Vår uppsats på kandidatnivå syftar till att knyta ihop två olika ämnesområden för att komma fram till en enhetlig slutsats. Syftet är att skapa en uppfattning om Internetanvändandet i relation med nya teknologiska möjligheter, i det här fallet har vi valt att undersöka trådlös och mobil kommunikation mot Internet. Situationen beskrivs dels ur ett tekniskt sammanhang, men även bakomliggande faktorer till teknikutnyttjande tas i beaktande för att få en rättvis och enhetlig bild av läget. Då tidigare forskning främst har fokuserats på mobiltelefonernas påverkan på vårat sätt att leva samtidigt som forskning inom trådlös och mobilt Internet får påstås vara starkt begränsad ville vi bidra med vårat inlägg i ett relativt ungt, men ack så viktigt forskningsområde. Vi utförde dels en kvantitativ studie där faktorer som sociala vanor, kommunikationsbehov och syn på mobilitet vägdes in för att skapa en bild av Internetanvändningen idag. I denna kvantitativa studie inkluderade vi även kvalitativa influenser i form av öppna frågor för att bredda synen av valt ämne, vilket visade sig vara ett lyckat tillvägagångssätt. Resultaten täckte mer än väl våran frågeställning och som bonus fick vi kvalitativ respons som gav oss en större insikt i hur Internet upplevs idag. Framförallt visade resultaten från undersökningen att fenomenet tar en väldigt stor plats i människors liv idag. Majoriteten av respondenterna i studien kunde inte tänka sig ett liv utan Internet, och trenden visade att de som nyttjade trådlösa eller på andra sätt mobila tekniker för att få åtkomst till Internet både hade högre användningsfrekvens och större spektrum tjänster som de nyttjade frekvent.

Hållbar stadsutveckling framstår som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden står inför. Då merparten av våra städer är färdigbyggda krävs förändringar i existerade stadsdelar för att våra samhällen skall bli mer hållbara inom en rimlig framtid. För att nå en varaktig hållbarhet är det nödvändigt att de boende i områdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hållbar stadsdel. Det är för de boende som stadsdelarna utformas och det är deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hållbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hållbarhetssatsning i Stockholmsförorten Hökarängen. Projektet som Stockholmshem driver heter Hållbara Hökarängen och i ett av delprojekten ges de boende i området möjlighet att engagera sig och delvis bestämma vilka frågor som Stockholmshem skall driva. Examensarbetet undersöker hur Stockholmshem har arbetat för att informera och engagera de boende i Hökarängen i hållbarhetsfrågor och om Stockholmshems hållbarhetsarbete har lett till en ökad social utveckling i Hökarängen. Genom intervjuer med boende och representanter för lokala föreningar i Hökarängen samt personer som arbetar i projektet Hållbara Hökarängen ges en bild av hur arbetet har sett ut och hur arbetet har mottagits av de tillfrågade. Examensarbetet bidrar till en djupare förståelse för hur ett bostadsbolag kan genomföra förändringar i ett område, som leder till att de boende i området ändrar sina vanor åt det miljövänliga hållet och hur denna förändring av vanor kan bevaras över tiden. Studien fann att vardagsnära frågor som ger en synbar förändring i boendemiljön har väckt störst engagemang hos de tillfrågade. Vidare fann studien att projektet Hållbara Hökarängen har förbättrat utomhusmiljön och serviceutbudet i Hökarängen och gjort Stockholmshem mer synligt för de boende i området, vilket har förbättrat relationen mellan de tillfrågade boende i Hökarängen och Stockholmshem.

