Syftet med denna studie är att undersöka om och hur elevernas sätt att resonera kringbiologiska fenomen förändras under den tid de genomför sin gymnasieutbildning inaturvetenskap. Hur förklaras dessa fenomen av eleverna och hur har elevernas sätt attresonera kring biologiska fenomen förändrats under tiden de går på gymnasietsnaturvetenskapliga program? Största delen av forskningen på området undersöker hursättet att resonera förändras för barn mellan 1 och 12 år.Denna studie använder en kombination av två tidigare väl verifierade metoder för atttydliggöra hur elevernas resonerande förändras. Frågeformuläret BCI och de treresonerandekategorierna antropocentriskt-, teleologiskt- och essentielltresonemang. Tvågrupper av elever deltog i studien, en från årskurs 1 och en från årskurs 3 pånaturvetenskapliga programmet. Båda elevgrupperna svarade på ett frågeformulär ochslumpade elever deltog i semistrukturerade intervjuer.Studien visar på en tydlig förändring av sättet att resonera mellan årskurs 1 och årskurs3. Det essentiella sättet att resonera är dock lika vanligt i båda grupperna. Kunskap omhur eleverna resonerar kring naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa läraren attsynliggöra sambanden mellan till synes orelaterade missuppfattningar. Läraren har dåstörre möjlighet att hjälpa eleverna till bättre förståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka innehåll med avseende på begreppsanvändningen i två matematikböcker för årskurs ett. Vi har analyserat vilka begrepp som används i elevböckerna inom områdena subtraktion och addition. Vi har valt begrepp av typen processbegrepp och har sett att de i böckerna ofta står som del av instruktioner i en text utan någon förklaring till innebörden. Utifrån analysen har vi försökt definiera vilka av dem som skulle kunna ses som de grundläggande begrepp som det i läroplanen (Skolverket, 2017) står skrivet att eleverna ska lära sig. Grundläggande begrepp har här definierats som de begrepp som är vanligast förekommande, detta då en starkt läroboksbaserad undervisning kan göra de begreppen till dem som eleverna möter mest. Vårt resultat visar att det med denna definition är olika begrepp som i läromedlen kan ses som grundläggande.

Swedish abstractFöljande studie är ett examensarbete för grundskolan 4-6 fördjupningsämne No – teknik. Bakgrunden till studien är att jag under utbildningen fått höra att man bör arbeta med naturvetenskapliga begrepp. Under praktik har jag uppmärksammat att elever möter många olika begrepp och funderat över hur man skall arbeta med det i undervisningen. Tidigare forskning visar på att naturvetenskapliga texter är svåra för eleverna att förstå. Forskning visar också på att många lärare utgår från läromedlen i sin undervisning vilket medför att det finns en relevans för mer forskning inom detta område. I studien har fyra läromedel studerats enligt metoden innehållsanalys med fokus på ämnesspecifika begrepp inom ämnet fysik och arbetsområdet ellära. Studiens frågeställningar är: •Vilka begrepp används inom olika läromedel, kopplat till arbetsområdet elektricitet i fysik för årskurs 4-6 ? •På vilka sätt framställer olika läromedel de centrala begreppen gällande elektricitet i texten? •Vilken betydelse har läromedel i kopplat till begrepp och språkutvecklande arbete? Resultat visar på att eleverna möts av många nya begrepp i ett enstaka arbetsområde. Enligt resultatet finns en begreppsmedvetenhet hos läromedelsförfattarna då texterna arbetar med både nyckelord, fetstilade ord samt att man kan klicka på ord och få en förklaring eller definition av detta. Läromedlen använder även olika representationsformer i form av text, bild, videor, högläsning för att anpassa till eleverna. Analysen visar att läromedlen skiljer sig vad det gäller utvalda nyckelord och hur de arbetar med dessa. I diskussionen lyfts för och nackdelar med de digitala lärportalerna samt lärarens viktiga roll för språkutvecklande arbete.

Syftet med den hät studien är att se vilken erfarenhet pedagoger inom förskolan har av kemi och kemiska begrepp och hur dessa används i verksamheten. Som metod har jag valt att använda mig utav en kvalitativ intervju som är av semistrukturerad karaktär. Mitt resultat visade på att det var flera av pedagogerna som upplevde en stor osäkerhet på vad ett kemiskt begrepp är och attt de sällan eller aldrig använde sig utav dem.

