 utbröt Covid-19-pandemin i Sverige och orsakade en instabilitet i samhället och dess ekonomi. Syftet är därmed att undersöka Covid-19-pandemins eventuella påverkan på den svenska VC-marknaden. För att studera dessa eventuella effekter undersöks förändringar i investeringsantal, investeringsvolym samt vilket stadie dessa investeringar genomförs. Dessutom undersöks förändringar i investeringsmönster, branschförskjutning samt hur den sociala distanseringen kan ha påverkat VC-marknaden. Forskningsfrågan besvaras genom insamling av realdata från Crunchbase samt intervjuer med aktörer på marknaden.  Resultatet av studien indikerar att antal VC-investeringar under året har minskat med 18,1%, däremot är investeringsvolymen fortsatt hög och har under året ökat med 155,1%. Det som framförallt kan utläsas är att Seed-investeringar, det vill säga investering i ett tidigt stadie, har drabbats hårdast. Antalet investeringar i detta stadie har minskat med 21% under året. Vidare indikerar resultatet även att den sociala distanseringen till följd av de införda restriktionerna har haft en indirekt inverkan på VC-marknaden. Detta då det inneburit en förändring i VC- processen och arbetssättet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att VC-marknaden i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin. Däremot kan ingen större krasch identifieras då investeringsvolymen är fortsatt hög trots en minskning i antal investeringar. Studiens implikationer är en ökad förståelse för hur marknaden fungerar samt hur den har påverkats av Covid-19-pandemin. Resultatet kan vara av intresse för ett flertal intressenter, däribland entreprenörer, investerare, VC-bolag, forskare men framförallt politiska beslutsfattare. Genom en förståelse för marknaden kan politiska beslutsfattare upprätthålla samt stimulera den ekonomiska tillväxten.

European Union (EU) healthcare systems are under financial and pandemic related pressure and will face further challenges not only due to a lack of medical workers and an ageing population. Technical innovation is seen as one of the ways to diffuse this ticking time bomb. Where innovation initiatives on corporate and governmental levels have in part failed, startups have the chance to be a grass-roots source for healthcare innovation in the future. This thesis explores the landscape of EU-based high performing healthcare startups. I try to answer the question: What types of EU-based healthcare startups are successful?In this thesis academic literature is examined for appropriate information on EU healthcare and healthcare innovation. Additionally, Crunchbase was utilized to identify one hundred high performing healthcare startups. Based on available academic literature I propose a new categorisation framework for healthcare innovation and use this framework to analyse the sample of one hundred high performing EU-based healthcare startups. The Crunchbase rank and funding amount were additionally used to quantitively analyse the sample.The results indicate that successful innovators in healthcare software mainly target consumers potentially due to lower entry barriers. Additionally, I find data supporting previous notions that pharmaceuticals use startups to outsource R&D activities. This coincides with relatively vast amounts of funding for some of these startups. Software innovations targeting medical care providers also see relatively high funding amounts potentially due to higher entry barriers. This research provides a better understanding of the landscape of high performing healthcare startups in the EU. Researchers and practitioners may use the new healthcare innovation categorization framework when analysing healthcare startups. Additionally, this work provides helpful insights on the stakeholders in healthcare, the state of healthcare innovation in the EU, and the landscape of innovative healthcare startups especially regarding funding.