Teachers`availability for play   Preschool teachers' involvement in their children's free play. Syftet med undersökningen är inriktad på att få en ökad kunskap om hur delaktiga förskollärarna är i barnens fria lek. Undersökningen belyser hur förskollärarna värderar den fria leken som verktyg för delaktighet och inkludering. Förskollärarnas förståelse för att använda den fria leken i värdegrundsarbetet är framträdande genom deras förmåga att inta ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung ur Vygotskijs tankegångar om att man lär genom sociala interaktioner i sociala sammanhang. Undersökningen använder sig av en fenomenografisk ansats med en kvalitativ metod. Den består av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor till verksamma förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att medvetenheten för att använda sig av den fria leken som metod varierar. Lek och lärande hör starkt ihop. Förhållningssätt och brist på resurser minimerar mängden lärartillfällen för barnen. Exkluderade förskollärare i leken påverkar barnens möjligheter för delaktighet och inkludering.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån pedagogerna är medvetna  om den omedvetna rörelsen och om de flätar samman leken så rörelsen sker på ett lustfyllt sätt. Pedagogens har en stor roll när det gäller att inspirera och locka till all sorts rörelse. Metoden i denna studie är ett kvalitativt synsätt och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med olika pedagoger. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori och med fokus på mediering, som innebär hur människan använder olika redskap för att förstå och kommunicera med omvärlden.   Resultatet visar att oplanerad rörelse finns så gott som dagligen på förskolorna men att det ser olika ut. Några förskolor anser att den fria leken är viktig för barnen och prioriterar det och menar att rörelsen kommer in i leken. Andra förskolor anser att barnen borde få mer fri lek men de måste planera verksamheten för att följa styrdokumenten. På samtliga förskolor är de ändå överens om att det gynnar leken om pedagogerna finnas nära barnen för stöttning och vägledning.   Utomhusmiljön var den arena som var bäst lämpad till rörelse, samtidigt som det även visade sig att det i utemiljön fanns stora skillnader, beroende på pedagogerna sätt att arbeta.   I analysen kunde utläsas, utifrån respondenternas svar, att rörelsen är en tolkningsfråga för hur stor plats den får ta och hur vi väljer att arbeta. Vi anser att rörelsen bör få mycket plats i verksamheten och också att denna kan flätas ihop i olika ämnen, så barnen upplever rörelsen mer positiv. Vi upplever att rörelsen anses som mindre prioriterad, då den endast nämns vid två tillfällen i styrdokumentet. De visar därför på att det krävs en förståelse hos pedagogerna för att rörelsen måste få ta plats och att de ser rörelsen som viktig. Men även en kunskap om att man bör växla mellan olika aktiviteter under dagen.

För att ta reda på elevers och pedagogers inställning till rastaktiviteter och om de anser att det ska förekomma mer styrd verksamhet under skolrasterna genomfördes denna intervjustudie av 10 personer från en grundskola (3 erfarna pedagoger och 7 elever, årskurs 2-6). Resultatet visar att pedagogerna ansåg att den fördelning mellan fri lek och styrda aktiviteter som idag existerar på skolrasterna är lagom och att barnens utveckling inte ytterligare främjas av någon förändring med mer styrd verksamhet under rasterna. Pedagogerna framhöll att det är viktigt att den fria leken ges utrymme på rasterna men också att varje rast ska erbjuda styrd aktivitet. Man poängterade därför vikten av att skolan får behålla dagens personalresurser så att de styrda aktiviteter som förekommer på rasterna leds av kvalificerade pedagoger. Eleverna för sin del var mer ambivalent inställda, de tyckte att lärarna ibland ingriper för mycket i deras rastaktiviteter men huvudsakligen var de positivt inställda till en ökning av de styrda aktiviteterna i trygghetsskapande syfte. För att under rasterna skapa denna trygghet och kunna erbjuda styrda aktiviteter krävs resurser i form av kompetenta och hängivna pedagoger.

Sammanfattning Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek. Metod Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter. Resultat Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.

The study is about playing and learning in preschool. We have chosen to focus on preschool teachers way of thinking about the role of free play for children's learning. We also want to get ideas on how the preschool teachers thoughts can be configured in their activities. We have chosen to base the study on the following issues: What thoughts do preschool teachers have regarding the importance of free indoor play for children's learning? In what ways does preschool teachers describe the free indoor play being portrayed in the occupation and what effect do these have on children’s learning? Our interest is that we want to find out about the preschool teachers experiences and how they think about the role of the play for children's learning in preschool and how this can be perceived and described by the preschool teachers. Because of this, we believe that the qualitative research interview is the most suitable method for this study. We chose to visit two Reggio Emilia preschools in Stockholm city where we interviewed a total of six preschool teachers who work with children of different ages. The preschool teachers have different experiences depending on their age and the number of years they have worked in the preschool. We have chosen to start from three different theoretical starting points for this study. We focused on Vygotsky's view of the socio-cultural perspective on the role of play in children's learning. We also chose to focus on Fröbel’s view of children's play. Furthermore, we write about Malaguzzi who is the founder of the Reggio Emilia Institute, which places great emphasis on the importance of the environment for the play and children's learning. The results of the study showed that all preschool teachers agreed that the free play is important and valuable for the children. Because children spontaneously play with others, they have the opportunity to discover new experiences that help them to understand their surroundings. In the result, it emerged that the indoor environment has an important role for the children's play and learning. In conclusion, the study's results showed that the play is the foundation of children's lifelong learning.

No description available.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det. Resultatet visar att pedagogen har en central roll när det gäller såväl samspel som utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Enligt förskollärarna handlar det om att man som pedagog ska vara lyhörd och delaktig i barns samspel i leken. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet i denna studie var att undersöka hur barn konstruerar genus i den fria leken på förskolan. Studien var av kvalitativ karaktär och utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Observation av barn i den fria leken var den valda metoden för datainsamling och denna registrerades med hjälp av observationsschema och ljudinspelning. Resultatet visade att barnens konstruktion av genus kom till uttryck i lekrollerna genom barnens olika sätt att använda kropp, röst, uttalanden och handlingar beroende på lekrollernas kön. Dessutom visade resultatet att genus konstruerades på olika sätt i barnens förhandlingar utifrån kläder, hårlängd, sättet att prata, användande av nikotin och vänlighet. Slutsatser vi dragit utifrån diskussionen av resultatet är att genus är föränderligt och att denna förändring sker i social interaktion mellan människor.

<p>Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar. Resultatet har visat på stora skillnader i pedagogernas uppfattningar men det finns även likheter i synsätt och värderingar. Vi ser en medvetenhet av den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling hos intervjupersonerna. Resultatet visar också att pedagogerna anser tidsutrymmet för fri lek som tillfredsställande samt att pedagogstyrda aktiviteter på förskolan har samma värde som den fria leken. Vi analyserar resultatet utifrån olika perspektiv som har framkommit ur intervjupersonernas uppfattningar. I diskussionsdelen utgår vi ifrån våra frågeställningar där vi även kopplar in teori och tidigare forskning.</p>