There are currently 300 foreign substances in our blood[1] that should not be there, and the count is increasing. Every day we are exposed to dangerous chemicals. We are exposed when we cover ourselves with body lotion, we take a dose when we eat out of our lunch box and take in some more on the sofa as we sit in front of the TV. They are everywhere in our homes and, as it stands; nobody knows exactly how they will affect us in the long run. Humans need to be aware of this problem for it to be­come prioritised on the political agenda. Until we have safe, globally functioning chemical legislation, people need to know about the alternatives in order to opt out of the worst chemical culprits. The focus of this project is on the kitchen items that comes into contact with our food. This is because it’s our mouth that presents the easiest access into our bod­ies for harmful chemicals. This is an exhibition where visitors get to interact, experience and be educated on the chemical problem, with focus on dangerous chemicals in the kitchen. The exhibition will tour different locations around Sweden. The aim is to engage and encourage people into action to reduce the number of dangerous chemicals in their homes.   [1]I Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15 / Just nu finns mer än 300 främmande ämnen i vårt blod[1] som inte ska vara där och de blir fler. Varje dag expo­neras vi för farliga kemikalier. Vi utsätts när vi smörjer in oss med bodylotion, får en dos när vi äter ur vår matlåda till lunch och intar lite i soffan framför TV:n. De finns överallt i våra hem och ännu vet ingen precis hur de påverkar oss i längden. Människor behöver bli medvetna om detta problem, för att frågan ska bli prioriterad på den politiska agendan. Tills vi har fått en säker och globalt fungerande kemi­kalielagstiftning bör folk känna till alternativen för att kunna välja bort de värsta kemikaliebovarna. Fokus i detta projekt ligger på produkter i köket som kommer i kontakt med maten vi äter. För det är via munnen vi lättast får i oss de farliga kemikalierna. Konceptet som är en utställning undersöker hur man kan synliggöra kemikalierna i köket för flera sinnen och göra dem mer påtagliga. Målet är att engagera folk till handling och uppmuntra människor till ett beteende som bidrar till att minska de farliga kemikalierna i sina hem. [1]Kemikalier i samhället, Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemikalier-i-samhallet - hämtat den 2016-07-15

Samtidigt som konsekvenserna av förändringar i klimatet blivit alltmer uppenbara för varje år som gått är det tydligt att en stor del av miljö- och klimatproblematiken grundas i ohållbara beteenden hos en minoritet av världens befolkning. Ett viktigt steg mot en hållbar utveckling är därför att förändra dessa beteenden och göra dem mer hållbara. Nudging, en teori om människors beslutsfattande och beteendeförändring, syftar till att arrangera en valsituation på ett sätt som gör det enkelt att fatta önskvärda beslut. Denna uppsats undersöker nudgings potential att uppmuntra till mer miljövänligt och resurssnålt beteende genom att studera huruvida skyltar kan påverka människor att använda mindre pappershanddukar vid toalettbesök. Resultaten från undersökningen visar att en skylt kan skapa en statistiskt signifikant minskning i pappershandduksanvändning.

A large amount of pharmaceuticals are discarded by the public every year and a lot are flushed down the drain or disposed of in household garbage. This leads to negative effects on the environment, animals and humans. The negative effects on the environment are also the result of the pharmaceutical substances that are flushed out in manufacturing. The purpose of the study is to investigate how product designers can improve the handling of pharmaceutcals at an individual level in order to reduce the amount of disarded pharmaceuticals in the long run. The aim is also to investigate how product designers can create a more sustainable consumer society. The study focuses on pharmaceutical consumers’ relation to pharmaceuticals and what their behavior regarding purchasing, use and disposal looks like. The main target group is people with pharmaceutical prescription and the secondary target group are people who buys pharmaceuticals occasionally. By using theories about sustainable behaviour and methods in Design for Sustainable Behaviour, the aim is to understand why the individual’s pharmaceutical consumption is like this and how to make a positive change in the behaviour.    The methods used are user studies and workshop, tehese are followed by function analysis, idea generation and concept development to develop a design proposal.  It became clear during the course of the study that the problem is based on ignorance of the effects of pharmaceuticals and that it is important to shed light on what resources are required to research and produce prharmaceuticals. The final design proposal is an information station that informs pharmaceutical consumers about how their actions affect human health and the environment, to make them think about their use of pharmaceuticals. The design proposal also gives pharmaceutical consumers the opportunity to choose their actions by providing them with information that makes it easier to make more sustainable decisions. / En stor mängd läkemedel kasseras varje år av allmänheten, mycket spolas även ut i avlopp eller slängs i hushållssoporna vilket leder till negativa effekter på miljö, djur och människor. De negativa effekterna på miljön är även resultatet av de läkemedelssubstanser som spolas ut i samband med tillverkning. Studiens syfte är att undersöka hur man som produktdesigner kan förbättra hanteringen av läkemedel på individnivå för att på sikt minska mängden kasserade läkemedel. Syftet är även att undersöka hur produktdesigners kan arbeta för att skapa ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Studien fokuserar på läkemedelskonsumenters förhållande till läkemedel samt hur deras beteende kring inköp, användning och kassering ser ut. Den huvudsakliga målgruppen är personer med receptbelagda läkemedel och den sekundära målgruppen är personer som köper läkemedel ibland.   Med hjälp av teorier kring hållbart beteende och metoder inom Design för Hållbara Beteenden är målet att förstå varför individens läkemedelskonsumtion ser ut som den gör samt hur man kan arbeta för att skapa en positiv beteendeförändring.  Metoderna som används är användarstudie och workshop, dessa följs upp med funktionsanalys, idégenerering och konceptutveckling för att få fram ett designförslag.  Det framkom under studiens gång att problematiken grundar sig i okunskap kring läkemedels effekter samt att det är viktigt att belysa vilka resurser som krävs för att forska fram och producera läkemedel. Det slutliga designförslaget är en informationsstation som upplyser läkemedelskonsumenter om hur deras handlingar påverkar humanhälsan och miljön för att få dem att tänka efter kring sin läkemedelsanvändning. Med designförslaget ges läkemedelskonsumenter även möjligheten att välja sina handlingar genom att förse dem med information som gör det enklare att ta mer hållbara beslut.

