<p>Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.</p>

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a. kläder påverkar barnets position i statushierarkin på skolan. Hur barnen gör detta kan variera och vissa försöker ställa sig utanför ”popularitetstjafset”, medan andra tar till förtryckande taktiker för att själva stiga i status. Vi har undersökt detta genom att intervjua sju ungdomar i åldrarna 15-18 år om deras upplevelser i mellan- och högstadiet. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat med en fenomenologisk analysmetod för att kunna förstå hur barnen upplever att kläder påverkat dem. För att tolka våra resultat har vi använt Goffmans dramaturgiska perspektiv och Adler &amp; Adlers beskrivning av klickar. En artikel som betytt väldigt mycket för oss under planerandet av denna studie är Jon Swains artikel The Right Stuff som utforskar hur klädsel påverkar barnen i en brittisk mellanstadieskola. / The purpose of this stydy is to contribute to the understanding of how clothing affects the popularity among children. Our results show that clothing affects popularity and status i a complex interaction with other factors, such as behaviour and associates. Clothing becomes an important factor for popularity sometime during the ages middle school. This is when the children begin to care about theirs, and others, clothing. They have to relate to a social game where clothing affects their position in the status hierarchy. How they relate to this game may vary and some of them try not to compete for popularity, while others act opressively in order to gain status. We have studied this by interviewing youths ages 15-18, on their experiences during junior school. We have interpreted these interviews with an phenomenological method of analysis in order to understand how the youths experience the effects of clothing. We have used Goffmans dramaturgical perspective and Adler &amp; Adlers description of clique dynamics in order to better understand this phenomenon. Jon Swains article The Right Stuff has proven to be of great aid during the planing of our stydy. In his article he explores how clothing affects the children in a junior school in england.

Introduktion: Sexuella övergrepp är ett omfattande folkhälsoproblem som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader samtidigt som det får en rad allvarliga psykosociala hälsoproblem för offren. I Sverige är den mest utsatta gruppen unga tjejer och majoriteten av sexuella övergrepp bland unga begås av jämnåriga förövare. Trots det saknas forskning kring sexuella övergrepp bland unga jämnåriga. Studien syftar därför till att studera förekomst, bakgrundsfaktorer och hälsoaspekter av utsatthet för sexuella övergrepp av en jämnårig och undersöka om det förekommer könsskillnader gällande olika hälsoaspekter.   Metod: Studien är en tvärsnittsstudie som baseras på datamaterial som samlades in till den nationella kartläggningen ”våld mot barn 2016”, med ett deltagarantal på 4741 elever (ca 15-17 år).  Studien presenterar beskrivande statistik som prevalenser och korsanalyser (Chi-2-test). Binära logistiska regressioner har gjorts för att analysera om utsatthet för sexuella övergrepp av jämnårig är relaterat till specifika bakgrundsfaktorer samt olika hälsoaspekter. Till sist justerades bakgrundsfaktorer och hälsoaspekter genom multivariata logistiska regressionsanalyser för att kontrollera för kön, boendesituation, funktionsnedsättning, föräldrarelaterade faktorer, födelseland och familjeekonomi. Resultat: Nästan var tredje flicka och knappt var tionde pojke har utsatts för sexuella övergrepp av en jämnårig. De bakgrundsfaktorer som är starkt relaterade till sexuella övergrepp av jämnårig är att vara flicka, ha en funktionsnedsättning, ha en förälder med egna problem och att inte bo med båda sina föräldrar. Var femte elev som hade utsatts för sexuella övergrepp av en jämnårig var samtidigt multiutsatt. De som utsatts för sexuella övergrepp av jämnåriga hade sämre utfall i alla hälsoaspekter än de som inte utsatts för det och alla hälsoaspekter var vanligare hos flickor jämfört med pojkar. Slutsats: Majoriteten av alla typer av sexuella övergrepp begås av en jämnårig samtidigt som sexuella övergrepp av jämnårig sågs ha oberoende effekt på mental hälsa. En femtedel av de som utsatts för sexuella övergrepp av jämnårig är dock multiutsatta och behöver uppmärksammas mer då tidigare forskning visat att den här gruppen är extra sårbar och drabbas av psykisk ohälsa i större utsträckning än de som inte är multiutsatta. Den här studien har bidragit med kunskap om en grupp som tidigare inte har studerats enskilt och den här nya kunskapen kan komma till användning i det våldspreventiva arbetet på alla nivåer i samhället.