No description available.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förståelse för andragradsfunktioner genom att använda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som läste kurs 2c. Eleverna arbetade två och två med en uppgift som gick ut på att se vad som händer med grafen när man byter värde och tecken på variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus på den matematiska processens förmåga att stödja lärandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns både nack- och fördelar att använda GeoGebra. Nackdelar, för att programmet inbjuder till att pröva sig fram, medan fördelarna är att eleverna analyserar och reflekterar under aktivitetens gång i GeoGebra. Eleverna gjorde både konventeringar och behandlingar med hjälp av GeoGebra. / The purpose of this study was to examine whether students develop an understanding of quadratic functions using ICT tool GeoGebra. The study was conducted as a singular case study of six high school students who studying course 2c. The students worked in pairs on a task to see what happens to the graph when changing value and sign of the variables in the expression y = - a (x + b)2 – c. Method used in the analysis of material was a combination of Ainsworths (2006) theoretical framework viewing function of the mathematical process ability to support learning and Duval (2006 ) framework of transformations and representations within and between registers. The study concluded that there are both advantages and disadvantages of using GeoGebra. The disadvantage is that the program invites you to trial and error, while the benefits are that students analyse and reflect during the activity in GeoGebra. The students did both conventions and treatments with help from GeoGebra.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive. Förfrågan om deltagande i enkätundersökningen har skickats till samtliga gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare blev även de flesta skolor i Jönköping, Linköping, Örebro, Västerås och Lund tillfrågade om att delta i enkätundersökningen. Resultatet och undersökningen visar att lärare och elever på de flesta skolor har tillgång till en dator per lärare och elev. Den vanligaste användningen av IKT i undervisningen är planering och kommunikation i olika lärplattformer samt video- och ljudredigering i olika applikationer från Google och Apple. Flera lärare använda andra IKT-verktyg i undervisningen såsom till exempel Kahoot för att göra undersökningar och självrättande test. Användandet av IKT i undervisningen är även kopplat till den enskilde lärarens intresse av IKT. Slutsatserna är att lärare fortfarande mest använder datorn i undervisningen till att förmedla information digitalt istället för analogt. Det vill säga att eleverna läser sina uppgifter och texter på datorn istället för att läsa dem på papper. Att lärare fortfarande är i behov av kompetensutbildning om hur man använder datorer rent praktiskt men även om hur de kan använda datorerna för pedagogisk vinning rent teoretiskt.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur verksamma lärare använder IKT, informations- och kommunikationsteknik, i sin matematikundervisning. I studien undersöks hur lärare arbetar med IKT, varför lärare arbetar med IKT samt vilka IKT- verktyg som lärare väljer att arbeta med. Studiens empiriska material har samlat in genom en enkätundersökning där 30 verksamma lärare har deltagit. Resultatet är att verksamma lärare arbetar med IKT i sin matematikundervisning på liknande sätt men utifrån de förutsättningar som finns gällande tillgången på IKT-verktyg i verksamheten. Resultatet visar även att många lärare väljer att använda IKT i sin matematikundervisning eftersom deras elever har ett intresse för IKT och att arbete IKT blir motivationshöjande för eleverna. En avgörande faktor för hur IKT används i matematikundervisning är lärares digitala kompetens. Lärares digitala kompetens problematiseras genomgående i studien och är även en del av den vidare forskning som föreslås i slutet av studien.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur några F-3-lärare resonerar kring användning av IKT-verktyg i svenskämnets skrivutvecklingsarbete för att inkludera samtliga elever och vilka möjligheter respektive hinder som upplevs med dess användning. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Reslutaten visar att användning av IKT-verktyg för skrivutvecklingen kan medföra en ökad motivation och möjlighet till inkludering för alla elever. Enbart användning av IKT-verktyg i skrivutvecklingen räcker inte för att utveckla elevernas finmotoriska förmåga. Slutsatsen är att en balanserad undervisning där IKT-verktyg är ett komplement gynnar elevernas skrivutveckling. IKT-verktyg kan medföra inkludering för samtliga elever och kan anpassas efter elevernas behov eller förutsättningar.

En kvalitativ studie där syftet är att öka kunskaperna kring om och hur förskollärare använder sig av lärplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan, samt om den används i ett matematikutvecklande syfte. Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet och som metod används semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta förskollärare. Resultatet visar att det finns flera olika sätt att arbeta med lärplattan som pedagogiskt verktyg. Förskollärares förhållningsätt gentemot lärplattan är avgörande för hur lärplattan används i verksamheten. Lärares ämneskunskaper i matematik visade sig vara avgörande för i vilken mån förskollärare kan synliggöra matematiken i användandet av lärplattan. En slutsats som studien presenterar är att arbetet med lärplattan som pedagogiskt verktyg är komplext då verktyget finns, men kunskaperna både inom matematik och digital kompetens varierar.

No description available.

Syfte med studien är att undersöka förskollärares och specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet med barn i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier vilka undersöker förskollärares respektive specialpedagogers uppfattningar av att arbeta med IKT som språkutvecklande pedagogiskt verktyg. För att analysera och diskutera resultatet i vår studie har vi utgått från den sociokulturella teorin samt ett urval av centrala begrepp inom denna teori. De centrala begreppen vi har valt att utgå ifrån är artefakt, mediering, den proximala utvecklingszonen, scaffoldning samt appropriering. Resultatet visade att IKT-verktyg och analoga verktyg bör ses som komplement till varandra och kan därför med fördel användas sida vid sida. När IKT-verktyg inkorporeras i det språkutvecklande arbetet visar vår studie hur de ökar mängden social interaktion, vilket i sin tur har en positiv inverkan på språkutvecklingen. Detta tack vare designen av de digitala verktygens hård- och mjukvara samt deras förmåga att anpassas utifrån individens och barngruppens behov. Pedagogens förhållningssätt gentemot IKT-verktyget och barnet har betydelse för vilket lärande som sker. Studiens resultat visar även hur okunskap hos pedagogen är det främsta hindret för implementering av IKT-verktyg i förskolans pedagogiska arbete med språkutveckling.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur en lärare arbetar med att integrera IKT-verktyg i matematikundervisningen och hur lärarens kunskaper synliggörs vid skapandet av IKT-integrerad undervisning. Metoderna som användes för att besvara forskningsfrågorna var av kvalitativ karaktär och bestod av lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att läraren använde sig av IKT-verktyg för att göra ett annars svårbegripligt ämnesinnehåll mer tydligt för eleverna. Lärarens olika kunskaper samspelade vid skapandet av IKT-integrerad undervisning i enlighet med ramverket ICT-TPCK. En slutsats som drogs av vår fallstudie var att lärare behöver få utbildning i hur IKT-verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt för att lyfta ämnesinnehållet för eleverna. / The purpose of the case study was to investigate how a teacher integrates ICT-tools in mathematics education and which of the teacher’s knowledges are visible during the creation of ICT-integrated education. The methods used to answer the research questions were of qualitative character and contained lesson observations and semi-structured interviews with a middle school teacher. The results showed that the teacher used ICT-tools to make subject content that is hard for pupils to understand, clearer and more comprehensible. The teacher’s different competencies interplayed whilst creating ICT-integrated education in accordance with the framework ICT-TPCK. A conclusion drawn from the case study was that teachers need education in the pedagogical use of ICT-tools to enhance the subject content to the pupils.