Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer. För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet. Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation. De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den. Genom kortare samspel i leken avstannade leken då pedagogen slutade kommunicera med barnen. Det framkommer härigenom att pedagogens samspel och kommunikation med barnen är viktigt för hur leken sedan utvecklas.

Studien skrivs inom ramen för förskollärarprogrammet inom utbildningsvetenskap. Syftet med studien var att ta reda på hur barns samspel och kommunikation fungerade i en mångkulturell förskola. Vi har observerat barn i åldrarna 3-4 år. Frågorna som vi ville ha svar på var: Hur samspelar barn med varandra i den fria leken på en mångkulturell förskola? Vilken typ av kommunikation förekommer i samspelet?   Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i bakgrunden talas det om uppdraget i och fördelar med ett mångkulturellt samhälle. I resultatet framkommer att barnen kommunicerar i samspel med varandra med hjälp av det verbala språket, kroppsspråket och det emotionella språket. Genom att kombinera de olika språken kan barnen lättare uttrycka sig. Resultatet visar att det emotionella språket och kroppsspråket har stor betydelse för barnen i den mångkulturella förskolan, barnen söker också varandras uppmärksamhet ofta och på olika sätt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur och varför barnen använder sig mycket av det emotionella språket i samspelet med varandra. Slutsatsen i arbetet blev att barnens användande av multimodal kommunikation gjorde det lättare för barnen att kommunicera och samspela med varandra.

Syftet med denna studie var att belysa varför förskollärare väljer att avbryta barns fria lek inomhus. Genom att observera och intervjua förskollärare kunde vi upptäcka anledningen till avbrott i barns fria lek. Vi använde oss av det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs tankar i fokus, eftersom det perspektivet överensstämmer med mycket av det som finns skrivet i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010). Vi kunde utifrån vår insamlade data, urskilja fem huvudsakliga anledningar till avbrott. Dessa fem var tidsbegränsning, regler, konflikter, rutiner och normer. Tidsbegränsning var den centrala anledningen när barn använde lärplattan och under konflikter handlade det mycket om att de vuxna på ett vertikalt sätt löste konflikter åt barn i stället för att på ett horisontellt sätt lösa konflikter tillsammans med barn. Rutiner var något som styrde hela verksamheten och inte gick att rucka på. Detta medförde att barns fria lek respektlöst bröts vid flertalet tillfällen. Att förskollärares medvetenhet kring normer är en avgörande faktor för barns fria lek, var också något som framkom när förskollärare avbröt fri lek för att barn frångick de osynliga normer som fanns. Det framkom även en avsaknad av barnperspektiv och horisontell kommunikation. Slutsatsen vi drog av detta arbete var att vår förståelse av förskollärares avbrott i barns fria lek blev nyanserad, men inte på ett sådant sätt som vi hade hoppats på. Detta då denna nya förståelse grundades i att de vuxna går in med ett vuxenperspektiv i barns fria lek och är vertikala i sitt sätt att avbryta den.

Bakgrund: Det finns många tänkbara orsaker till att pedagoger deltar i barn fria lek. Exempelvis kan barnen behöva stöttning i sin lek, miljön behöver utformas på ett sätt som främjar barns lärande och utveckling, dessutom ges pedagogen möjlighet att observera barnen. Pedagogens makt syns tydligt i samspelet med barnen och tar olika uttryck beroende på situation.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge en fördjupad förståelse för pedagogers agerande i relation till barns lek.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att ta del av pedagogers egna tankar kring barns lek i sitt yrkesutövande. Resultat: Resultatet i vår studie visar att pedagogers deltagande i barns fria lek påverkas av olika faktorer i verksamheten. Vår analys resulterade i tre teman och under dessa teman skapades ett antal subteman. Detta sammanfattas under rubrikerna definition av fri lek, organisation och pedagogens olika roller och dessa presenteras i vår resultatdel.

Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på tre förskolor har i arbetet med barns fria lek i inomhusmiljön. Vi genomförde en kvalitativ studie och observerade pedagogers förhållningssätt till barns fria lek. Detta skedde på tre olika förskolor i tre olika kommuner med barngrupper där barnen var i samma ålder, tre till fem år. Vårt resultat har visat vikten av pedagogers förhållningssätt till barns fria lek i inomhusmiljön. Resultatet visar stora skillnader mellan pedagogers förhållningssätt och bemötande i barns fria lek. Resultatet visar också på vikten av rik inomhusmiljö som lockar till lek. Trots medvetenheten påverkas pedagogers handlande av de begränsande ramfaktorer som finns i verksamheten, så som tid, rutiner och styrda aktiviteter.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring förskollärares förhållningssätt till barns fria lek. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken och även hur förskollärare beskriver och förklarar de lekstrategier som barn använder sig av. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua åtta förskollärare kring deras roll i den fria leken. Vi har valt att spela in intervjuerna för att kunna vara mer närvarande vid intervjuerna och dessa har sedan transkriberats. Resultatet visar att respondenterna anser att det är av vikt att vara närvarande och lyhörd, passiv eller aktiv men även att låta barn få äga den fria leken. Slutsatsen av denna studie är att förskollärarna arbetar aktivt med att vara där barnen är genom att de placerar sig strategiskt i lokalerna för att kunna stötta barn i att hitta strategier vid den fria leken.

In this study we will present what causes influence pupils in the after-school program to end up in conflicts. The aim of this study is to investigate after-school teachers' perceptions of why conflicts occur in the after-school program. For the collection of our empirical material we chose qualitative interviews. The interviews took place in two different schools where we interviewed four after-school teachers from each school. The two schools are located in different parts of Stockholm, where one school is located in a multicultural area and the other in a monocultural area. We chose these schools in order to see what similarities and differences may cause conflicts to arise. In the analysis of the empirical material we used Vygotskij’s socio-cultural perspective as well as Thomas Jordan's perception about conflicts.The results of the study showed that there are a variety of reasons that cause conflicts to arise in the after-school program. The three most important factors that have emerged are the environment, the pupils 'social competence and the after-school teachers' knowledge of conflicts. Despite the demographic differences of the schools, the results were very similar. The clear difference between the schools was a social norm that influenced the pupils in the multicultural area to end up in conflicts.

Förskollärare och barnskötare ställs inför olika val i förskolan i förhållande till den fria leken. Det är en anledning till att det kan bli problematiskt om förskollärare och barnskötare inte vet hur de ska förhålla sig till den fria leken, eftersom leken är en central del i utbildningen. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärare och barnskötares förhållningssätt till barnens fria lek, vilket har gjorts med hjälp av en webbenkät. Vi har analyserat resultatet utifrån det didaktiska perspektivet och tre ut­gångspunkter som läroplanen kan tolkas utifrån den existentialistiska, systematiska och deliberativa utgångspunkten. Resultatet visar bland annat att den existentialistiska utgångspunkten uttrycks främst samt att det finns didaktisk medvetenhet hos förskol­lärarna och till viss del hos barnskötarna. Slutsatsen av studien är att alla utgångspunk­ter behövs för att uppnå det som styrdokumenten ger uttryck för samt att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till den fria leken.

Denna studie bidrar med kunskap om byggmaterialets potential med fokus på matematiska aktiviteter för barn i fyra till fem års ålder. Vi har undersökt vilka matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med när de använder sig av byggmaterial i den fria leken och vilken kommunikation som uppstår. Vi har gjort icke-deltagande observationer med barn i fyra till fem års ålder. Vi har utgått från Bishops sex matematiska aktiviteter och ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vår empiri. Resultatet visar att under den fria byggleken ges barnen många tillfällen att möta matematiska begrepp och utbyta matematiska kunskaper med andra barn. Vad barnen använder och hur de bygger påverkas i samspel med varandra.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter. En slutsats vi kan dra är att samtliga fyra förskollärare är överens om att barnen utvecklas i den fria leken. I sina svar om vad den fria leken betyder för barnet och dess utveckling kan man se en viss skillnad i deras medvetenhet om vad som är fri lek och vad som påverkar den. Forskningen vi läst om barns lek menar att det är en fördel för pedagoger att medverka i leken, vilket även några av våra intervjuade förskollärare menade. Nästa alla förskollärarna är gärna med och leker, de ser även till att barnen kan återuppta sin lek efter en aktivitet. De är alla väldigt måna om barnens lek men svarar olika på när man kan avbryta den.