Denna uppsats bygger på empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdämd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nå ut. Uppsatsens fokusligger på den narrativa kopplingen i författandet av en managementberättelse som utgårfrån en case study.Vi bjuder Dig som läsare på en berättelse i vildavästernmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. På vintern är det mestadels kallt men undersommartid samlas både människor men också… problem. Vi kommer att få följa stadenssheriffer Allen och Will i deras uppdrag att hålla ordningen upprätt i staden. Vi kommerockså bekanta oss med guldvaskarna Johny och Jeff, två Lone Riders vars vägar då ochdå korsas.Vi har valt en abduktiv ansats genom uppsatsen och en design som i linje med syftet kanskapa perspektiv och djup i frågan om uppsatsens narrativa och organisatoriska ämne.Denna form av studie bjuder förhoppningsvis Dig som läsare en skön lässtund, meninnebär också att analysmaterialet framställs på ett annorlunda vis än i en traditionellnaturvetenskaplig uppsats. Vi är medvetna om detta och höjer därför ett varningensfinger. Dock innebär det oftast att i de fall det finns en risk så kantas andra sidan avvinning och så även i detta fall då analysen kommer innebära båda dessa ytterligheter.Vår tanke är att skapa ett engagemang och en ”poäng” bortom de case och tidsmässigasammanhang vi belyst och på så vis hoppas vi att en röd tråd ska finnas mellanuppsatsens olika delar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

När vi har läst om motivation så uppfattar vi att motivation är något som anses självklart. I och med att vi ser det som en självklarhet kan det föda en rädsla för att inte känna sig motiverad. Är det så att vi skall se tillvaron och världen utifrån motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation används lite för lättvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd ämnar vi ta reda på hur ordet motivation kan få tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare ämnar vi även ta reda på varför det är ett begrepp som anses självklart i vår vardag. Våra tankar kring detta ämne handlar om att vi vill ”klä av” ordet motivation för att få tillbaka dess konkreta innebörd och återskapa förhoppningen.Tanken är att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, att försöka sammanfatta varje intervjupersons berättelse till en intressant sammanhängande text. För att sedan gå djupare in i texten och se vad den döljer. Detta för att få en ökad förståelse för vårt valda ämne. Vårt syfte är beskrivande på så sätt att vi åskådliggör olika teorier och olika intervjupersoner och deras olika förhållanden. Vi kommer också att gå på djupet för att hitta olika motiv till varför ordet motivation har blivit ett så självklart begrepp. Detta kommer vi att göra genom att se på ordet motivation med kritiska ögon och ifrågasätta det.Det är lätt att vi människor fastnar i våra egna tankemönster och förblindar oss för andra verkligheter än vår egen. I och med att vi låser oss i tanken så tror vi att vårt eget synsätt är det ”rätta”. Detta tror vi påverkar synen på motivationsbegreppet och dess innebörd. Om det fanns ett bra recept för hur vi människor får och skapar motivation skulle vi inte då endast omges av motiverade människor?I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Detta har vi gjort genom att vi har använt oss av en narrativ metod. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse. Då vi inte är ute efter någon sanning och inte kommer att dra några slutsatser har vi använt oss av en abduktiv metod. Vi har valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning utan vill bjuda in läsaren till vår berättelse.

A text analytical study has been performed using an abductive approach. The initial study was inductive and followed by a deductive part. Six different documents were studied representing protestant Churches, the Roman Catholic Church and the Orthodox Church (Patriarchate of Constantinople)2.The initial inductive part showed that the Church in its handling of the climate crises ought to be able to help people to a better understanding of the climate changes as well as to an understanding of the Churches´ theological view on the relationships between God and man, man to man and God to Creation.The deductive part of the study the documents showed a picture of a panentheistic, good and personal God. God was mainly referred to as a nonsexual entity. This part of the study also showed that all documents agree that the Church has a responsibility to ensure that moral values are respected when it comes to decision-making regarding actions against the climate changes. It is the task of the Church to channel the love of God to people and to the whole Creation.The climate changes have prompted the Churches to partly concentrate on their theology on creation and have caused a reevaluation of their positon in handling the new environmental situation. The major part of the documents gave a view on the theological reflection that the climate changes have forced upon the Churches.All documents regarded the threatening climate changes as a consequence of the human misuse of God’s Creation. Man has not fulfilled God’s expectations of man’s care for his Creation.Human beings are unique in God’s Creation, man is the image of God. In some respects human beings are God’s coworkers or even co-creators. But man has not managed to match God’s expectations, and has not cared for his Creation in the way he wanted. God is in a way mourning the situation that man has caused and what is threatening his Creation.The documents indicated that all Churches have a similar view on the human responsibility to try to restore balance in the Creation. Since their common view is that man, on God’s behalf, has the responsibility to care for and develop Creation, the Churches have the duty to work for a change of human lifestyle in a way that is compatible with a sustainable development.The documents indicated that the Church wants to be a forerunner in the change of lifestyle and also wants to work for a more just world order where those rich in resources should contribute the most to cover the costs for a worldwide handling of the climate crises and for the formation of a sustainable development.