Livsmedelskonsumtionen står för cirka 30% av den totala mängden koldioxid människan står för. Genom att konsumera mindre animaliska proteiner och mer proteiner från växtriket är det möjligt att minska klimatpåverkan med mer än 25%.  Det finns idag ett relativt stort intresse för hållbara livsmedel, men det finns inte tillräckligt starka köpmotiv hos konsumenterna.  Denna studie har undersökt faktorerna som idag kan försvåra för konsumenter att handla, laga och konsumera hållbart. Projek-tet tar utgångspunk i hållbar utveckling och design för hållbart beteende. Genom användning av användarcentrerade metoder som design probe och observation har problemområdena kunnat undersökas på nära håll och identifierat möjliga designöppningar. Design probe har gett en detaljerad förståelse hur det kan se ut för konsumenter när de vill handla hållbart. Observationen re- sulterade i en beskrivning av konsumenterna som delas upp i tre personas.  Efter materialinsamling togs en funktionsanalys fram för att inleda designprocessen. Designprocessens val gjordes baserat på insamlat material och åsikter från deltagare. Studien resulterade i design- förslaget “Vad bjuds på det denna veckan?”. Ett modulärt hyllsys- tem som låter livsmedelsbutiker placera livsmedel på samma plats för en eller flera hållbara måltider. Designförslaget eliminerar många av de problem som uppstår i dagens livsmedelsbutiker när konsumenter ska hitta alla livsmedel de behöver för en hållbar måltid.  Projektets kunskapsbidrag föreslår att nudging inom design kan användas som ett verktyg för att förändra en konsumtionstrend och röra sig mot en mer åtråvärt beteende för projektets utvalda målgrupp. / Food consumption accounts for about 30% of the total amount of carbon dioxide humans account for. By consuming less animal proteins and more proteins from the plant kingdom, it is possible to reduce the climate impact by more than 25%.  There is a relatively large interest in sustainable foods today, but there are not strong enough buying motives among consumers.  This study has examined the factors that can make it difficult for consumers to shop, cook and consume sustainably. The projectis based on sustainable development and design for sustaina-ble behavior. Through the use of user-centered methods such as design probe and observation, the problem areas have been ableto be investigated closely and identified possible design openings. Design probe has provided a detailed understanding of what it can look like for consumers when they want to shop sustainably. The observation resulted in a description of the consumers which is divided into three personas.  After material collection, a functional analysis was produced to begin the design process. The design process’s choice was made based on material collected and opinions from participants. The study resulted in the design proposal “Vad bjuds på det denna veckan?”. A modular shelving system that allows grocery stores to place food in the same place for one or more sustainable meals. The design proposal eliminates many of the problems that arise in today’s grocery stores when consumers have to find all the foods they need for a sustainable meal.  The project’s knowledge contribution suggests that nudging in design can be used as a tool to change a consumption trend and move towards a more desirable behavior for the project’s selected target group.

