Studiens syfte är att på uppdrag av enheten för Personal- och organisationsutveckling (POU) vid Umeå universitet, undersöka prefekters identitetsskapande utifrån upplevda förutsättningar, förväntningar samt vilket stöd prefekterna upplever att de är i behov av. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med nio prefekter verksamma vid Umeå universitet. Studiens resultat visar att det kollegiala ledarskapet i praktiken förutsätter att institutionens medlemmar bidrar och samarbetar i sitt arbete mot gemensamma mål. Slutsatsen blir här att prefektens identitetsskapande i relation till det kollegiala ledarskapet handlar om ett ledarskap som strävar mot en gemensam gruppidentitet i betydelsen av ett ”vi”. Prefektens professionella ledarskap innebär att ledarskapet hela tiden står och väger mellan en extern styrning och ett internt samarbete. Slutsatsen blir därmed att prefektens identitetsskapande i relation till det professionella perspektivet innebär att prefektens ledarskap handlar om att pendla mellan å ena sidan att vara chef i betydelsen av management och å andra sidan att vara en kollegial ledare. Avslutningsvis visar studien att prefekterna behöver mer stöd för att frigöra tid åt delar i arbetet som upplevs vara mest meningsfullt för stunden. Resultatet visar att organisatoriska förutsättningar innebär tidstjuvar som prefekterna både har svårt att själva påverka och som tar tid och energi från prefekterna. Slutsatsen blir därmed att organisatoriska förutsättningar hindrar prefekterna från att skapa identiteten av att vara en strategisk och visionär ledare som förväntas kunna hantera krav på att leda helheten.

En av de första frågorna en arbetsgivare kan möta i rekryteringsprocesser är huruvida man ska befordra någon internt eller om man ska rekrytera ledningsbefattningar externt. Det är en fråga som sätter tonen och inriktningen på hela rekryteringsprocessen. Dessa processer påverkar och påverkas av olika faktorer, som till exempel önskade egenskaper, organisationskultur och medarbetares attityder mot ledningsbefattningar. Tidigare forskning kring rekrytering visar att det finns områden inom detta som organisationer behöver kunskap om. Den tidigare forskningen ger en bild av var forskningen ligger och att det saknas studier om hur organisationskultur påverkar rekryteringar. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse kring hur Uppsala universitets kollegiala rekryteringsformer påverkar medarbetare och hur vilken rekryteringsform påverkar önskade egenskaper i ledningskandidater och vilka attityder man har till dem. Studiens två frågeställningar besvaras med hjälp av Bourdieus kapital- och fältteori och visar att arbetsplatsen på olika sätt påverkas av intern- och externrekrytering. Fokus har varit på Uppsala universitet då organisationen presenterar egenartade rekryteringsprocesser inom akademiska kärnverksamheten och förvaltningen. Genom 10 stycken kvalitativa intervjuer har data från prefekter, avdelningschefer, samt deras medarbetare inhämtats och kodats. Resultatet visar att det kollegiala systemet som finns inom universitetsvärlden har starka effekter på rekryteringsprocesser och att deras samverkan präglar förväntade egenskaper, attityder och kultur. Avslutningsvis presenteras vilken framtida forskning som kan härledas.