No description available.

This paper will detail the prototyping and subsequent production of an digital narrative experience utilizing the theories of Vladimir Propp. The prototype will examine the theories detailed in Propps Morphology of the Folktale. It will implement Propps narrative functions according to a general scheme, connected by connectives. The prototype will dynamically generate narratives according to this scheme. Finally, this paper will draw conclusions about the advantages of a Propp-based system of narrative generation and the narratives produced compared to other digital narratives, such as hypertext.

Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet. Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.

The present study is the result of research collaboration where participating teachers and a researcher have jointly analyzed and reflected over experiences from professional training and professional work in order to develop an understanding of skills and knowledge that are relevant to the professional development and professional lives of teachers. The focus is on four female primary school teachers’ stories. Certain things run through these stories. They are (i) a quest for professional development, (ii) a strong commitment to teaching and (iii) an ongoing identity-building process. The overall purpose of the thesis is to identify and describe these processes and thus contribute meaningful knowledge to the debate on teacher professional development within the Swedish educational landscape. Two questions have been particularly important. These are: – What individual and structural conditions and processes appear to be important for professional development and career choice? – Which key events and turning points can be identified in teachers’ lives and work, focusing on the early years of the occupation and how can these be understood? The professional life stories have a chronological structure and they have been organized around three time periods. One of these is The Road to the profession, including teachers’ stories about their background, school experiences, past professional life and what has influenced them to take the step to become a teacher, and experience from their education. The second is the first years in the profession. This is the period covering the first three years of working life after teacher education. It depicted a diversity of experience and the experience of strenuous and stressful work situations in which new teachers, with high aspirations, confronted at times unanticipated work assignments and challenging conditions for which they did not always feel fully prepared. However, as well as these tensions of development there also appears to be a period of intense and stimulating knowledge development in which the teachers experienced opportunities to put their ideas about education, development, cooperation and educational projects to the test. Through this they say that they developed professionally in a way that strengthened their professional identity. The continuing work history period is the third period. It includes experience from the three year period following the first years in the profession. Here the teachers describe a process of establishment at each workplace, where the teachers’ continuing quest for educational development and change is in the fore, as is an aim toward further professional development and greater stability in the professional role. / <p>Disputationen sker fredagen den 17 december 2010, kl 13.15, Hörsal D203, Högskolan i Borås, Allegatan 1</p>

Fysisk aktivitet i samband med cancer är inte en självklarhet i vårdsammanhang. För vissa personer kan det dock bli en drivkraft att få röra på sig och på så vis må väl trots sin sjukdom. Sjukvården måste våga belysa frågan om livsstil i mötet med patienten för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Forskning visar att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. Det har också visat sig att den som redan drabbats av sjukdomen bättre klarar av behandling, som cellgifter och strålning, om fysisk aktivitet utövas. Även rehabiliteringsfasen kan underlättas om den drabbade har en sund livsstil med mycket rörelse. Vi har tittat närmre på hur patienten upplever fysisk aktivitet då de lever med en cancersjukdom. Genom att ta del av tre självbiografier, skrivna av cancerdrabbade kvinnor, kunde vi se ett tydligt samband. Den fysiska aktiviteten hade en positiv effekt på kvinnorna, både mentalt och kroppsligt. I vår studie såg vi att upplevelsen av sjukdomen är individuell och även inställningen till fysisk aktivitet. Detta är något som sjuksköterskan bör ha i åtanke då vården planeras för patienten.

I kandidatarbetet granskar vi hur berättande i digitala spel kan ske genom enbart visuella medel, varav text är exkluderat. Syftet med denna artikel är att utforska och skapa en förståelse för hur olika berättarverktyg kan inverka på hur spelaren upplever, tolkar och sammansätter ett narrativ baserat på sin omgivning. För att en undersökning skulle kunna ske utformade vi två gestaltningar i form av spelmiljöer där vi använde oss av olika metoder för berättande i varierande grad. Speltester utfördes med hjälp av medietekniska studenter från olika inriktningar vilket resultaten sammanställdes från, och reflekterades kring effekten de utvalda berättarverktygen haft. / In this bachelor thesis we examine how narration in a digital game can be accomplished through visual means exclusively, written text excluded. The purpose of this article is an exploration in understanding of how different tools for narration can affect how the player experience, interpret and compile a narrative based on their surroundings. The analysis was made possible through the formation of two game environments, to which we applied different methods of narration to varying degrees. Game tests were performed with the help of undergraduates in media technology from different fields, where of the results were compiled from and we reflect upon the effect our chosen narrative tools had. / Far Away