Syftet med uppsatsen har varit att identifiera var i det personliga köket som slösaktigt beteende sker och att designa en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Genomgående i arbetet var det två områden inom design som var i fokus, Design för Hållbart Beteende (DfSB) och Användarcentreraddesign (ACD). Informationsinsamlingen bestod av åtta kontextuella intervjuer som gav en djup förståelse för de områden där vi människor agerar slösaktigt i det personliga köket och hur detta agerande relaterar till användarvänlighet och teorier kring Design för Hållbart Beteende. De områden som identifierades var slöseri vid användandet av förbrukningsvaror och i vattenanvändningen. Återanvändning av de stora mängder vatten som används valdes som området att arbeta vidare med då det på grund av den rådande torkan var det område där störst potential ansågs finnas för att göra skillnad. Utifrån problemområdet som valdes genomfördes en designprocess baserad på Roozenburg och Eekels grundläggande designcykel (1995). Designprocessen slutade i en produkt som gör det lättare för användaren att ta till vara på vatten vid köksarbete. Produkten är lättillgänglig och uppmanar till användning samt ger användaren möjlighet att leda om vattenflödet till en vattenbehållare belägen under diskhon med hjälp av ett reglage beläget på diskbänkens ovansida. Arbetet uppnår sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt och bidrar med kunskap om hur man kan påverka användare till att agera mer hållbart genom design. / The purpose of this essay was to identify where in our personal kitchens we act in a wasteful manner and to design a product that makes it easier for us to act in less of a wasteful way. Throughout the entire process, there were two main areas in design that were in focus, Design for Sustainable Behaviour and User-centered design. The research face consisted of eight contextual interviews that gave the researcher a deep insight into in which ways people act wastefully in their personal kitchens and how these actions relate to usability and theories about design for sustainable behaviour. The areas that were identified were that users acted wastefully in the use of consumable goods and in the use of water. Due to the current drought, it was wastefulness in regard to the reusing of water that was deemed to be the problem area where the designer had the highest potential to make a difference. The designer went through a design process based on Roozenburg and Eekels basic design cycle (1995) in order to come up with a product that solves the chosen problem. The design process finalized in a product that makes it easier for the user to reuse otherwise wasted water whilst working in the kitchen. The product allows the user to redirect the water flow in the pipes under the sink in order to save the water in a separate container, this is done through the act of pushing down a controller situated on the sink. The project fulfills its purpose in producing a product that makes it easier for users to act in a less of a wasteful manner and contributes knowledge about how a user can be affected to act in a sustainable way through design.

I detta examensarbete undersöks hur en svensk kommun kan arbeta med klimatväxling för att minska dess ekologiska fotavtryck och negativa effekt på miljön. Miljöfrågor är något som varje kommun brottas med dagligen för att föra arbetet kring hållbar utveckling framåt. Två forskningsfrågor formulerades som skulle ta reda på vilka faktorer som anställda i en svensk kommun upplever ökar miljömedvetenheten och användningen av elcykeln som arbetsfordon.  Tre olika hemtjänstenheter i Borås kommun har undersökts utifrån en kvalitativ ansats ihop med en litteraturstudie. Genom att fokusera på en infrastruktur som främjar elcykelanvändandet, erbjuda utbildningar kring elcykelanvändandet samt arbeta med kampanjer som ökar tillgängligheten på elcyklar kan kommuner skapa en kulturförändring vid val av fordon. Miljöutbildningar, miljöledningssystem och elcyklar ses som fungerande sätt att klimatväxla på, med olika preferenser från person till person beroende på tidigare kunskap och erfarenheter. De tre klimatväxlingsåtgärderna upplevs på olika sätt bidra till att personer agerar på ett mer hållbart sätt. Exempelvis genom bättre resurshantering, eco-driving och via byte av fordon släpps mindre CO2 ut per resa. / This thesis examines how a Swedish municipality can work with climate change to reduce its ecological footprint and negative effects on the environment. Environmental issues are something that every municipality encounters daily to forward the work on sustainable development. Two research questions were formulated that would determine the factors that employees in a Swedish municipality experience increases environmental awareness and usage of electrical bikes as work vehicles. Three different home care service units in Borås municipality has been examined based on a qualitative approach together with a literature study. By focusing on an infrastructure that encourage e-bike usage, provide education on ebikes and creating campaigns that increases the availability of e-bikes, municipalities can create a cultural change in the selection of vehicles. Environmental education, environmental management systems and e-bikes are working ways of climate compensation, with different preferences from person to person, depending on previous knowledge and experience. The three types of climate compensation alternatives are perceived as different ways to help people act more sustainable. For example, through better resource management, education in eco-driving and lesser CO2-emissions per trip by changing vehicle.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66. Resultatet visar en vaneförändring inom ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Det framgår att attityderna och vanorna har förändrats och att vanan konsumtion har den största attitydförändringen inom det ekologiska perspektivet. Några oväntade resultat är de starka frekvenser som finns inom det ekonomiska och sociala perspektivet med vanorna kring konsumtion samt kommunikation och transport. En bidragande faktor till detta skulle kunna vara information som för deltagarna varit oväntad och ovanlig då de från början inte associerade dessa vanor till socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, eller till hållbar utveckling överhuvudtaget. Det är i så fall en viktig del i förändring av attityder och vanor.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.