Bakgrund: Av alla besök på en akutmottagning utgörs 40 % av personer som är ≥65 år. Mötet med sjuksköterskan är en central del av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskans bemötande och informationsdelning till patienten får således en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans informationsdelning kring diagnos och behandling, frekvensen av sjuksköterskans tillsyn samt generella bemötanden på en akutmottagning. Ett delsyfte var att jämföra om patientens ålder påverkade upplevelsen av sjuksköterskans bemötande och informationsdelning.  Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. En studiespecifik enkät utformades av författarna och delades ut till medicinskt färdigbehandlade patienter på en akutmottagning. Totalt samlades 60 enkäter in, 30 enkäter i åldersgruppen 18–50 år och 30 i åldersgruppen ≥65 år. Den insamlade datan analyserades med deskriptiv statistik och med ett Mann-Whitney U test.  Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de instämde helt på frågorna om de är nöjda med sjuksköterskans frekvens av tillsyn (n=44), information om diagnos (n=32), information om behandling (n=45) och generella bemötande (n=54). Mann-Whitney U testet visade ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna, förutom på frågan gällande hur nöjda patienterna var med sjuksköterskans tillsyn. Patienter ≥65 år uppgav sig vara mer nöjd med sjuksköterskans tillsyn än patienter 18–50 år, p=0,017.  Slutsats: Trots att majoriteten av respondenterna var nöjda med sjuksköterskans bemötande och informationsdelning, fanns det några respondenter som inte instämde alls. Det är viktigt att personalen inom akutsjukvården inte glömmer bort dessa patienter utan försöker möta alla på deras villkor. Mer forskning behövs för att förstå varför respondenterna svarat som de gjort.

I den här studien undersöks användningen av ett urval av nyord ur Språkrådets nyordslistor från 2015–2019. Syftet med undersökningen är att se hur stor kännedomen om nyord är, hur väl de kan förklaras, hur utbredd användningen är samt om det finns skillnader i användning mellan olika åldersgrupper. Undersökningen har gjorts i form av en webbaserad enkät med 170 medverkande informanter. Resultatet visar att informanternas kännedom om de undersökta nyorden är ganska låg och att deras rapporterade användning av nyord är ännu lägre. Störst kännedom har de äldsta åldersgrupperna och det är också de informanterna som i störst utsträckning använder nyorden. Slutsatsen blir att den här undersökningen bekräftar tidigare undersökningars resultat kring användningen av nyord. Dock bekräftas inte uppfattningen att det främst är ungdomar som känner till och använder nyord.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion. Har detta ökande konsumtionsbegär någon påverkan på semestrarens semestersyn?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med tio personer i två olika generationer, varav hälften var kvinnor och hälften män. Samt en uttömmande redogörelse för den svenska semesterns historia och en presentation av den tidigare forskning som bedrivits i ämnet.Resultat: I stora drag framkommer det att de viktigaste semesterfaktorerna för informanterna är att koppla av och resa bort. Yngre och äldre informanter skiljer sig åt genom att de äldres resor främst är inriktade på enbart geografiskt resmål, medan de yngres semester även delvis kan innehålla studier, personliga kontakter och/eller tillfälliga arbeten. Alla informanter uppger därtill att en viss dos av besök hos den närmaste familjen bör ingå någon gång under semestern, för att de ska känna att de haft en lyckad semester. En avgörande skillnad framkom genom att det bland de yngre informanterna fanns en tydlig tendens till stress inför semestern och vad som borde uträttas under denna tid och vilka ställen som borde besökas. Denna stressfaktor framkom inte bland de äldre informanterna. De yngre informanterna hade istället mycket lättare än de äldre informanterna att identifiera sig själva med ”den typiske turisten”. Semestern som konsumtionsfenomen ökade starkt bland de yngre informanterna, medan vikten av vad som verkligen företogs under semestern avtog i den äldre gruppen informanter. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer använder sig av de nya mediekanalerna. Uppsatsen behandlar det här ämnet och problemformuleringen lyder: Sker det en automatisk segmentering när organisationer väljer sociala medier som kommunikationskanal? Syftet med uppsatsen är att utforska om fördomen att endast yngre målgrupper nås genom sociala medier stämmer och om det sker en automatisk segmentering mot en ung målgrupp när organisationer väljer nya mediekanaler som kommunikationskanal.Uppsatsens undersökningsdesign är en fallstudie där Hemtex är uppsatsens fallföretag. För att få fram relevanta resultat i vår undersökning har en förstudie om hur Hemtex arbetar med sina sociala mediekanaler utförts. Vi har även intervjuat två experter inom sociala och digitala medier samt genomfört en skrivbordsundersökning där fokus har varit att få fram information och statistik om mediebeteende och sociala mediers utveckling. Uppsatsens resultat inom Internetanvändning och användning av sociala medier visar att det är en större andel unga än äldre som använder sig av kanalerna. Sett till statistiken som vi har haft att tillgå stämmer det alltså att det sker en automatisk segmentering till unga målgrupper när organisationer använder sig av sociala medier som kommunikationskanal. Dock sker utvecklingen inom sociala medier snabbt och undersökningens resultat visar att vissa äldre åldersgrupper ökar sin närvaro på kanalerna, vilket gör att studiens resultat kan ha begränsad tillämplighet tidsmässigt.A well mentioned phenomenon in recent years has been the rapid development of digital media and social networks. The technology has evolved from being something that was used occasionally for work and entertainment to become a necessity. The new media and networks are now an important part of many people&apos;s daily lives and affects how we absorb information, communicate and express our thoughts and ideas. In recent years more and more organizations have chosen to adopt social media as a part of their marketing strategy and business organizations have created company profiles on for example Facebook and YouTube to communicate with customers. Younger generations have grown up with technology and social media which is a journey that older has not been involved in. A perception many organizations have today is that only the younger generations use the different digital media channels. The essay deals with this subject and our definition of the problem is: when using social media as a communication channel, will the organization obtain an automatic segmentation? The purpose of this paper is to explore whether the prejudice that only younger audiences are reached through social media and if there is an automatic segmentation to a young audience when organizations choose new media channels to communicate. In this essay we use Hemtex as a case company. In order to obtain the relevant results of our investigation, a pilot study on how companies in the home textile industry is working with their social media channels is performed, three interviews with experts in social and digital media are implemented, and a desk study carried out where the focus has been to obtain information and data about media behaviour and social media development. The essay presents results in Internet usage and the social media usage, which shows that there is a higher proportion of younger people than older people who use the channels. As shown in the statistics that we have had available, it is true that there is an automatic segmentation to young audiences when an organization uses social media as a communication channel. However, the development in social media is rapid and the results of the essay show that certain groups of older people are increasing their presence on the social media channels. This shows that the results found in the study may have limited applicability in the future. The essay is presented in Swedish. / Program: Textilekonomutbildningen

Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.

Bakgrund: Äldre personer, 65 år och uppåt, bör vara fysiskt aktiva för ett hälsosammare och längre liv. Forskning har visat att muskelmassa och styrka minskar exponentiellt snabbare efter år 60 och muskelatrofi sker främst av typ 2 muskelfibrer. En minskad mängd muskelmassa är hos äldre starkt korrelerat med funktionsnedsättning, vilket resulterar i att regelbunden styrketräning därmed är en effektiv metod för att motverka sarkopeni hos äldre individer. Syfte: Syftet med studien var att studera kraftskillnader mellan olika åldersgrupper hos seniorer uppmätt på prestations-anpassat utomhusgym. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Totalt deltog 35 personer, 21 kvinnor och 14 män, som fick utföra fysiska maxtester på labb och utomhusgym. Resultat: Mann Whitney U-testet visade skillnader i maxstyrka mellan män och kvinnor 65+ i alla statiska maxtester, på 0.001-nivån. Vid könsuppdelning av åldersgrupperna var det en skillnad mellan männen på 0.05-nivån i roddrag, p=0.039, och bänkpress, p=0.028. Spearmans korrelationstest visade ett negativt samband på 0.01-nivån, p=0.005 mellan ålder och STS r = -0,466. Slutsats: Konklusionen av vår studie är att det inte fanns någon betydande skillnad i maxstyrka mellan åldersgrupperna 65-75 och 75+. Det fanns en skillnad i maxstyrka mellan män och kvinnor över 65 år. Vid könsuppdelning av åldersgrupperna fanns det en skillnad i maxstyrka mellan män 65-75 och män 75+ i roddrag och bänkpress, men hos kvinnor fanns det ingen skillnad i maxstyrka mellan åldersgrupperna 65-75 och 75+. Utifrån resultaten i vår studie kan därmed slutsatsen dras att både äldre män och kvinnor behöver styrketräna för att behålla styrka vid åldrande. / Background: Older people, aged 65 and over, should be physically active for a healthier and longer life. Research has shown that muscle mass and strength decrease exponentially faster after the age of 60 and muscle atrophy occurs mainly in type 2 muscle fibres. A reduced amount of muscle mass in older people is strongly correlated with disability, resulting in regular strength training being an effective method to counteract sarcopenia in older individuals. Purpose: The purpose of the study was to study strength differences between different age groups in seniors measured in a performance-adapted outdoor gym. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. A total of 35 participants, 21 women and 14 men, were asked to perform physical max tests in the lab and outdoor gym. Results: The Mann Whitney U test showed differences in maximum strength between men and women 65+ in all static max tests, at the 0.001 level. When splitting the age groups by gender, there was a difference between men at the 0.05 level in the rowingpull, p=0.039, and benchpress, p=0.028. Spearman's correlation test showed a negative correlation at the 0.01 level, p=0.005 between age and STS r = -0.466. Conclusion: The conclusion of our study is that there was no significant difference in maximum strength between the 65-75 and 75+ age groups. There was a difference in maximum strength between men and women over 65 years of age. When dividing the age groups by gender, there was a difference in maximum strength between men 65-75 and men 75+ in the rowing pull and bench press, but in women there was no difference in maximum strength between the age groups 65-75 and 75+. Based on the results of our study, it can therefore be concluded that both older men and women need strength training to maintain strength during aging.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

Title: Identity management on Facebook: a qualitative study in approaches to personal identity between two different age groups on the most public stage of our time (Identitetshantering på Facebook: En kvalitativ studie om förhållningssättet till den egna identiteten hos två olika åldersgrupper på vår tids mest offentliga scen). Number of pages: 43. Author: Isabelle Kåge. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall Semester 2010. University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University. Purpose/Aim: To identify differences in attitudes towards and management of personal identity onFacebook within two different age groups. Material/Method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources. Main results: Those in the younger age group present themselves differently depending on the person or persons with whom they are communicating. Those in the older age group however, present themselves in a more consequent matter based upon the visibility their actions have to all their friends on Facebook as a whole. The definitions of certain elements on Facebook, such as what constitutes private information or anexcess of photo-tags, differ between the two age groups. Comments and feedback differ in importance and effect between the two age groups. Those in the younger age group are more likely to modify their attitudes towards their identities based upon the functions of Facebook. Those in the older age group are more likely to modify their Facebook use based upon their attitudes towards their identities. Keywords: Facebook, identity, Goffman, Mead, generation, age groups, social media, social psychology.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.