<p>Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.</p>

Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.

<p>Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.</p>

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.

This scientific essay deals with the concept of care and how care takes shape in preschool and in preschool teachers' practical professional knowledge. Through a phenomenological perspective and in relation to Hanna Arendt's discourse on collective responsibility, the study approaches the concept of care in preschool but also the significance of the phenomenon itself. The study consists of four stories, all of which are taken from my own activities and an ethnological field study conducted at two different preschools, where participatory observation and interviewing have been used as a method. The focus of the observations has been to study the practical knowledge of preschool educators and to see how care takes place. By studying, reflecting, and critically examining preschool educators and my own practical professional knowledge, I aim to get closer to the many forms of care. Which is important to be able to make it visible and reflect on the many meanings of care. The study also examines the relationship of care to learning and how these can form a whole in preschool. New public management is described in the study as something that has characterized the Swedish welfare sector since the late 1990s. Results, goal fulfillment, efficiency indications are some of the factors that characterize a successful business in an NPM-influenced business. When this is contrasted with the preschool's activities where the ability to empathize and the importance of showing consideration for others is what instead characterizes a safe and successful activity, it affects the preschool. The results of the study are discussed in relation to the philosophies of Nel Noddings. Where the approach becomes central to how care emerges in this study. The result of the study shows that care is something that is constantly and daily going on in preschool, but that the time, knowledge, or power to put it into words sometimes doesn`t exist. Which sometimes leads to that the important practical knowledge about care, doesn`t take equivalent place in preschool. Which unfortunately has major consequences for daily practice where care risks becoming a concept that does not keep up with developments in preschool. Giving care to children in preschool appears in the study as a relational phenomenon. Care as a phenomenon is created when we educators listen to what the children express and try to reach them where they are. When the care action is answered by the child, the relationship between educator and child is strengthened. This process requires an awareness, mind presence and knowledge from the educator’s perspective. / Denna vetenskapliga essä behandlar begreppet omsorg och hur omsorg gestaltar sig i förskolan och i förskolepedagogers praktiska yrkeskunnande. Genom ett fenomenologiskt perspektiv och i relation till Hanna Arendts diskurs om kollektivt ansvar, närmar sig studien begreppet omsorg i förskolan men även fenomenets betydelse i sig själv. Studien består av fyra berättelser som alla är hämtade från min egen verksamhet och en etnologisk fältstudie utförd på två olika förskolor, där deltagande observation och intervju använts som metod. Fokus för observationerna har varit att studera förskolepedagogers praktiska kunnande och för att se hur omsorg tar plats. Genom att i studien, synliggöra, reflektera och kritiskt undersöka förskolepedagogers och mitt eget praktiska yrkeskunnande, kommer jag närmare omsorgens många skepnader. Vilket är viktigt för att kunna synliggöra den samt reflektera om omsorgens många innebörder. I studien undersöks även omsorgens relation till lärande och hur dessa kan bilda en helhet i förskolan. New public management beskrivs i studien som något som kommit att prägla den svenska välfärdssektorn sedan sent 90-tal. Resultat, måluppfyllelse, effektivitet och kvalitetsindikationer är några av de faktorer som i en NPM- präglad verksamhet kännetecknar en lyckad verksamhet. Men när detta sätts i kontrast mot förskolans verksamhet där förmågan till inkännande, empati och vikten av att visa hänsyn till andra är det som i stället kännetecknar en trygg och lyckad verksamhet, påverkar det förskolan som helhet.  Studiens empiriska material diskuteras utifrån Noddings syn på omsorgsetik. Där förhållningsättet blir centralt för hur omsorg framträder i denna studie. Resultatet av studien visar att omsorg är något som ständigt och dagligen pågår i förskolan, men att tiden, kunskapen eller makten för att klä den i ord ibland inte existerar, vilket gör att den viktiga praktiska kunskapen kring omsorg, en slags tyst kunskap inte ges utrymme i förskolan. Vilket tyvärr får stora konsekvenser för den dagliga praktiken där omsorg riskerar att bli ett begrepp som inte hänger med i utvecklingen. Att ge omsorg till barn i förskolan framstår i studien som en relationell företeelse. Omsorg som fenomen blir till när vi pedagoger lyssnar till det barnen uttrycker och försöker nå dem där de är. När omsorgshandlingen besvaras av barnet stärks relationen mellan pedagog och barn. Denna process kräver en medvetenhet, sinnesnärvaro och kunskap från pedagogens sida.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.