Syftet med denna uppsats är att förmedla en känsla, samt förståelse om våra upplevelser under en resa där vi blev utsatta för besvär och en rad prövningar. Avsikten är inte enbart att skildra en händelse utan vi vill även förmedla ett försök till förståelse av tillvaron.Vi hamnar ofta i situationer där vi stöter på svårigheter och utsätts för en rad prövningar i vårt dagliga liv. Vi måste följaktligen anpassa oss till förändringar. Denna anpassning sker oftast omedvetet utan att vi reflekterar över våra handlingar. Människor strävar hela tiden framåt. Jakt efter framgång och belöningar blir alltmera ett medel för att bekräfta status. Människor blir därmed inlåsta i sina tankar, vilket medför att de strävar efter att nå det onåbara. Det förblindar människor att handla irrationellt, då de inte stannar upp och reflekterar över sina handlingar.I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse innan vi talar om hur vi har tänkt och vad vill berätta med den. I berättelsen har vi framhävt de centrala delarna av händelseförloppet, med syftet att beskriva det vi vill förmedla till läsaren.För att kunna uppfylla vårt syfte har vi använt oss av den narrativa metoden. Detta metodval har delvis påverkat att vår uppsats inte har den traditionella vetenskapliga strukturen. För att inte förstöra läsupplevelsen har vi valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning. Vi vill här och nu bjuda in läsaren till vår uppsats. Njut av denna läsning!

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.

Kroksbäck är ett delområde i västra Malmö som listats som ett riskområde ipolisens egen rapport om utsatta områden. I dagsläget existerar ingen polisiärkameraövervakning i Kroksbäck, men det är en åtgärd som Polisområde Malmöplanerat att införa i området. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning ärbåde omfattande samt mångtydig och saknar samtidigt viktiga aspekter.Aspekter såsom de boende och verkandes inställning gentemot polisiärkameraövervakning i bostadsområden. Syftet med aktuell studie är att på uppdragav Polisområde Malmö undersöka medborgarnas samt lokala nyckelinformantersuppfattning av problembilden i Kroksbäck. Vidare ämnar uppsatsen att undersökamedborgarnas samt lokala nyckelinformanters inställning till en eventuellkameraövervakning i Kroksbäck, samt om en eventuell kameraövervakning skulletillföra ökad trygghet i delområdet. Föreliggande studie är genomförd med enabduktiv ansats bestående av en enkätundersökning och semistruktureradeintervjuer. Urvalet har skett genom ett icke-sannolikhets- och målinriktat urval föratt relevanta respondenter skall komma till tals. Enkätundersökningengenomfördes i Kroksbäck med både boende och verkande personer i delområdet.Intervjuerna genomfördes med lokala nyckelinformanter i form av fokusgruppen,fritidsgård Lyktan, hyresvärd MKB samt en områdespolis. Resultatet i studienvisade att majoriteten av de boende och de lokala nyckelinformanterna hade enövergripande positiv inställning gentemot ett eventuellt införande avkameraövervakning i Kroksbäck. Vidare uppgav de flesta respondenterna att ensådan kameraövervakning också hade gett de en ökad upplevd trygghet. Däremotvar de mindre säkra på att enbart kameraövervakning skulle kunna förebyggabrottsligheten utan menade istället att den hade förflyttats. Eftersomkameraövervakning är ett viktigt verktyg i polisens brottsförebyggande- ochtrygghetsskapande arbete är det av yttersta vikt att fortsätta undersöka människorsupplevelser av kameraövervakning eftersom det är medborgarna som skall gynnasav det. / Kroksbäck is a sub-area in western Malmö which is listed as a risk area in thepolice's own report on vulnerable areas. At present there is no police camerasurveillance at Kroksbäck, but it is a measure that the police in Malmö plans tointroduce into the sub-area. The level of knowledge regarding police camerasurveillance is both comprehensive and ambiguous and at the same time lacksimportant aspects such as the residents 'and workers' attitude towards policecamera surveillance in residential areas. The purpose of the current study is toinvestigate, on behalf of the Police Area Malmö, the citizens and local keyinformants perception of the problem picture in Kroksbäck. Furthermore, thestudy intends to investigate the citizens 'and local key informants' attitude to apossible camera surveillance in Kroksbäck, and whether any camera surveillancewould add increased security in the sub-area. The present study has beenconducted with an abductive approach consisting of a questionnaire survey andsemi-structured interviews. The selection of participants has been made throughquota- and targeted selection to enable relevant participants come to speak. Thesurvey was conducted at Kroksbäck with both residents and working persons inthe sub-area. The interviews were conducted with local key informants in theform of the focus group, recreation centre Lyktan, landlord MKB and an areapolice. The result of the study showed that the majority of the residents and thelocal key informants had an overall positive attitude towards a possible insertionof camera surveillance at Kroksbäck. Furthermore, most respondents stated thatsuch a camera surveillance would also give them an increased perceived security.However, they were less sure that only camera surveillance could prevent crime,but instead meant that the crime was being moved. Since camera surveillance isan important tool in the police's crime prevention and security-creating work, it isof the utmost importance that people continue to explore people's experiences ofcamera surveillance as it is the citizens who should benefit from it.

Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats

Mellanchefer intar en allt mer central roll i organisationer vilket resulterar i ökat ansvar både operativt och strategiskt. Huruvida mellanchefer bör rekryteras internt eller externt är svårt att fastställa. Då arbetsmarknad och samhället kräver en ständig utveckling och förnyelse av organisationer bör ledning arbeta strategiskt med att främja en ständig utveckling. Syftet med denna studie blir därför att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga och hur mellanchefsrekrytering, ur en strategisk synvinkel, kan bidra till innovation.Vi har genomfört en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer där respondenter med erfarenhet av chefsrekrytering i organisationer från tre olika branscher har deltagit. Branscherna som studerats är industribranschen, servicebranschen och detaljhandelsbranschen för att fastställa eventuella skillnader i synen på innovation och mellanchefens roll i strävan mot denna i de olika branscherna. Studien har en komparativ design med ett målstyrt urval. Totalt deltog sex respondenter i studien med sina berättelser och erfarenheter kring chefsrekrytering. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur kring mellanchefsrekrytering, innovation samt intern och extern rekryteringens för- och nackdelar som sedan används som utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys.Vår forskning om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga leder till resultatet att majoriteten av respondenterna förespråkar karriärsutveckling genom intern rekrytering. Detta skulle leda till ökad innovation i högre grad än den externa rekryteringen. Att värna om befintliga medarbetare och låta dem växa och utvecklas gynnar organisationens innovationsförmåga och anses vara en mer effektiv rekryteringsmetod i strävan efter innovation. Något avvikande från detta är resultatet från analysen av serviceorganisationen som är medvetna om fördelarna med intern karriärutveckling men anser att den externa rekryteringens fördelar ändå väger tyngre utifrån innovationssynpunkt. Detta då de utifrån innovationsperspektivet ser nyskapande som resultat av att rekrytera externa individer som bidrar med nya idéer och tankesätt. Vår forskning bidrar med att öka kunskapen om hur intern respektive extern rekrytering av mellanchefer kan påverka organisationers innovationsförmåga. / Middle managers today have an increasingly central role in business organizations resulting in increased responsibility both operationally and strategically. Whether it is advisable to recruit middle managers internally or externally is a debated topic and seemingly a situation driven decision. As the labor market and society requires a continuous development and innovation of organizations the management should work strategically to promote a continuous development. The purpose of this study is therefore to increase the knowledge of how internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation and how recruitment of middle managers, from a strategic point of view, can contribute to innovation.We have conducted a qualitative analysis of semi-structured interviews where respondents with experience of executive recruitment in organizations from three different sectors participated. The sectors studied were; the industrial sector, the service sector and the retail sector in order to determine the possible differences in views on innovation and the manager's role in pursuing this in their respective industries. The study has a comparative design with a purposive sampling. A total of six respondents were interviewed and their stories and experiences were included in this study. In the analysis, we have worked with an abductive approach inspired by a hermeneutic perspective. The theoretical framework has been developed by using previous literature on middle management recruitment and innovation and the internal and external recruitment advantages and disadvantages which later on have been used as the basis for structuring the text in the analysis.Our research of how the internal and external recruitment of middle managers can affect organizations' ability to pursue innovation leads to the result that most respondents advocate career development through internal recruitment. This would lead to greater innovation, to a greater extent than the external recruitment. Our results suggests that by retaining existing employees and allow for them to grow and develop, the organization promotes innovation and could be assumed to hold a more effective recruitment method in the pursuit of innovation. In contrast, the result of the analysis of the service organization shows that the respondents are well aware of the advantages of internal career development however despite these benefits they still debate that numerous advantages do prevail from an innovation perspective when recruiting middle managers externally. This due to, from an innovation perspective, the external recruitment would allow for the organization to host new objective individuals contributing with innovative ways of working and perhaps new sought after perspectives previously unknown to the organization. To summarize this study shall aim to contribute to an increased knowledge of how internal and external recruitment of middle managers affect organizations' ability to pursue innovation.This paper is written in Swedish.

