Syftet med studien var att undersöka hur narrativ påverkar agency i spel. För att kunna analysera och beskriva narrativen i artefakten användes narratologisk terminologi och analys. Spelgenrer togs upp för att konkretisera artefaktens design och koppla den till spel för konsumentmarknaden. Frågeställningen för studien löd: Hur påverkas en spelares uppfattning av agency i ett spel av den narrativa kontexten? En kvalitativ forskningsmetod där strukturerade intervjuer och fältobservation användes. Deltagare testade två versioner av en artefakt och resultaten mellan de två urvalsgrupperna analyserades sedan. Resultaten visade att den narrativa kontexten inte påverkade spelares uppfattning av agency på ett märkbart sätt. Artefakten fick dock majoriteten av deltagarna att uppleva agency vilket tyder på att narrativ kontext inte är viktigt för att skapa agency genom spel. Vidare forskning kan göras med liknande experiment med och utan explicita narrativ och med andra typer av artefakter för att få fram mer specifika resultat.

Environmental storytelling är något som kan verka enkelt men är mycket komplext. Det är något som låter spelaren, likt en detektiv, undersöka ledtrådar och dra slutsatser ifrån dessa. För att förstå detta i grunden krävdes kunskap inom berättande och teori om uppbyggande av narrativ. Detta följdes sedan av kunskap inom mise-en-scéne, environmental storytelling och människors tolkning och deras sammankopplande av de bitar de har framför sig. Det sista var information om hur objekt uppfattas genom inbjudande till handling tillsammans med form. Dessa teorier appliceras sedan på objekt för att skapa ett visuellt berättat narrativ i en spelmiljö. Tillsammans med en kvalitativ intervju som kvantifierades för resultat fick undersökningen resultat. Den visade på att korrekt designade objekt med specifika fysiska tecken var relativt framgångsrika på att förmedla ett specifikt, skrivet narrativ, bildat av fyra separata händelseenheter.

Detta arbete syftar till att undersöka verksamma historielärares uppfattning om narrativ historieundervisning. Den didaktiska pendeln har svängt i takt med de trender som färgat undervisningen och den narrativa traditionen har kommit och gått. Narrativ undervisning är ett omdiskuterat ämne men dess fördelar har sedan 1980-talet etablerats i allt större utsträckning, trots det lyser den berättande läraren med sin frånvaro i majoriteten av de svenska klassrummen. Den befintliga forskningen kring narrativ historieundervisning har sällan riktats mot verksamheten på mellanstadiet, vilket denna studie har haft som huvudsakligt fokus. Under de genomförda intervjuerna beskriver verksamma historielärare på mellanstadiet hur de förhåller sig till narrativ historieundervisning samt hur de upplever att narrativ undervisning påverkar deltagande individer. Utifrån den samlade definitionen av narrativitet, vilken grundar sig på teoretiker som Rüsen, Karlegärd och Fines, analyseras intervjuerna. Studien visar att verksamma historielärare har en mycket bred syn på begreppet narrativitet och gärna använder sig av externa medier hellre än att bedriva den klassiska formen av narrativ undervisning. Trots att den berättande läraren verkar lysa med sin frånvaro ser de intervjuade lärarna mycket positivt på andra former av narrativitet i klassrummet och har ambitioner att utöka detta arbete ytterligare, men att yttre faktorer gör att de känner sig begränsade.

Bakgrund: Organtransplantation är den enda möjligheten till överlevnad när en persons organ inte längre fungerar tillfredsställande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av livskvalité efter organtransplantation. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev hur personer upplevde livskvalité efter organtransplantation; att känna tacksamhet; att uppleva hälsa och att livet kom tillbaka, att leva med mörka känslor och tankar trots hälsa, att lära sig leva med omgivningens förväntningar, att acceptera den nya livssituationen. Slutsats: Personer som genomgått organtransplantation upplevde ökad livskvalité, hälsa, hopp och välbefinnande. Trots det fanns det blandade känslor av ångest, oro,tankar om döden, förväntningar från omgivningen och rädsla för avstötning. Personerna genomgår en förändringsprocess där de går från sjuk till ett liv med bättre hälsa, där harsjuksköterskan en viktigt roll.

Denna intervjustudie har genom en narrativ teori och metod undersökt förskollärares berättelser om ett skolförberedande arbete i förskolan. Den narrativa analysen har kunnat visa hur de beskriver ett skolförberedande arbete i termer av långsiktiga perspektiv på hur barnen kan rustas för framtiden – inför skolan och livet. Den verksamhet som beskrivs av dessa förskollärare har ett holistiskt synsätt på ett skolförberedande arbete, med läroplanens mål och riktlinjer som en ram runt detta. I berättelserna finns ett tydligt narrativ kring omsorgen om barnet och att ge dem de bästa förutsättningarna. Det skolförberedande arbetet tar sin utgångspunkt i barnens intressen, men också de behov som förskollärarna tycker sig se hos barnen. Fokus ligger främst på att stötta och utveckla barnens sociala kompetens, självständighet, trygghet, ansvar, inflytande, samt olika typer av kunskaper och lärande. I berättelserna lyfts också kontinuitet och tydlighet kring övergångarna till förskoleklassen och en samverkan och kommunikation med förskoleklassens lärare fram som viktiga faktorer i ett skolförberedande arbete. Ur dessa berättelser växer det fram en bild av att förskolan är viktig och att den kan ge positiva effekter i barnens liv genom en stöttande omgivning och positiva tidiga erfarenheter.

