Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W. Bush som bär ansvaret för kriget. Undersökningen visar även att skildringen av kriget tillhör en diskurs om maktförhållanden där USA har en framträdande roll.

Denne magisteroppgaven omhandler forholdet mellom politisk ledelse og styrkebidrag i internasjonale koalisjonsoperasjoner. Oppgaven undersøker opplevd problematikk som følge av de forventninger politisk ledelse stiller til styrkebidraget, og viktigheten av gjensidig forståelse og folkets støtte til den militære styrken. Magisteroppgaven er bygget opp av to kvalitative undersøkelser. Fire plausible forventninger politisk ledelse kan ha stilt til norske styrkebidrag avdekkes i forundersøkelsen. I hovedundersøkelsen valideres disse gjennom intervjuer, hvor opplevelsene til tidligere sjefer for slike bidrag legges til grunn. Analysen av intervjuene viser at det finnes betydelig problematikk i det å håndtere motstridende forventninger fra ulike hold som styrkesjef, og påpeker også årsakssammenhenger for når dette oppstår. Den viser at folkets støtte og anerkjennelse er noe sjefene opplever som viktig, og peker blant annet på at Forsvarets ledelse kan ha en mer fremtredende rolle her.

No description available.

I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.

The study describes six upper secondary school students’ thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils’ life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.  Furthermore the aim with this study is to identify, describe and to look at possible patterns that may be found within the stories of the students' stories, and to let any common descriptive concepts culminate from the found. In addition, the study aims to investigate students' views on an according to them ideal mentoring. Inspired by the grounded theory the study has been conducted using a hermeneutic narrative approach with qualitative in-depth interviews. The choice of students was done by purposeful strategic sampling from four secondary schools. The results show that the mentorship is relevant to the students' choice of adaptation strategies in the study situation and that the students have different experiences and perceptions of mentors significance, function and utility, partly due to the of the students perceived offered mentoring. The results also show that there are some similar perceptions of the participating students about what are important and desirable characteristics of mentors and an ideal mentoring. One possible conclusion to draw from the study's findings is that it may be very important for secondary school students to have access to a mentor during the study period and that students need to have a regular time set aside for access to mentoring function. Another possible conclusion to draw is that a personal commitment from the mentor is an important factor influencing the student's perception of mentorship. As a summary, the results also show patterns that express the common needs and desires of the students to get more information about the possibilities of mentoring and to get a genuine demonstrated interest and commitment from mentors, together with a sensitivity to detect which support the student needs. / Denna studie beskriver sex gymnasieelevers tankar och berättelser om mentorskap och mentorer i gymnasieskolan. Mentorskapet har här blivit studerat med ett hermeneutiskt synsätt utifrån ett elevperspektiv, influerat av den fenomenologiska människosynen. Syftet med studien är att beskriva några elevers livsvärldar och försöka tolka och förstå hur de beskriver och förklarar sina beteenden i relation till mentorskapet och deras nyttjande av sina mentorer.  Vidare är syfte att identifiera, beskriva och se på eventuella mönster som går att finna utifrån elevernas berättelser och låta eventuella beskrivande respektive eventuellt förklarande begrepp mynna ur det funna. Därtill är målet med studien slutligen att undersöka och beskriva hur ett eventuellt idealiskt mentorskap ser ut eller skulle kunna se ut enligt eleverna själva. Inspirerad av grundad teori genomfördes en fåfallstudie genom narrativa djupintervjuer av sex gymnasieelever från fyra gymnasieskolor inom ett och samma län. Resultatet av studien visar att mentorskapet har betydelse för elevers val av anpassningsstrategier i studiesituationen och att det hos eleverna finns olika erfarenheter av och uppfattningar om mentorers betydelse, funktion och nytta, vilket bland annat visar sig bero på det av eleverna uppfattade erbjudna mentorskapet. Resultatet visar också att det finns vissa gemensamma uppfattningar hos de deltagande eleverna kring vad som är viktigt respektive önskvärt avseende egenskaper hos mentorer samt ett idealiskt mentorskap. En slutsats möjlig att dra av studiens resultat är att det kan vara mycket betydelsefullt för gymnasieelever att ha tillgång till en mentor under studietiden samt att eleven behöver ha regelbunden avsatt tid för tillgång till mentorskapsfunktionen. En annan slutsats möjlig att dra är ett personligt engagemang från mentorn är en viktig påverkande faktor för elevens uppfattning om mentorskapet. Summerat visar resultatet också mönster som uttrycker ett gemensamt behov och önskemål hos eleverna att få mer information om möjligheterna med mentorskapet samt ett genuint visat intresse och engagemang från mentorer tillika lärare, ihop med en lyhördhet från dessa att känna av vilket stöd eleven behöver.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av – och är som intervjuare även medskapare av – en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner. Muntlig berättelse berättar om händelser – men är också en händelse i sig. För genomförandet valdes halvstrukturerad och tematiskt guidad intervju för att få ett så djupt svarsresultat som möjligt. Jag träffade informanten vid två tillfällen och spelade in intervjun, som sedan transkriberades. Resultatet som jag kunnat utläsa är att informanten Lisas musikaliska socialisation kom igång relativt sent, men tog fart efter en julavslutning i femte klass. Hon är uppvuxen med den effektivitet och rationalitet livet på en bondgård för med sig, vill inte gärna prata om sina känslor och hatar att misslyckas. Mina slutsatser är att självkänsla är komplext – beroende av olika variabler och kan skifta ganska kraftigt beroende på arena. Självbilden (i relation till sång) är även den mycket komplex och beroende av flera samverkande faktorer, så som till exempel sång - och musiksocialisation, men även av andra faktorer under uppväxten kopplat till såväl familj och miljö, som skola. Detta har jag också sett exempel på i undersökningen.

Denna studie handlar om ett datorspels potentiella narrativitet och har som mål att undersöka skillnader och likheter i narrativiteten mellan datorspelet och en klassisk roman. Detta har analyserats utifrån Vladimir Propps strukturalistiska analysmodell som innehåller 31 funktioner. Resultatet av denna studie visar att datorspelet som undersöktes har en narrativ funktion och att det fanns stora likheter i funktionerna hos datorspelet och romanen.

No description available.

This thesis is a process oriented case-study. The studied case is a interactiondesignassignment of a databasevisualisation and the process. The goalis to do this according to the ways of a screenwriter.When the computers spread from the military and university's into homes all around the world the computers and the programs had to becomeeasier for the users to understand and use. User interfacedesign became more and more important and companies like Apple put a lot of resources intothe designprocess. This quite new and evolving area of research, interactiondesign, has been forced to search for methods in other areas like lm, gamedesign, psychology and behavioural science. The area still needs to evolve and keep looking for new methods to bring the area forward.In this thesis the methods of a screenwriter is used in a interaction designwork.The main advantage of the screenwritingprocess might be the focuson the users feelings. This aspect was noted by Adam Connor during his speech at the conference InteractionEleven last year. Though Connor hasn't been writing any articles on this domain, it surely is an interesting aspectthat can help bring interaction deign forward. This thesis proves that it is possible to conduct a interaction designwork according to a screenwriters workingprocess with some advantages compared to common interactiondesignprocess.