Politiska påtryckningar kräver offentliga verksamheters effektivisering, vilket har lett många kommuner till att påbörja införandet av effektivitetshöjande, IT-stödda automatiseringslösningar inom sina respektive socialtjänster. Initiativen medför dock ofrånkomliga organisationsförändringar, vilka ställer krav på god förändringsledning för att undvika förändringsmotstånd - något som tidigare uppvisats i samband med initiativen. Förändringsarbeten inom offentlig verksamhet har dessutom beskrivits ställa extra hårda krav på förändringsledarna, i och med hur de behöver navigera de många intressenter som tenderar att finnas inblandade. Genom en abduktiv forskningsansats, innefattande tio semistrukturerade intervjuer med förändringsledare som för närvarande arbetar med att automatisera arbetsprocesser inom socialtjänsten, identifieras bakomliggande intressen och viljor - värdeideal - med inverkan på automatiseringsinititativen. Därtill analyseras hur förändringsledare inom den offentliga sektorn utformar aktiviteter för att hantera dessa skilda viljor. Resultaten visar att tre av totalt fyra möjliga värdeideal går att identifiera i samband med initiativen: effektivitets-, service-, och professionalismidealet. Även om inget regelrätt förändringsmotstånd rapporteras, beskrivs dock en rädsla för hur den förändrade arbetsrollen ska påverka förändringsmottagarna - och vad det innebär för ansvarsutkrävande. Förändringsledarna hanterar idealen och nämnd rädsla genom att prioritera förändringsmottagarnas tidiga inblandning i förändringsarbetet, samt genom att lägga stor vikt vid kommunikativa insatser. Teoretiska och praktiska bidrag diskuteras. / Political pressures force organizations in the public sector to increase their efficiency, causing many municipalities to initiate projects involving IT-enabled automation of work processes in their local social services. In order to avoid resistance, the organizational changes caused by the projects need to be handled with great care by their respective change agents. The public sector is notorious for being particularly difficult to successfully lead through organizational change, due to the large number of stakeholders with power to affect the change, holding competing interests and wills - known as value positions. The study sets out to find which value positions are present in the ongoing automation projects currently being carried out in the municipalities’ social services, and how the change agents work with them. Using abductive reasoning, and with the help of ten semi-structured interviews with change agents who currently are involved in automation projects, the study’s findings show that three out of four value positions can be identified in the types of projects mentioned: the efficiency-, service- and professionalism ideal. The change agents work with the value positions by prioritizing the engagement and involvement of the change recipients from start, creating a sense of joint ownership of the change. Besides prioritizing engagement and involvement, communication efforts are held up to be of major importance. Implications for theory, practice and future research are presented.

