Syftet med den hät studien är att se vilken erfarenhet pedagoger inom förskolan har av kemi och kemiska begrepp och hur dessa används i verksamheten. Som metod har jag valt att använda mig utav en kvalitativ intervju som är av semistrukturerad karaktär. Mitt resultat visade på att det var flera av pedagogerna som upplevde en stor osäkerhet på vad ett kemiskt begrepp är och attt de sällan eller aldrig använde sig utav dem.

Många upplever kemi som ett utmanande ämne att både undervisa och lära sig, huvudsakligen på grund av ämnets abstrakta natur som ofta upplevs som distanserad från elevens vardagliga erfarenhet. Denna studie har syftat till att undersöka vilka strategier som används av högstadielärare för att hantera utmaningarna vid undervisning om syra-bas-begreppet. Arbetet har berört hur samtliga tre nivåer i Johnstones triangel, nämligen makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk nivå, hanteras i undervisningen. Studien tar ett variationsteoretiskt perspektiv med kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare för att utforska deras perspektiv på undervisningen kring ovanstående begrepp. Fem huvudsakliga teman för utmaningar i samband med undervisningen av syra-bas har identifierats: (1) elevernas svårighet/utmaningatt förstå begreppen på den submikroskopiska nivån och (2) behovet av omfattande förkunskaper för att eleverna ska förstå begreppen. Vidare diskuteras vikten av: (3) att koppla syra-bas begrepp till vardagliga situationer/verklighet, (4) att använda olika representationer, (5) att förklara alternativa uppfattningar och missuppfattningar i samband med undervisning. Slutsatserna från studien betonar betydelsen av att använda effektiva förklaringsmodeller för att belysa den submikroskopiska nivån, framhäver vardagsexempel som en central faktor, samt understryker visualiseringsstrategiernas betydelse för att underlätta för elevernas förståelse. Dessutom poängteras att lärare måste bemöta alternativa uppfattningar och missförstånd hos elever och därigenom göra anpassningar i sin undervisning.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som NO-lärare i årskurs 7-9 upplever som viktiga för elevers förståelse vid undervisning kring begreppen oxidation och reduktion. Studien behandlar kemiundervisning utifrån tre olika nivåer, kritiska för förståelsen av ämnet kemi (Den kemiska tripletten) samt att inlärning sker i en social kontext. Studien utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Intervjuer genomfördes med fem olika högstadielärare för att klargöra vilka uppfattningar som finns kring undervisningen av begreppen. Studiens resultat pekade på tre svårigheter i samband med undervisningen av begreppen: svårigheter för eleverna att förstå begreppen genom den submikroskopiska nivån, begreppen kräver omfattande förkunskaper och betydelsen av att koppla kemiska begrepp till vardagen. De slutsatser som framkom handlar om användandet av bra förklaringsmodeller för att kunna uppfatta den submikroskopiska nivån, att använda vardagliga exempel som en viktig faktor samt slutsatser kring betydelsen av strategier för bestämning av förkunskaper och därmed göra förändringar i den egna undervisningspraktiken.