I takt med att Sveriges befolkning ökar och lever längre så ökar även användningen och avfallet av läkemedel. Forskare detekterar ständigt nya läkemedelssubstanser i naturen, vilka har visat sig påverka andra organismer. Enligt svensk lag har apoteken skyldighet att hantera de läkemedel som allmänheten av olika orsaker vill kassera. Apoteken har även ansvar för att informera allmänheten om hur de ska hantera sitt läkemedelsavfall och varför. Syftet med detta examensarbete var att granska av vilka orsaker allmänheten returnerar läkemedel till apoteken för destruktion, det ekonomiska värdet av avfallet och vilka slags läkemedel som kasseras via apoteken. Metoden är en litteraturstudie och sökningar gjordes i PubMed och Google. Sju artiklar och en rapport utvärderades. Resultatet i detta examensarbete visar att de vanligaste orsakerna till att läkemedel destrueras via apoteken är att läkemedelsanvändaren avlidit, utgångsdatumet passerats och att patientens behandling ändrats. Varje läkemedelsförpackning som kasseras beräknades ha ett värde på cirka 100 SEK. På en nationell nivå hanterar Sveriges apotek läkemedelsavfall till ett värde av cirka 500 MSEK per år enligt beräkningar gjorda för åren 1996-2007. Det motsvarar knappt 2 % av Sveriges årliga läkemedelsförsäljning. Majoriteten av de kasserade läkemedelsförpackningarna tillhör ATC-koderna N (Nervsystemet), C (Hjärta och kretslopp), R (Andningsorgan) och A (Matsmältningsorgan och ämnesomsättning). En nationell åtgärd skulle kunna vara att skapa en gemensam läkemedelslista för vården och apoteken för att minska mängden läkemedelsavfall. Att se över läkemedelsförmånens utformning och öka förskrivningen av startförpackningar skulle även kunna minska mängden. Resultatet i detta examensarbete visar att en minskning av allmänhetens läkemedelskassation är viktigt främst av miljöskäl. År 2011 uppskattades allmänheten slänga 250 ton läkemedel i hemmen. Apoteken har en viktig roll i att öka kunskapen bland allmänheten kring hur deras läkemedelsavfall ska hanteras.

A large amount of pharmaceuticals are discarded by the public every year and a lot are flushed down the drain or disposed of in household garbage. This leads to negative effects on the environment, animals and humans. The negative effects on the environment are also the result of the pharmaceutical substances that are flushed out in manufacturing. The purpose of the study is to investigate how product designers can improve the handling of pharmaceutcals at an individual level in order to reduce the amount of disarded pharmaceuticals in the long run. The aim is also to investigate how product designers can create a more sustainable consumer society. The study focuses on pharmaceutical consumers’ relation to pharmaceuticals and what their behavior regarding purchasing, use and disposal looks like. The main target group is people with pharmaceutical prescription and the secondary target group are people who buys pharmaceuticals occasionally. By using theories about sustainable behaviour and methods in Design for Sustainable Behaviour, the aim is to understand why the individual’s pharmaceutical consumption is like this and how to make a positive change in the behaviour.    The methods used are user studies and workshop, tehese are followed by function analysis, idea generation and concept development to develop a design proposal.  It became clear during the course of the study that the problem is based on ignorance of the effects of pharmaceuticals and that it is important to shed light on what resources are required to research and produce prharmaceuticals. The final design proposal is an information station that informs pharmaceutical consumers about how their actions affect human health and the environment, to make them think about their use of pharmaceuticals. The design proposal also gives pharmaceutical consumers the opportunity to choose their actions by providing them with information that makes it easier to make more sustainable decisions. / En stor mängd läkemedel kasseras varje år av allmänheten, mycket spolas även ut i avlopp eller slängs i hushållssoporna vilket leder till negativa effekter på miljö, djur och människor. De negativa effekterna på miljön är även resultatet av de läkemedelssubstanser som spolas ut i samband med tillverkning. Studiens syfte är att undersöka hur man som produktdesigner kan förbättra hanteringen av läkemedel på individnivå för att på sikt minska mängden kasserade läkemedel. Syftet är även att undersöka hur produktdesigners kan arbeta för att skapa ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Studien fokuserar på läkemedelskonsumenters förhållande till läkemedel samt hur deras beteende kring inköp, användning och kassering ser ut. Den huvudsakliga målgruppen är personer med receptbelagda läkemedel och den sekundära målgruppen är personer som köper läkemedel ibland.   Med hjälp av teorier kring hållbart beteende och metoder inom Design för Hållbara Beteenden är målet att förstå varför individens läkemedelskonsumtion ser ut som den gör samt hur man kan arbeta för att skapa en positiv beteendeförändring.  Metoderna som används är användarstudie och workshop, dessa följs upp med funktionsanalys, idégenerering och konceptutveckling för att få fram ett designförslag.  Det framkom under studiens gång att problematiken grundar sig i okunskap kring läkemedels effekter samt att det är viktigt att belysa vilka resurser som krävs för att forska fram och producera läkemedel. Det slutliga designförslaget är en informationsstation som upplyser läkemedelskonsumenter om hur deras handlingar påverkar humanhälsan och miljön för att få dem att tänka efter kring sin läkemedelsanvändning. Med designförslaget ges läkemedelskonsumenter även möjligheten att välja sina handlingar genom att förse dem med information som gör det enklare att ta mer hållbara beslut.