Denna studie behandlar begreppet mångfald på arbetsplatsen i en svensk kontext. Begreppet har diskuterats i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det råder fortfarande en förvirring kring vad mångfald på arbetsplatsen innebär och vilken påverkan det har på enskilda organisationer. Vidare förknippas begreppet i Sverige med en hög grad av statlig inblandning, som på senare år fokuserats på att påverka organisationer i riktning mot en multikulturell modell. Dock hävdas att det finns liten erfarenhet i av den multikulturella modellen i den svenska praktiken. De företag som arbetar med mångfald gör det ofta inte integrativt, utan mer av ekonomiska skäl för att lättare kunna söka externt kapital.Syftet med studien är att utreda vilka perspektiv av mångfald som finns i olika svenska organisationer och hur dessa skiljer sig från, eller liknar, den multikulturella modell som förespråkas av samhällsdiskursen. Med hjälp av institutionell teori som referensram diskuteras sedan resultatet för att kunna förklara varför eventuella diskrepanser i diskursen kring mångfald på arbetsplatsen mellan olika nivåer i samhället uppstår. Kvalitativ analys av diskurser över flera nivåer av samhället genomförs utifrån en tvärsnittsdesign med urval av offentliga dokument såsom hemsidor, policydokument hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar hos relevanta institutionella arrangemang i ett makroperspektiv, de allra största svenska företagen och ett slumpvis genererat urval av stora svenska företag i ett mikroperspektiv. Totalt analyseras 70 företag och sex institutionella arrangemang. Vi arbetar utifrån en abduktiv ansats där analysen inledningsvis görs med hjälp av en referensram kring mångfaldsperspektiv som senare utvecklas vid adderandet av institutionell teori och i ljuset av våra resultat.Vi finner att tre perspektiv på mångfald; förstärka homogenitet, det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet kan sägas vara institutionaliserade i den svenska kontexten med en stark fokusering på könsdimensionen av mångfald. Accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet kan vi inte säga är institutionaliserade i den svenska kontexten. Istället kan de sägas vara på modet. De institutionella arrangemang som vi kan koppla till den svenska staten påverkar svenska organisationer genom tvingande institutionellt tryck till att anamma de institutionaliserande perspektiven. Det finns även en ambition till att regeringen skall agera förebild för mångfaldsarbete genom företag med statligt ägande. Dock sträcker sig texter från dessa institutionella arrangemang inte längre än till det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet. Istället finner vi de flesta uttrycken för accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet, där vi även återfinner den multikulturella modellen, framför allt i diskursen som utgörs av texter hos de största svenska företagen. Studien bidrar, genom adderandet av institutionell teori, till en ny, mer pluralistisk syn på mångfaldsperspektiv än vad tidigare litteratur har illustrerat. / This study is addressing the concept of workplace diversity in the Swedish context. The concept has been discussed in Sweden since the late 1990´s, but still there are confusions about what workplace diversity really is, and what impact it has on particular organizations. Further, the concept is in the Swedish context associated with a high degree of governmental involvement which, as of late, has been focused on influencing organizations toward a multicultural model. However, some argue that there is little experience of a multicultural model in the Swedish practice. Those companies that work with diversity do so mostly out of economic reasons, in search of external capital and not in an integrative way.The purpose of this study is to investigate which perspectives on diversity there are in different Swedish organizations and how these can resemble, or differ from, the multicultural model that is advocated by the societal discourse. By means of institutional theory as a reference, the results are then discussed to explain why possible discrepancies in the discourse around workplace diversity between different levels of society may arise. Qualitative analysis of discourses throughout several levels of society is conducted with a cross-sectional design with a sample of public documents such as websites, policy documents, sustainability reports and annual accounts from relevant institutional arrangements in a macro-perspective, and in a micro-perspective; from the largest Swedish companies and a random sample of large, Swedish companies. A total of 70 companies and six institutional arrangements are analyzed. We have an abductive approach, where the analysis is initially conducted by means of a frame of reference around perspectives on diversity, which is further developed with the addition of institutional theory in light of our findings.We find that three perspectives on diversity; reinforcing homogeneity, the color-blind perspective and the fairness perspective can be said to be institutionalized in the Swedish context, with a strong focus on the gender dimension of diversity. The perspectives of access and integration-learning cannot be said to be institutionalized in the Swedish context, but can instead be seen as fashionable. The institutional arrangements we can associate with the Swedish government influence Swedish organizations by means of coercive institutional pressure to adapt to the institutionalized perspectives. There is also an ambition to act as a role model concerning diversity management through companies owned by the State. However, the texts we analyze deriving from these institutional arrangements stretch no further than to the color-blind perspective and the fairness perspective. Instead, we find the most expressions for the access perspective and the integration-learning perspective, where we also find the multicultural model, in the discourse consisting of texts deriving from the largest Swedish companies. The study contributes, by the addition of institutional theory, to a more pluralistic way of describing the perspectives on diversity, than illustrated by previous literature.The thesis is written in Swedish.