Bakgrunden beskriver att leva med cancer innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Tidigare forskning visar att lidandet innebär psykisk, fysisk och emotionell kamp samt en kaotisk tillvaro. Problemformuleringen beskriver hur sjuksköterskans medvetenhet av patienters upplevelser att leva med cancer är betydande för att kunna vårda utifrån livsvärldsperspektivet och därmed lindra lidande. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med cancer. Studien är kvalitativ med narrativ metod och resultatet baseras på fyra självbiografier som är skrivna under pågående cancerbehandling och skildrar patienters upplevelser av att leva med cancer. Resultatet visar att leva med cancer innebär en brist på kontroll och att vara i ovisshet. Att hitta ett förhållningssätt till att leva med cancer och stöd av omgivningen ger en känsla av kontroll. Att leva med cancer innebär en känsla av att inte räcka till och orsakar lidande. Den drabbade pendlar mellan att leva i hopp och förtvivlan. Att leva med cancer beskrivs som att se livet utifrån ett nytt perspektiv och livet tas inte längre för givet. Diskussionen belyser att leva med cancer innebär ett behov av stöd från vårdpersonal och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara ser till sjukdomen utan hela individen för att kunna stötta patienten att uppleva välbefinnande. Ett reflekterande förhållningssätt och djupare förståelse om patienters upplevelser av att leva med cancer kan leda till att sjuksköterskan vårdar utifrån patientens förutsättningar.

Today in 2015 the game industry grows and games become more advanced. This leads to that the ways interactive media such as games portray their narrative are also improving. Therefore we chose to examine what factors affected how five experienced gamers viewed the narrative in the game Dear Esther (The Chinese Room, 2012) the first time they played it. The investigation used stimulated recall in order to collect data and the data were analysed with the help of the EPP methodology. Our study showed there was a diversity in how the game’s narrative was perceived and that a number of factors affected the interpretations of the narrative. These factors were organised in four categories: exploration, feeling and atmosphere, player experience, and identification with the player character and theories around the narrative. A fifth category evaluation of the storytelling, described the player’s thoughts about the way the narrative was told. Our main conclusion was that the factors affecting the way players perceived the narrative of the game varied much depending on who played the game and what their regular experience of games were. For example some were more affected by environment and monologue while others was more affected by earlier experiences of how games used to work. The respondent’s perception of the game narrative were also affected by their own thoughts and theories around the narrative and what might have happened. We could also see there were several different thoughts and opinions on how the narrative style of the game worked and three participants thought it worked well. / Idag 2015 publiceras fler och mer avancerade spel än någonsin tidigare. Hand i hand med denna utveckling borde också utvecklingen av de narrativ som spel kan berätta gå. Därför undersöker vi i denna uppsats vilka faktorer som påverkade uppfattningen av narrativet i Dear Esther hos fem spelvana personer som tidigare inte spelat spelet. Undersökningen gjordes med hjälp av stimulated recall och data analyserades med hjälp av EPP-metoden. Vår studie visade på en stor spridning av upplevelserna och en mängd faktorer som påverkade upplevelsen av narrativet. Dessa faktorer delade vi in i olika kategorier. Dessa var Utforskning, Känslor och stämning, Spelarvana samt Identifikation med berättarkaraktären och teorier kring narrativ. En femte kategori kallad Värdering av berättartekniken beskrev hur spelarna uppfattat spelets berättarteknik. Den främsta slutsatsen vi kan dra är att de faktorer som påverkade hur respondenterna uppfattade Dear Esther och dess narrativ varierade mycket beroende på vem som spelade. Vissa av respondenterna påverkades mer av omgivningar och monologer, medan andra påverkades mer av sin egen vana och insikt i hur spel bör fungera. Alla påverkads dock mycket av sina egna tankar känslor och teorier kring vad som en gång hänt. Vi kunde också se att det fanns olika tankar och åsikter angående hur berättartekniken i spelet ansågs fungera och tre av respondenterna ansåg att det fungerade bra.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan.   Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.