”Det är med språket som instrument man synliggör matematiken ” Löwing (2011: 33). Denna studie redogör genom en undersökning, hur det matematiska språket och de matematiska begreppen är utvecklade och förankrade i elevernas diskurs i klassrummet under lektionstid samt om och hur läraren planerar för att underlätta begreppsinlärningen för eleverna mellan lektionspassen. Genom en komparativ och kvalitativ fältstudie där observationer och inspelat material som analyserats med hjälp av CA-metoden, utgör det empiriska materialet, besvaras följande frågor:  Vilka matematiska begreppssvårigheter stöter eleverna på och vad beror det på?  Hamnar eleverna i en diskurs utanför problemet och vad kan det bero på?  Hur arbetar läraren förebyggande för att inte svårigheter i text och diskurs ska uppkomma?  Hur korrigerar och underlättar läraren sin undervisning för att undvika matematiska svårigheter för eleverna?   Resultatet visar att eleverna ej har en tillräcklig utvecklad och eller förankrad begreppskunskap. Detta beror till viss del på lärarens otillräckliga genomgång av de matematiska begreppens innebörd. Eleverna hamnar ofta i diskurser utanför ämnet, vilket kan härledas till bland annat för avancerade uppgifter. Läraren arbetar inte i enlighet med sin egen utsaga om hur denna skulle förebygga svårigheter för eleverna eller korrigera sina lektioner för att undvika de matematiska svårigheter som uppkommer.

<p>Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.</p>

<p>Det är viktigt att undervisningen i skolan bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för olika begrepp, som inte begränsas till utantillärning av definitioner där begrepp reduceras till meningslösa fakta. Ett annat ord för den förståelsen är begreppslig kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilket omfattning två läroböcker i ämnet samhällskunskap inbjuder till just begreppslig kunskap.Genom kritisk närläsning analyseras de båda böckernas behandling av begreppen diktatur och demokrati. I botten för den begreppsliga kunskapen finns ett antal förmågor, och närläsningen utgår från ett urval av dessa i analysen av läroböckerna:</p><p>Förmåga till personligt ställningstagande</p><p>Förmåga till kritiskt tänkande</p><p>Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum Förståelse för begreppens ursprung.</p><p>Textanalysen visar en stor skillnad på hur läroböckerna väljer att behandla de båda begreppen. Begreppet diktatur beskrivs relativt ensidigt med små möjligheter för läsaren att göra ett personligt ställningstagande eller tänka kritiskt. Begreppet demokrati behandlas mer utförligt och problematiseras på ett sådant vis som främjar de nyss nämna förmågorna. Begreppens ursprung behandlas knappt av läroböckerna.</p> / <p>To contribute to a profound understanding of various concepts, is an important aspect of teaching. The opposite; learning the definition of concepts by heart tend to turn the concepts into meaningless facts. Another word for this understanding is concept based knowledge. The intention of this paper is to examine to what extent two textbooks in civics invite to this concept based knowledge. By close reading, the textbooks are analyzed in regard to the concepts dictatorship and democracy. Underlying the concept based knowledge is a number of abilities, and the analysis is based on some of these: Ability to make personal standpoints</p><p>Ability to critical thinking</p><p>Ability to change perspectives and the understanding of others in time and space</p><p>Understanding the origins of concepts</p><p>The analysis of the textbooks shows a great difference in how they deal with the two concepts. The concept dictatorship is described relatively one-sided which gives the reader little opportunity to make personal standpoints or think critically. The concept democracy is dealt with more thoroughly and is also problematized in a way that supports the recently mentioned abilities. The origins of the concepts are hardly dealt with in any of the textbooks.</p>

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program. I enlighet med tidigare studier var tjejer mer intresserade än killar av biologi och killar var mer intresserade än tjejer av fysik. Killar var dock inte mer intresserade av fysik än av biologi. Tjejer som grupp hade en större spridning i intresse än killar som grupp, både sammantaget och inom varje program. Även elever på det samhällsvetenskapliga programmet hade som grupp en större spridning i intresse än de två grupperna som utgjordes av elever på det naturvetenskapliga programmet och elever på yrkesförberedande program.

Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bådestyrdokument och i forskning definierats och förklarats på olika sätt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats består av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad från en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frågan om vad begreppet slöjdprocess står för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfältet. Studien bygger på en sammanställning och jämförelser av sex forskare frånSverige, Danmark och Finland utifrån deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istället finns det flera sätt att både definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar också både beskrivningar av flera parallellt pågående processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pågående processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnämns främst Socialaprocesser &amp; Interaktion, Kommunikation – verbal &amp; icke-verbal, Problemlösning &amp; Intellektuella utmaningar, Psykiska &amp;Sinnliga processer samt Fysiska &amp; Kroppsliga processer. Kunskap i relation till elevens slöjdprocess kan utifrån studiens resultatöversiktligt indelas i slöjdspecifika kunskaper och allmänbildande kunskaper och där de allmänbildande kunskaperna framhävssom starkt kopplade till elevens slöjdprocess och det processorienterade arbetssättet i svensk grundskolas slöjdverksamhet.Utifrån studiens resultat blir det sammanfattningsvis tydligt att begreppet slöjdprocess har uttjänat sin förmåga att utgöra etttydligt begrepp. Det kan vidare ses som otillräckligt då den komplexitet som det processorienterade arbetssättet utgör, svårligenkan sammanfattas under ett begrepp; delarna försvinner lätt i helheten och därmed förståelsen för det processorienteradearbetssättet i svensk grundskolas slöjdverksamhet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.