Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers relation till barns fria lek i förskolan, utifrån ett makt- och styrningsperspektiv. För att kunna få syn på detta har vi använt oss av en kvalitativ studie med observationer som metodval. Under våra observationer har vi tagit hjälp av ett observationsschema för att se hur pedagogerna agerar under barnens fria lek och vilka tekniker som eventuellt används för att styra barnen till och från olika lekar. Studien har genomförts på två förskolor i två olika kommuner, där barn i åldrarna tre-fem år har befunnit sig. Utifrån studiens syfte har ett resultat synliggjorts, där fyra kategorier vuxit fram baserat på olika tekniker pedagogerna styr barnen i deras fria lek. Kategorierna är pedagoginitierad lek,reglering mot önskvärd lek, disciplinerande teknik och inne- och uteslutande teknik. Ofta upptäckte pedagogerna lärandepotentialen i barnens lekar och leken blev således riktad åt det hållet. En del av barnens lekar avbröts relativt omgående för att de antingen upplevdes för högljudda eller rörliga, eller i förebyggande syfte för att minska konflikter. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen &amp; Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson &amp; Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism

När man börjar läsa in sig på dagens forskning som rör just nyexaminerade lärare blir det väldigt snabbttydligt att det är en krävande och hektisk vardag som väntar dem. De nyexaminerade lärarna mötersvårigheter i den kollegiala kommunikationen, vilket ökar stressen i deras vardag. Syftet med det härarbetet är således att, med språket i fokus, undersöka övergången från matematiklärarstudent tillmatematiklärare på nära håll. För att göra detta har jag använt mig av begreppen diskurs, positioneringsamt bilden av den önskvärda läraren, vilka alla är sammanflätade med språket och går att koppla tillsåväl ett kritiskt som ett diskursteoretiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett i form av fyrasemistrukturerade intervjuer med en och samma deltagare, som går under pseudonymen Gert. Analysenkan i stora drag beskrivas i tre steg. För det första analyseras vilken diskurs som framträder i ett givetcitat. Därefter analyseras hur Gert positionerar sig inom denna diskurs. Slutligen undersöks om det finnsen koppling mellan denna positionering och någon av bilderna av den önskvärda matematikläraren.Studien visar att Gerts positioneringar på olika sätt förändras inom samtliga diskurser, men tydligast dåhan börjar arbeta på universitet istället för på högstadiet. I resultatet synliggörs samtliga av de fyrabilderna av den önskvärda läraren, men den mest framträdande bilden hos Gert är the constantlyimproving teacher. Vidare diskuteras även två ytterligare bilder, nämligen den lyhörda läraren och denbekväma läraren.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger i förskolan anser är önskvärd samt icke önskvärd lek i förskolans verksamhet. Studien förankrar sig i Basil Bernsteins (1924–2000) teori om inramning. Det insamlade materialet består av tolv stycken intervjuer med verksamma pedagoger och deras utsagor kring vad de anser är önskvärd och icke önskvärd lek i förskolan. Resultatet visade att det var lättare för pedagogerna att beskriva vad de ansåg var icke önskvärd lek än önskvärd lek. Det mest centrala i resultatet om önskvärd lek var att pedagogerna ansåg att önskvärd lek är lek som är inkluderande där alla barn får vara med. Sett till vad pedagogerna ansåg var icke önskvärd lek så var det främst lek där barnen riskerar ta fysisk eller emotionell skada. Enlig vår analys kunde samma typ av lek omslutas antingen av en stark eller en svag inramning utifrån de intervjuade pedagogernas svar. / The purpose of this study is to investigate what active educators in preschool consider is desirable and undesirable play in preschool activities. The study is rooted in Basil Bernstein's (1924–2000) theory of framing. The collected material consists of twelve interviews with active educators and their statements about what they consider is desirable and undesirable play in preschool. The result showed that it was easier for educators to describe what they considered is undesirable play than desirable play. The most central thing in the result about desirable play was that the educators considered that desirable play is play that is inclusive where all children can participate. Seen to what the educators considered about undesirable play it was mainly play where the children could risk taking physical or emotional harm. According to our analysis, the same type of play could be embraced either by a strong or a weak framing based on the interviewed educators response.

The purpose of this essey is to investigate whether and if so how women's separatist music rooms can create an extended acting space for female musicians. To do this, I have conducted an interview study of organizers and former music participants at the organizations Popkollo and Femtastic. The analytical discussions is held with the theoretical approach of Judith Butler's "heterosexual matrix" and Cecilia Björck's interpretation of Michel Foucault's "The gender disciplinary gaze". The results show that the main reason to choose women's separatist music room has been a longing to ”take place” and to ”get to the be yourself". Furthermore, the results show that the room enabled a liberation from outsiders ideal images of the "mild" and "fragile" female musician, whereupon more expressive positions was made possible. The study also reveald a dilemma in a balance to be liberated, but at the same time adapt to popular music gender-coded ideals. Furthermore the results show that in this context it is sometimes perceived as disfavouring to be coded as both a female artist and a feminist. This is because of the tendency to be seen and treated as a homogenous group with a common political agenda. Finally, I note, however, that women's separatist music room at least can create possibilities for an extended acting space as the informants has expressed a development both personally and musically.