<p>Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken. Vi har kommit fram till att leken är mycket viktig för barnets utveckling och att förskolan är pedagogiskt upplagd för barnen och deras lek.</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Abstract   Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.   I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.   Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.   Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas. Syfte Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte? Metod Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit. Resultat Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats. Resultaten visar i korta drag att det finns en enighet mellan förskollärare och fritidspedagoger när det gäller den fria lekens betydelse. En viss skillnad mellan förskollärare och fritidspedagoger kunde ses genom att de senare lyfter fram social kompetens som en av de viktigaste aspekterna av vad barnen lär sig genom leken, medan förskollärarna till större del ser leken som ett redskap för att på ett lustfyllt sätt möjliggöra all form av inlärning. Både förskollärare och fritidspedagoger ser sin roll som observerande och avvaktande i leken, och att om de går in i leken är det i första hand för att avstyra bråk eller för att förhindra att någon gör sig illa.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel. Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan. Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta. Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar. Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken. Det resultat som framkommit är att pedagogerna anser den fria leken vara viktig för barns utveckling och lärande. Pedagogerna finner också att det är i den fria leken som barnen befäster många kunskaper och skapar nya erfarenheter. Forskning visar att den fria leken inte alltid är vad den ser ut att vara. Den kan även innebära att barnen upplever en känsla av att inte duga och att de känner sig utanför.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta fram förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de stöttar barn som exkluderas i den fria leken. Åtta förskollärare har intervjuats för att ta del av deras uppfattningar och arbetssätt. Det insamlade materialet har i resultatet kategoriserats utifrån återkommande teman och mönster. Resultatet visar att förskollärares agerande har stor betydelse för barns lek och kamratrelationer samt för att förebygga att exkludering inte sker i barngruppen. Förskollärare behöver vara närvarande i den fria leken för att kunna hjälpa barn att lära sig de lekkoder som behövs för att kunna leka och samspela med andra. Barn som utesluts i den fria leken bör uppmärksammas och bekräftas av förskollärare för att höja barnets självkänsla. Förskollärare bör även reflektera över sitt förhållningssätt för att förebygga att exkludering inte sker samt främja barns kamratrelationer. Det anses även vara betydelsefullt för barns lek och relationer att förskollärare arbetar för att uppnå acceptans för känslor i barngruppen.