Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.

I den här studien har en naturvetenskaplig laboration genomförts som en gemensam aktivitet för en gymnasieklass som läser Biologi 1 och en språkintroduktionsklass som läser NO. Aktiviteten har sedan utvärderats med avseende på elevernas tillägnande av det naturvetenskapliga innehållet, deras användande av naturvetenskapligt språk, vilka kommunikationsvägar som uppstod, elevernas försök till samarbete, samt elevernas och lärarnas subjektiva upplevelser. Studien visade att den här typen av aktiviteter är genomförbara på ett mycket heterogent elevunderlag avseende både etniska-, sociala och förkunskapsmässiga faktorer. De naturvetenskapliga laborationerna har därmed en potential i att fungera som verktyg både i ämnesinlärning och som arena för integration. Vidare visade studien på behovet av kommunikationsverktyg utöver listor med ämnesspecifika ord och begrepp både för elever med svenska som andraspråk och med svenska som modersmål. För utveckling av det naturvetenskapliga språket föreslås en utförligare uppföljning av laborationsaktiviteten än den som gjordes inom ramen för den här studien.

I denna studie undersöks hur tvåspråkiga elever använder (beskriver hur de använder) modersmål under kemiundervisning. Syftet med denna studie är att bidra till ökade kunskaper om hur lärare kan stötta elever som ännu inte fullt behärskar undervisningsspråket under kemilektioner. Rapporter visar att elever som inte ännu behärskar undervisningsspråket får sämre betyg i naturvetenskapliga ämnen i skolan än eleverna som har undervisningsspråket som modersmål. Målet med denna studie är ge uppslag för framtida undersökningar inom området. Data inhämtades genom intervjuer med elever från en gymnasieklass i årskurs 1 som läser kemi. Undervisningen ägde rum på svenska men under lektionen fick eleverna som inte har svenska som modersmål möjlighet att använda sitt modersmål som resurs på tre olika sätt: de fick använda digitala verktyg (mobiltelefoner eller bärbara datorer), samtala med sina klasskamrater som delar deras modersmål eller få hjälp av modersmålstalande ämneslärare. Elevintervjuerna visade att eleverna använder sitt modersmål på olika sätt. Ibland hjälpte användningen av modersmålet eleverna att förstå innehållet bättre, men i vissa fall spelade det inte så stor roll.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att de nämnda resurserna behöver vara bättre samordnade för att ge bästa resultat och att eleverna då får den hjälp som de behöver. Elevers modersmålskunskaper och tidigare skolgång har stor betydelse för hur de lär sig kemi.

Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen för hur elever i grundskolans årskurs 1 – 3 använder och utvecklar sitt språk under ett tematiskt arbete i naturvetenskap. Genom deltagande observation i en åldersintegrerad klass med årskurserna 1 – 3 besvarades studiens forskningsfråga. I undervisningens olika situationer användes filmkamera, ljudinspelning och fältanteckningar som metod, vilket gav ett rikt datamaterial att analysera. Vid analysen av datamaterialet användes den fenomenografiska forskningsansatsen, i vilken fem kvalitativt skilda kategorier i elevernas sätt att samtala om ämnesinnehållet framträdde. För att ta reda på vilka faktorer som påverkade elevernas sätt att samtala användes även det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att eleverna i studien förändrar sitt naturvetenskapliga språk över tid. Förändringen i språket påverkades av olika faktorer så som användandet av material, artefakter och situationerna eleverna befann sig i samt att eleverna i hög grad approprierade lärarens språkbruk i undervisningen.

I ett sociokulturellt perspektiv är språket ett viktigt redskap för att förstå vår omvärld. Finns det brister i språket påverkar detta möjligheterna att tillägna sig och förmedla kunskap. I utomhusundervisningen har vi sett möjligheter att hjälpa elever att utveckla en förståelse för naturvetenskapliga fenomen och ställer oss frågan om vilka förutsättningar som ska till för att utomhusundervisningen ska ge alla elever möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga språk.Studien undersöker verksamma pedagogers erfarenheter av utomhusundervisning och språkutveckling. Syftet kan formuleras med tre forskningsfrågor som lyder:1. Vilket perspektiv på lärandet ligger till grund för hur verksamma pedagoger arbetar med språkutveckling inom NO-ämnena?2. Hur väljer verksamma pedagoger att arbeta språkutvecklande inom NO-ämnena, och vad ligger till grund för dessa val?3. Vilka eventuella möjligheter och hinder kan verksamma pedagoger se för elevens språkutveckling när utomhusundervisning inom NO-ämnena sker?Sju olika pedagoger intervjuas om deras erfarenheter av utomhusundervisningens samband med språkutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med en semi-struktur. Studien visar att utomhusundervisningens möjligheter till att utveckla elevernas naturvetenskapliga språk beror på lärarens kompetens. Om läraren erbjuder rikligt med tillfällen att samtala parallelt med att konkretisera begrepp och fenomen sker en språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>