Using gamification in apps that are not traditionally games is a relatively well-known and used concept. The purpose is often to increase the usage of and interaction with the app by implementing game elements. Criticism has risen from researchers that effects from game elements have not been studied enough. This study has used theories on how game elements can motivate behaviour together with theories on habit change, to research how game elements affect habit forming in the app Habitica. This was done through a qualitative study with 9 university students. The students used the app for two weeks while trying to form two habits, and were then interviewed about their experience from the game elements in the app. The conclusion was that the influence of the game elements can be related to the users' understanding of the elements and their response, but also how the elements reflect their expectations. This study contributes with a perspective on how gamification elements can affect habit forming in a specified context. / Att använda sig av spelifiering i appar som traditionellt sett inte är spel är ett relativt välkänt och välanvänt koncept. Syftet är ofta att öka användandet av och interaktionen med appen genom att implementera spelelement. Kritik om att effekter av just spelelementen inte studerats nog har lyfts inom forskningen. Denna studie har använt teorier om hur spelelement kan motivera beteenden, tillsammans med teorier om vanebildande, för att undersöka hur spelelement påverkar vanebildande i appen Habitica. Detta gjordes genom kvalitativ studie med 9 stycken universitetsstudenter. Studenterna fick använda appen under två veckors tid medan de försökte bilda två vanor, och intervjuades slutgiltigen om deras upplevelse om spelelementen i appen. Slutsatsen var att spelelementens påverkan kan hänga samman med användarnas förståelse för elementen och deras respons, samt att de motsvarar användarens förväntningar. Denna uppsats bidrar med ett nytt perspektiv på hur spelelement kan påverka vanebildande i en specifik kontext.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Syfte: Den här studien presenterar en ny vinkel på forskning inom engagemang och kundupplevelser. Studiens syfte är att undersöka hur konsumenters köpbeteende påverkas av vane-engagemang inom onlineshopping, samt att se hur kvalitén på den kognitiva kundupplevelsen påverkar vane-engagemanget. Metod: Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. 134 respondenter deltog, varav 128 av dessa svar analyserades. Enkäten innehöll 57 frågor och var uppdelad i fem kategorier som representerade olika typer av produkter som inhandlas online. Vidare delades enkätens kategorier upp i två delar som var inriktade på vane-engagemang och kognitiv kundupplevelse. Inga kriterier fanns för deltagande och bortfallet skedde på grund utav en kontrollfråga i slutet på enkäten. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisade att majoriteten av respondenterna hade ett vane-engagemang gentemot enstaka hemsidor när de handlar inom alla produktkategorier. Den starkaste anledningen till detta är att bekvämligheten i vanan främjade detta beteende. En annan upptäckt som gjordes under studien var att kvalitén på den kognitiva kundupplevelsen har en tydlig påverkan på vane-engagemanget. Till sist så visade resultatet att vilket kön respondenten hade spelade en massiv roll i hur starkt vane-engagemanget var inom vissa av kategorierna. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny information angående vane-engagemang och kognitiva kundupplevelser inom online-handel. Upptäckten att könen skiljer sig åt inom vane-engagemang är en synvinkel som inte tidigare tagits upp. En annan upptäckt är att den kognitiva kundupplevelsen kan påverka de autonoma responserna i individens beteende. Dessutom har studien bekräftat mängder med tidigare information som enbart tillämpats inom fysiska miljöer. Förslag till vidare forskning: Forskning kring samma ämne fast med en annan metod. Kvalitativa intervjuer eller experiment hade skapat djupare förståelse för ämnet. Hur påverkar vardaglig stress vane-engagemang hos konsumenten och könets påverkan på vane-engagemang? / Aim: This study presents a new view on research about engagement and customer experience. The aim of this study is to examine how consumers buying behavior gets affected by habitual commitment and how the quality of cognitive customer experiences affect habitual commitment Method: The study was made through a quantitative survey method. 134 respondents participated and 128 of these responses were analyzed. The survey contained 57 questions divided over a set of five categories which represented different kinds of products that usually get shopped online. Furthermore, the survey was divided inside of the categories to two parts, one part focused on habitual commitment and the other part on cognitive customer experience. No criteria for participation was set and the 6 answers that weren’t used got disqualified because of a control question at the end of the survey. Result & Conclusions: The result of the study shows that the majority of the respondents did have a habitual-commitment towards websites within every product category. The strongest factor for this was the comfortableness in the habit itself. Another finding was that the quality of the cognitive customer experience affected the habitual-commitment. The last finding wast hat the gender of the respondent differentiated how strong the habitual-commitment was. Contribution of the thesis: The study has contributed with new information about habitual-commitment and cognitive customer experience within online shopping. The finding about the gender differentiation within habitual-commitment is a new perspective that hasn’t been mentioned before. Another finding is how cognitive customer experience can affect the habitual-commitment. Also, this study has confirmed a lot of information that only was applicable in physical settings before. Suggestions for future research: Studies about the same subject but with different methodologies. Qualitative interviews and experiments would have created a deeper understanding of the topic. How does everyday stress affect the habitual commitment of a consumer and does the consumer's gender affect how strong the habitual commitment is?

<p>Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.</p>

I detta examensarbete försökte vi med hjälp av två vetenskapliga metoder, en enkät och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas användning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar på sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta ämne jämfördes med resultaten från våra undersökningar med förhoppningen på att kunna få ett tillfredställande resultat. Våra resultat pekar på ett antal faktorer som gör att man väljer att spela på sin mobila enhet. Exempel på dessa faktorer är enkelheten att sätta igång och spela samt avsluta när och var som helst, för avslappning, för att det är socialt eller som ett rent tidsfördriv. Att vara geografiskt obunden var den största och viktigaste unika aspekten vi hittade för mobilt spelande. Vart man än befinner sig så har man tillgång till snabb och lätt underhållning.

Denna uppsats handlar om människors lyssningsvanor vid insomning. Syftet är att ta redan på hur vanligt det är att folk lyssnar på musik eller andra ljud när det ska sova och skiljer det sig något mellan ålder och genus.Datainsamlingen gjordes genom en webbenkät som publicerades på Facebook för att ha möjlighet att nå ut till en stor del informanter. Undersökningen fick in svar från 919 unika respondenter i olika åldrar.Forskningsöversikten visar att musik och ljud kan vara en effektiv metod för att somna och att komma till ro. Musik och ljud kan främja avslappning både fysiologiskt genom att sänka hjärtfrekvensen samt psykiskt genom att leda bort tankar. Tidigare forskning visar även att mobiltelefoner och surfplattor ger ifrån sig blått ljus vilket får hjärnan att ”tro” att det är dag och leder därför till ökad vakenhet.En stor del av de som svarade på enkäten lyssnar på något vid insomning och tycker att det är till hjälp. Majoriteten av informanterna föredrar att lyssna på röster i form av podcast, film och tv-serier eller ljudböcker före musik. Största delen av de informanter som konsumerade film och tv-serier vid insomning ansåg att bilden inte var viktig, utan att det var rösterna som var det primära. Resultatet visade dock att de som inte lyssnade på något vid insomning hade en kortare insomningstid jämfört med de som lyssnar på något. Det framgick även att äldre informanter inte lyssnar lika frekvent som yngre. Det fanns endast små skillnader mellan kvinnor och mäns lyssningsvanor och insomningstider.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.