Syftet med uppsatsen har varit att identifiera var i det personliga köket som slösaktigt beteende sker och att designa en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Genomgående i arbetet var det två områden inom design som var i fokus, Design för Hållbart Beteende (DfSB) och Användarcentreraddesign (ACD). Informationsinsamlingen bestod av åtta kontextuella intervjuer som gav en djup förståelse för de områden där vi människor agerar slösaktigt i det personliga köket och hur detta agerande relaterar till användarvänlighet och teorier kring Design för Hållbart Beteende. De områden som identifierades var slöseri vid användandet av förbrukningsvaror och i vattenanvändningen. Återanvändning av de stora mängder vatten som används valdes som området att arbeta vidare med då det på grund av den rådande torkan var det område där störst potential ansågs finnas för att göra skillnad. Utifrån problemområdet som valdes genomfördes en designprocess baserad på Roozenburg och Eekels grundläggande designcykel (1995). Designprocessen slutade i en produkt som gör det lättare för användaren att ta till vara på vatten vid köksarbete. Produkten är lättillgänglig och uppmanar till användning samt ger användaren möjlighet att leda om vattenflödet till en vattenbehållare belägen under diskhon med hjälp av ett reglage beläget på diskbänkens ovansida. Arbetet uppnår sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt och bidrar med kunskap om hur man kan påverka användare till att agera mer hållbart genom design. / The purpose of this essay was to identify where in our personal kitchens we act in a wasteful manner and to design a product that makes it easier for us to act in less of a wasteful way. Throughout the entire process, there were two main areas in design that were in focus, Design for Sustainable Behaviour and User-centered design. The research face consisted of eight contextual interviews that gave the researcher a deep insight into in which ways people act wastefully in their personal kitchens and how these actions relate to usability and theories about design for sustainable behaviour. The areas that were identified were that users acted wastefully in the use of consumable goods and in the use of water. Due to the current drought, it was wastefulness in regard to the reusing of water that was deemed to be the problem area where the designer had the highest potential to make a difference. The designer went through a design process based on Roozenburg and Eekels basic design cycle (1995) in order to come up with a product that solves the chosen problem. The design process finalized in a product that makes it easier for the user to reuse otherwise wasted water whilst working in the kitchen. The product allows the user to redirect the water flow in the pipes under the sink in order to save the water in a separate container, this is done through the act of pushing down a controller situated on the sink. The project fulfills its purpose in producing a product that makes it easier for users to act in a less of a wasteful manner and contributes knowledge about how a user can be affected to act in a sustainable way through design.

This study investigates the possibilities for an end-user mobile application that increases access to healthcare in rural communities in Mozambique. The country is facing multiple healthcare-related challenges, including a high prevalence of infectious diseases and a low density of physicians. Improved accessibility to mobile phones opens up the possibility of using mobile health applications to improve health outcomes for people in the country. A literature review, interviews, and questionnaires are conducted to better understand the country, its healthcare system, and its people. Based on the collected data, requirements are developed for a mobile health application that provides healthcare information to patients. The requirements are evaluated based on user testing and the framework tool Dynamics of Social Practice. The perceived usefulness and material prerequisites suggest that the application could get a foothold in Linga Linga and similar rural areas, provided that it’s accompanied by training and redesigned to facilitate ease of use. In the future, the requirements’ technical, operational and economic feasibility could also be investigated. / Denna studie undersöker möjligheterna för en slutanvändarmobilapplikation, som ökar tillgången till sjukvård på landsbygden i Moçambique. Landet står inför flera hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningar, inklusive en hög förekomst av infektionssjukdomar och en låg täthet av läkare. Förbättrad tillgänglighet till mobiltelefoner öppnar för möjligheten att använda mobila hälsoapplikationer för att förbättra hälsopåföljder för människor i landet. En litteraturstudie, intervjuer och enkäter genomförs för att bättre förstå landet, dess sjukvårdssystem och dess folk. Baserat på den insamlade datan utvecklas krav på en mobil hälsoapplikation som ger hälsoinformation till patienter. Kraven utvärderas utifrån användartester och ramverktyget Dynamics of Social Practice. Den upplevda användbarheten och de materiella förutsättningarna tyder på att applikationen kan få fotfäste i Linga Linga och liknande landsbygdsområden förutsatt att den åtföljs av utbildning och omdesignas för att underlätta användarvänligheten. I framtiden kan även kravens tekniska, operativa och ekonomiska genomförbarhet undersökas.