Uppsatsen belyser två förskolors syn på fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek på förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del där vi jämför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har två olika pedagogiska inriktningar, varav en är Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. Frågor vi har tagit hjälp av i vårt examensarbete är: Hur ser pedagogerna på den fria leken i de båda förskolorna samt på vilket sätt deltar pedagogerna i barnens lekar?För att söka svar på frågorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer. Detta för att skapa en helhetsbild där både intervju och observation kompletterar varandra. Deltagarna i vårt arbete består av fyra stycken pedagoger varav två är förskollärare, en är fritidspedagog och en är barnskötare. Vi gjorde observationer på en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år.De viktigaste resultaten i vår studie är att skillnaderna mellan de två förskolorna inte var så stora, utan samtliga pedagoger var överens om att leken var viktig för barnen som kunskapskälla och social arena. Pedagogernas deltagande i barnens lekar skilde sig en del åt. På Safiren hade förskolan ett förhållningssätt att stödja barnen i bakgrunden och att inte gå in och dominera barnens lekar, vilket observationerna också visade. Nyckelord: fantasi, fri lek, förskollärare, miljö, pedagoger.

Syftet med den här studien har varit att tolka barns uppfattningar om deras inflytande i den fria leken. Studien har vi designat utifrån kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med barn. Intervjuerna har kännetecknats av fiktiva scenarion där dockor har använts för att komma åt barns uttryck för deras uppfattningar. Studiens resultat har landat i tre kategorier: Dels handlar det om institutionella faktorer som behandlar hur förskolan i sitt arbete får ta hänsyn till en rad olika aspekter. Rutinsituationer är en utav dessa aspekter och regler en annan, som utformats för att kunna planera en verksamhet utifrån barns bästa samt diverse styrdokument. Nästa kategori blev förskolans miljö som har visat sig ha betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Den sista kategorin benämndes vem bestämmer över den fria leken där det framkommit hur barnen uppfattar sitt inflytande kontra fröknarnas. De tre kategorierna har alla gemensamt att det framträtt att barn både uppfattar sig ha inflytande men också uppfattningar om att de inte har inflytande. I slutändan har vi tolkat att det hela handlat om ett givande och tagande, fröknar och barn emellan där kompromisser kan ses som en lösning för att gynna barns inflytande i den fria leken. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.

Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers relation till barns fria lek i förskolan, utifrån ett makt- och styrningsperspektiv. För att kunna få syn på detta har vi använt oss av en kvalitativ studie med observationer som metodval. Under våra observationer har vi tagit hjälp av ett observationsschema för att se hur pedagogerna agerar under barnens fria lek och vilka tekniker som eventuellt används för att styra barnen till och från olika lekar. Studien har genomförts på två förskolor i två olika kommuner, där barn i åldrarna tre-fem år har befunnit sig. Utifrån studiens syfte har ett resultat synliggjorts, där fyra kategorier vuxit fram baserat på olika tekniker pedagogerna styr barnen i deras fria lek. Kategorierna är pedagoginitierad lek,reglering mot önskvärd lek, disciplinerande teknik och inne- och uteslutande teknik. Ofta upptäckte pedagogerna lärandepotentialen i barnens lekar och leken blev således riktad åt det hållet. En del av barnens lekar avbröts relativt omgående för att de antingen upplevdes för högljudda eller rörliga, eller i förebyggande syfte för att minska konflikter. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet är att undersöka om och hur fritidslärare uppfattar den fria leken som utveckling för barnen på fritidshemmet. Vi vill även undersöka fritidslärares pedagogiska förhållningssätt gentemot den fria leken samt aspekter fritidslärarna ansåg hämmar eller främjar den fria leken i fritidshemmets verksamhet. Resultatet i den här studien visar att fritidslärare anser att den fria leken är viktig för barnens utveckling i olika perspektiv bland annat både socialt, mentalt och motoriskt. Fritidslärare har ett pedagogiskt förhållningssätt där de använder den fria leken som en metod att uppfylla fritidshemmets uppdrag och mål. Det framgår även att aspekter som material, lokaler och fritidslärare själva har en påverkan i vad som hämmar samt främjar den fria leken. Det lyfts bland annat fram erspektiv kring vardagliga rutiner och lekens prioritering som ett argument till hämmande och främjande för den fria leken. Metoden för att utföra den här studien har sin grund i kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram empiriskt material för den här studiens resultatoch analysdel

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.

No description available.

My essay is describing a dilemma of my own experience, of how you as a teacher should relate to the children´s free play at preschool and how you as a teacher relate to children´s invitations to play. The dilemma consists of whether preschool teachers should be participants in the children´s free play or merely be present at the side of the play and also what impact the teacher´s authority has in children´s free play. In the essay, I explore the concept of "free play". The purpose of my essay is to highlight the different perspectives of free play and the teacher´s participation. I do that by reflecting in terms of the scientific essay. The questions I have formulated based on my dilemma is: - Do I , as a teacher, have something to contribute with in children´s free play? - Am I, as a teacher, an authority that interferes with children´s free play and makes them adapt to my rules or can I instead serve as a support and inspiration in the free play without the play taking place on my terms? - What is actually free play?

Denna studie fokuserar på att undersöka hur yngre barn interagerar med varandra. Detundersöks om yngre barn använder tillträdesstrategier samt vilka strategier som i så fallförekommer. Följdfrågan till detta är om valet av tillträdesstrategier skiljer sig beroende påålder. Vi har upptill detta reflekterat kring olika faktorer kopplat till forskning som kan ha enpåverkan på hur barn interagerar med varandra.Syftet till denna undersökning är att se hur barn interagerar med varandra under fri lek. Frågorsom arbetet ska besvara är:- Vilka tillträdesstrategier används?- Är det skillnad på tillträdesstrategier beroende på barns ålder?MetodUndersökningen använder en kvalitativ metod med observation som redskap. Som stöd tillobservationerna har vi använt analytiska fältanteckningar, vilket innebär att vi skrev stödord iett löpande protokoll. Fältanteckningar från observationerna skrevs sedan om från stödord tilldetaljerad text. Inför resultatet har vi kodat datainsamlingen för att finna mönster.ResultatResultatet av undersökningen visade ett annat resultat än teorin. Vi fann fem olikaåterkommande tillträdesstrategier. De tre strategier som förekom minst av dem viuppmärksammade var väntar på inbjudan, visar ett liknande beteende som lekande barn ochcirkulerande. Strategin väntar på inbjudan innebär att barnet som inträdde väntade på att självkunna acceptera eller neka en inbjudan. Visar ett liknande beteende som lekande barn innebäratt barnet som inträdde först iakttog en lek innan den närmade sig med en efterliknelse avlekens innehåll. Cirkulerande innebär att barnet höll sig i rörelse och iakttog leken på avstånden lång stund innan ett närmande av en lek skedde. Den näst mest förekommande strateginvar icke verbalt inträde till lek. Innebörden av strategin är att barnen lekte bredvid varandrautan att visa tecken på att vilja interagera med varandra. Den mest vanligt förekommandetillträdesstrategin hos yngre barn var lekstörande inträde. Det innebär att barnet som närmadesig leken antingen tog ett föremål eller förstörde någonting i leken. Vi kunde se att det skiljdesig i val av tillträdesstrategier beroende på ålder till viss del. Barn, oavsett ålder, valde olikaformer av tillträdesstrategier. Det framgick tydligt i undersökningen att barn drogs till vuxnaoch detta, precis som vi befarade, försvårade undersökningens syfte att observera under frilek.