I detta arbete har jag undersökt hur användningen av H.P. Lovecrafts text Ex Oblivione som utgångspunkt till mitt komponerande har påverkat den musikaliska formen i mitt orkesterverkmed samma titel - Ex Oblivione. Syftet är att få bättre förståelse av vad som händer i mitt komponerande när jag använder en text som utgångspunkt för förmedlandet av ett narrativ, och på så sätt förhoppningsvis berika mitt framtida komponerande. Jag har med hjälp av litteratur reflekterat över hur texten kan ha påverkat formen på olika nivåer. Genom att analysera mitt stycke och dess arbetsprocess med hjälp av loggbok och sparade arbetssessioner i notskrivningsprogrammet Sibelius kom jag fram till att texten främst påverkade mitt styckes storform och estetik. Genom att dyka djupare i begreppet form undersökte jag begreppet mikroform och dess betydelse i mitt stycke. Mikroform innebär strukturen på den mindre nivån, som motiv och fraser. Jag kom fram till att mikroformen i mitt stycke påverkades av en generativ process i stället för texten.

Detta arbete undersöker musik som förmedlare av narrativ och bidragande till dramaturgi i spelet Ori and the Will of the Wisp (2020). Studien innehåller en överblick av tidigare forskning som finns inom ämnet var liknande studier har utförts. Målet med denna undersökning var att se om musik, skriven specifikt för en spelsekvens i ett datorspel, utan några visuella intryck kan ge visuella föreställningar som överensstämmer med det som händer i spelsekvensen. En intervju med fyra personer med erfarenhet av att spela datorspel utfördes. Respondenterna fick svara på frågor om musik och dess funktion i datorspel, följt av ett blindtest där de fick lyssna på musik från ett datorspel utan att veta dess ursprung eller kontext. Resultatet visade att respondenterna fick föreställning om narrativ, dramaturgi och händelser. Respondenterna beskrev även likartade händelser och miljöer. Studien skulle kunna ha gynnats av ett större antal deltagare för mer data. Trovärdigheten i resultatet kan ifrågasättas på grund av det begränsade antalet respondenter. I framtida studier skulle en större datainsamling kunna göras med en bredare analys av olika implementationstekniker för att undersöka hur dessa påverkar upplevelsen.

Arbetslöshet är ett brett socialt fenomen som påverkar en stor del av befolkningen i någon utsträckning. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetslöshet porträtterats och hur det beskrivs ha påverkat de enskilda användarnas livssituation på internetforumet Familjeliv. För att genomföra studien har en kvalitativ netnografisk metod använts. Metoden innefattar ett betraktande av texter som skrivits på internet. Materialet har analyserats med en tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet i studien är att det framkommer olika beskrivningar av arbetslöshet, både positiva och negativa perspektiv. Begränsningar i relationer och ekonomi samt en känsla av hopplöshet beskrivs vara en följd av arbetslösheten. Resultatet visar även på hur det är att söka ett arbete efter en period som arbetslös och det ansågs svårt att möta arbetsgivarens krav och förväntningar. Resultatet överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen inom området, däremot finns vissa skillnader, exempelvis beskrivningen av arbetslöshet som något positivt. När resultatet var fastställt tillämpades KASAM-teorin för ytterligare förståelse av det som framkommit i resultatet. KASAM-teorin förklarar hur motståndskraftig en individ är gentemot påfrestningar i livet och att känslan av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är de faktorer som ökar eller minskar motståndskraften. I analysen kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt den valda teorin. Slutsatserna är att arbetslöshet innebär en stor påfrestning för den enskilde i form av bland annat psykisk ohälsa, ekonomiska begränsningar och svårigheter i jobbsökandet, samt att det krävs mer stöd från professionella vid arbetslöshet.

Denna uppsats är en reflektion kring verket First Contact, ett designdokument som utforskar möjligheterna kring ickelinjära narrativ i datorspel. Verket och denna text är skrivna som examensarbete av Petter Nordqvist under våren 2009.   Verket analyseras utifrån litteratur kring ickelinjära narrativ och andra datorspel. Genom denna analys visas hur verket skiljer sig från andra spel och vilken effekt detta har.   Slutsatsen pekar på hur narrativ kan formas på många sätt i spel, det sätt som presenteras i verket är inte det enda eller ens nödvändigtvis det bästa sättet. Men det är ett sätt som absolut ger spel möjligheten at innehålla väldigt ickelinjära narrativ.

I detta arbete undersöker jag den berättande kvalité jag finner inom vissa improviserade jazzsolon. Denna kvalité har varit intressant att undersöka för att få utökade kunskaper inom improvisationskonsten och att hitta pedagogiska redskap för att undervisning i improvisation inte ska fastna i instrumentteknisk färdighet och harmonisk medvetenhet. Arbetet tar upp teorier om narrativ ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv men tar också upp idéer om narrativ i musikalisk kontext. För att undersöka berättande improvisation har jag analyserat två jazzsolon där jag upplever denna kvalité, genomfört en intervju, spelat in egna improvisationer med en ensemble innan och efter jag praktiskt undersökt berättande improvisation. Inspelningarna har sedan spelats upp och diskuterats med en fokusgrupp. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan teorier om narrativ och berättande improvisation men att vägarna dit är många och att det är svårt att peka på objektiva företeelser som skapar detta.